Sverigedemokraterna hävdar ofta att de värnar om de äldre och att äldreomsorgen är en av deras viktigaste frågor. Men i Stockholm har de röstat för nedskärningar på 90 miljoner kronor inom äldreomsorgen, samtidigt som de röstat för att de själva ska ha feta politikerlöner.

I november klubbades Stockholms budget för äldreomsorgen. Den kommer innebära nedskärningar på miljontals kronor vilket kommer att slå hårt mot stadens äldre. Om Sverigedemokraterna de facto hade brytt sig om äldreomsorgen lika mycket som de påstår sig göra hade de aldrig röstat för en sådan nedskärning. Deras omtanke är helt enkelt falsk.

Dessutom är de direkt ointresserade av frågan. För när äldreomsorgen skulle debatteras i fullmäktigesalen i Stockholm brydde sig inte en enda av Sverigedemokraternas ledamöter om att ens sitta kvar i salen. Inte en enda. Gruppledaren Peter Wallmark höll sitt inledningsanförande, sedan lämnade hela gruppen salen. Det är minst sagt anmärkningsvärt för ett parti som hävdar att äldreomsorg är en av deras viktigaste frågor.

Det är tydligt att Sverigedemokraterna inte alls är ett parti som står på de äldres sida.

I Sverigedemokraternas värld finns det tydligen inte pengar till de äldre – men det finns däremot gott om pengar till politikernas löner. När Vänsterpartiet i Stockholm nyligen la ett förslag om att sänka toppolitikernas löner i kommunen, som kan ligga på uppemot 137 000 kronor i månaden, till ungefär hälften av det – då röstade Sverigedemokraterna nej.

Hade vårt förslag gått igenom hade det inneburit att 16 miljoner kronor som skulle gått till politikernas löner istället kunde satsas på välfärden. Men det ville alltså inte Sverigedemokraterna. Att deras gruppledare i Stockholm dessutom tagit ut dubbla löner, då han påstått sig vara sin egen politiska sekreterare, gör inte saken bättre.

Det är tydligt att Sverigedemokraterna inte alls är ett parti som står på de äldres sida. De är tvärtom precis som de andra högerpartierna som väljer de privata vårdföretagens rätt före de äldres rätt. Som prioriterar höga löner för sig själva, framför en fungerande äldreomsorg.