Profilbild på Alexandra Mattsson Åkerström

Socialtjänsten behöver mer resurser – inte detaljstyras av politiker

Socialborgarrådet Jan Jönsson reagerar på att vi i Vänsterpartiet vill avskaffa stadens nya arbetssätt gällande allvarssamtal inom 48-timmar med stadens unga som första gången begår någon form av brott. Vi i Vänsterpartiet reagerar snarare på den brist på lyhördhet som staden visat mot de anställda som slår larm om att reformen riskerar att slå fel och undantränga viktigare arbetsuppgifter som socialtjänsten har.

Vänsterpartiet vill inte detaljstyra socialtjänsten utan ge dem resurser att sköta sitt grunduppdrag

Socialtjänsten i Stockholm tampas redan idag med begränsade resurser och får alltmer att göra då den ekonomiska ojämlikheten ökar. Det sista de behöver är att detaljstyras av en grönblå symbolpolitik som sätter sina idéer före personalens kompetens. Vänsterpartiet har inget emot att samtal hålls med unga som begår ett första brott, men när professionen larmar om att viktigare ärenden, så som våld mot barn, nu riskerar att trängas undan på grund av att politiken så tydligt prioriterar allvarssamtalen istället så måste vi som politiker ta ansvar.

Vänsterpartiet vill inte detaljstyra socialtjänsten utan ge dem resurser att sköta sitt grunduppdrag, att utreda alla anmälningar om barn som far illa och sätta in insatser för att bryta sociala problem i tid. Det här är ett uppdrag som de redan idag inte har tillräckliga resurser för då utredningstiderna är för långa. I det läget är det orimligt att föra in nya arbetsuppgifter utan att tillföra resurser, det blir bara symbolpolitik mot kriminalitet.

Om majoriteten på riktigt vill ta ansvar för barn- och ungdomsvården och förhindra att unga dras in i en kriminell livsstil kan de börja med att tillföra stadsdelsnämnderna i Stockholm de resurser som behövs för att hålla fritidsgårdar öppna och komma tillrätta med underskotten i socialtjänsten. Staden lägger också miljontals kronor på ordningsvakter, pengar som istället skulle kunna göra nytta inom socialtjänsten och i skolan vilket på riktigt skulle förhindra ungdomskriminalitet. Man ska komma ihåg att det i Stockholm anmäls mellan 20 – 30 000 barn årligen till socialtjänsten med misstanke om att de far illa, så socialtjänsten har att göra. Flera ärenden kommer från polisen, från skolan och från sjukvården. Det kan handla om våld i familjen, om övergrepp, skolfrånvaro eller brottslighet.

Det är inte ansvarsfullt att i det här läget införa så kallade ”reformer” som inte är finansierade. Om socialborgarrådet verkligen tycker att införandet av dessa samtal är så viktigt hade det varit klädsamt om satsningen följdes upp med ökade resurser. I Skärholmen har man numera en tjänsteman, motsvarande ca 500 000 kronor årligen, för att klara av att genomföra de här samtalen i tid. Det är 500 000 som tas från den ordinarie verksamheten.

Jag är helt överens med Jan Jönsson om att samverkan mellan socialtjänst och polisen är viktigt men att allvarssamtal med alla ”förstagångsförbrytare” är det mest effektiva saknar evidens och de flesta som begår brott i form av snatteri och fylla i ungdomen blir inte heller livsstilskriminella. Stoppa allvarssamtalen och Liberalernas symbolpolitik. Låt istället socialtjänsten få tillräckliga resurser och förtroende för att göra sitt jobb!

 

Det här är en debattreplik som ursprungligen publicerats på Stockholm direkt

Kopiera länk