​​​​​​​Elsparkcyklar kan fylla en viktig funktion i Stockholm om det blir ett roligt, säkert och hållbart transportmedel. Men än finns det många frågetecken. Klagomålen är många och undersökningar visar att scootrarna inte är klimatsmarta. Stadens blågröna styre behöver sluta fega och ställa tydliga krav på företagen.

Under sommaren har klagomålen mot elsparkcyklarna i Stockholms innerstad fullkomligt rullat in. Cyklarna har många fördelar och det är roligt att se yngre, såväl som äldre, använda dem. Men för att elsparkcyklarna ska bli ett säkert och hållbart sätt för stockholmare och besökande turister att ta sig fram så måste branschen regleras vad gäller säkerhet, arbetsmiljö och hållbarhet.

Många stockholmare, såväl som organisationen Synskadades riksförbund, har uppmärksammat tillgänglighetsaspekten av elsparkcyklarna. Det är nog ingen som missat att de parkeras precis överallt och ofta ligger välta, vilket gör dem till hinder för bland annat synskadade som vill komma fram på trottoaren. Trafikborgarrådet Daniel Helldén hoppas att folk ska ”lära sig”, men än ser vi inga resultat. Staden borde titta närmare på de regleringar som införts i andra städer, till exempel Köpenhamn, och ta fram en modell där företagens verksamhet villkoras med att de också håller ordning på sina cyklar.

Ett annat problem gäller elsparkcyklarnas hållbarhet. Branschen marknadsför dem som klimatsmarta, men klimatnyttan är tveksam. Enligt en undersökning från North Carolina State University kommer den stora delen av miljöpåverkan inte från själva resorna, utan från tillverkningen och insamlingen av cyklarna. Undersökningen visar att en resa med elsparkcykel bara är klimatmässigt positiv om den ersätter en bilresa, men det utgör bara 34 procent av resorna i amerikanska städer (förmodligen ersätter de ännu färre bilresor i Stockholm).

Studier har även visat att elsparkcyklarna har en livslängd på bara cirka två månader, något som bekräftats av företrädare för branschen. Enligt flera medier innebär den korta livstiden att uppskattningsvis 8 000-12 000 fordon behöver skrotas och ersättas i Stockholm i år. Det är inte hållbart och måste förstås förbättras omedelbart.

Ytterligare ett problem med elsparkcyklarna är säkerheten, både för användarna och för andra trafikanter, framförallt fotgängare. I svenska städer har vi sett allvarliga olyckor med elsparkcyklar. Det behöver bli tydligare att man inte får köra i full fart på exempelvis trottoarer och gågator.

Det är också nödvändigt att se över modellen för insamling och uppladdning av elsparkcyklarna. Det sker nu ofta genom ”juicers” eller ”hunters”, privatpersoner som använder sina egna bilar för att jaga rätt på cyklarna, köra hem dem, ladda dem och sedan placera ut dem på stan. Det finns rapporter om mycket låga ersättningar som knappt täcker utgifterna, som bensinkostnader. Den här modellen skapar också stor klimatpåverkan. Glädjande verkar ett par aktörer har infört mer socialt och miljömässigt hållbara sätt för insamling och laddning av cyklarna, men det är viktigt att staden ställer krav på att alla bolag gör det.

Elsparkcyklarna har förmodligen kommit för att stanna, och det kan det bli bra om de styrande politikerna slutar vara så fega i frågan. Att välkomna nya branscher och se positivt på företagande kan gå hand i hand med att ställa krav på hållbarhet, säkerhet, tillgänglighet och bra arbetsvillkor. I Köpenhamn har politikerna nyligen röstat igenom en rad åtgärder som hårdare reglerar marknaden för elsparkcyklarna. Liknande beslut finns i Barcelona och San Fransisco. Kan de så kan vi. Men fortsätter det som nu, där de styrande politikerna skjuter ifrån sig ansvaret och ”hoppas” på förbättringar, kommer elsparkcyklarna att vara fortsatt problematiska och ifrågasatta.

Rikard Warlenuis (V), vice ordförande i Trafiknämnden i Stockholms stad

Detta är en debattartikel som ursprungligen publicerats på Stockholm Direkt

Uppdaterades: 22 aug 2019