Skip to main content

År: 2020

profilbild på Clara Lindblom

Pengarna räcker inte, Löfven!

Det finns bara en sak för Stefan Löfven och Magdalena Andersson att göra i nuläget om de menar allvar med att de värnar välfärden. Gå Vänsterpartiets krav till mötes. Ge välfärden de pengar den behöver.

Det ska gå snabbt att få träffa läkare när olyckan varit framme. Det ska finnas tillräckligt många pedagoger i förskolan för att se alla barn. Personalen i äldreomsorgen ska ha tid för fika och samtal med de äldre. Det här är självklarheter som borde vara uppfyllda redan idag. Men så ser det tyvärr inte ut i verkligheten. Regeringen måste gå Vänsterpartiet till mötes och ge mer resurser till välfärden.

Vänsterpartiet krävde i förra veckan 10 extra miljarder till välfärdsverksamheterna i landets kommuner och regioner. Det hade till exempel gett Stockholms kommun drygt 631 miljoner kronor.

I dagarna gav regeringen och januaripartierna besked om tillskott på ca hälften av pengarna, 5 miljarder, vilket innebär drygt 300 miljoner kronor till Stockholm. Det kommer tyvärr inte att räcka för att täcka behoven.

SKR, Sveriges kommuner och regioner, meddelade förra året att 2022 så kommer kommuner och regioner att behöva 38 miljarder kronor mer än i dag. Och det bara för att hålla nuvarande nivå. Då är ett tillskott på 5 miljarder helt otillräckligt.

I Stockholm är vi i ett läge där hemtjänstpersonalen tvingas springa mellan de äldre, där lärarna i skolan inte hinner se alla barn och där barnmorskorna inte hinner ta rast. Från våra stora akutsjukhus i Stockholmsregionen hör vi dagligen nya larm om långa väntetider på akuten och brist på vårdplatser. Det är oacceptabelt och ovärdigt. De borgerliga partiernas skattesänkningar har dessutom förvärrat läget ytterligare.

Som om dagens läge inte var illa nog så väntar stora nedskärningar i hela landet under 2020. Åtta av tio av landets kommuner planerar nedskärningar inom bland annat äldreomsorgen och skolan. I landets regioner planeras nedskärningar bland annat inom sjukvården.

Det finns bara en sak för statsminister Stefan Löfven (S) och finansminister Magdalena Andersson (S) att göra i nuläget om de menar allvar med att de värnar välfärden. Gå Vänsterpartiets krav till mötes. Ge välfärden de pengar den behöver.

Clara Lindblom (V), Oppositionsborgarråd

Det här är en debattartikel som ursprungligen publicerats på Kommunalarbetaren.se

Bild på Stadshuset mot blå himmel

Otillräckligt tillskott till Stockholms välfärd

Vänsterpartiet krävde i förra veckan 10 extra miljarder till välfärdsverksamheterna i landets kommuner och regioner. Det hade gett Stockholms stad drygt 631 miljoner kronor. Nu ger regeringen och januaripartierna besked om tillskott på ca hälften av pengarna, 5 miljarder, vilket innebär drygt 300 miljoner kronor till Stockholms stad.

– Det är ett otillräckligt tillskott som inte kommer räcka för att täcka de behov som finns, bland annat i förskolan, skolan och inom äldreomsorgen. Det är förstås välkommet att regeringen pressats till detta men för oss ute i kommunerna behövs mer resurser än vad de är beredda att ge, säger Clara Lindblom (V), oppositionsborgarråd.

Under 2020 väntar stora nedskärningar i hela landet och Stockholm är inget undantag. Vänsterpartiet i Stockholms stad varnade redan i höstas för att den blågröna budgeten i Stockholm, som innehåller stora nedskärningar till följd av förra årets skattesänkning, kommer att slå hårt mot välfärden i staden.

Foto av Stockholms skyline i skymningsljus

V-kravet på krispengar till kommuner och regioner skulle ge 631 miljoner till Stockholms stad

2019 var ett tufft år för kommuner och regioner i hela Sverige och Vänsterpartiet kräver nu 10 extra miljarder till välfärdsverksamheterna i landets kommuner och regioner. Förslaget skulle ge Stockholms stad ett tillskott på drygt 631 miljoner kronor, pengar som Vänsterpartiet i Stockholms stad menar att framförallt stadens verksamheter för barn och unga är i skriande behov av.

Under 2020 väntar stora nedskärningar i hela landet och Stockholm är inget undantag. Vänsterpartiet i Stockholms stad varnade redan i höstas för att den blågröna budgeten i Stockholm, som innehåller stora nedskärningar till följd av förra årets skattesänkning, kommer att slå hårt mot välfärden i staden.

– Vi har redan börjat se effekterna av det moderatledda styrets nedskärningsbudget i Stockholm. Skola och förskola får rekordlåga anslag och parklekar ute i våra stadsdelar har tvingats stänga till följd av bristande resurser. Det är tyvärr barn och unga som drabbas allra mest, säger Clara Lindblom (V) oppositionsborgarråd i Stockholms stad.

För att lösa den akuta välfärdskrisen gick Vänsterpartiets partiledare Jonas Sjöstedt igår ut och krävde ett tillskott på minst 10 miljarder kronor till landets kommuner och regioner. Två tredjedelar av pengarna föreslås gå till kommunerna och en tredjedel till landets regioner.

– Det här är pengar som verkligen behövs i Stockholm för att kunna satsa på verksamheter för barn och unga ute i stadsdelarna. Det motsvarar över 1000 nya förskollärare och barnskötare, det skulle göra en enorm skillnad, säger Clara Lindblom.

Uträkningen är en uppskattning som räknat på hur fördelningen blir om de 10 miljarderna fördelas jämnt efter befolkningen. Mer info finns här.

Profilbild på Clara Lindvlom

Ombildningarna blir ett hårt slag för allmännyttan

Efter ett år av blågrön ombildningspolitik står det nu klart att minst 1 800 lägenheter kan ombildas under 2020. Det här kommer att bli ett hårt slag för en bostadsmarknad som redan är i kris.

Ombildningar sker oftast av äldre lägenheter, vilket också är de lägenheter som har lägst hyra. Att bygga igen förlusten av dessa 1 800 lägenheter kommer med nuvarande markanvisningstakt ta Stockholms stad omkring sju år. I exploateringsnämnden har man nämligen satt ett mål om att 400 lägenheter med pressade hyror ska byggas årligen, men hittills under mandatperioden ligger resultatet runt 250. Dessutom kommer hyrorna ligga betydligt högre i de nybyggda husen – även om hyran pressas. Ta min förort Hökarängen till exempel. Här kostar en trea i ett hus byggt på 40- eller 50-talet dryga 6 000 kronor i månaden medan en lika stor lägenhet i ett nybyggt hus kostar över 12 000 kronor.

Ju fler lägenheter som ombildas, desto längre tid tar det för allmännyttan att bygga ikapp

För att säkerställa att det allmännyttiga beståndet stannar på 60 procent har man satt en kvot på hur många lägenheter som får ombildas i varje stadsdel. I Sätra ligger man nära gränsen vilket gör att endast 38 lägenheter får ombildas. Därför är inget hus aktuellt för ombildning där, om man ska följa riktlinjerna. Men på det här området har Dennis Wedin (M) redan svajat. Om riktlinjerna frångås i fler stadsdelar och ombildningar tillåts även om andelen sjunker under kvoten så är det fler än 1 800 lägenheter som riskerar att ombildas. Och ju fler lägenheter som ombildas, desto längre tid tar det för allmännyttan att bygga ikapp.

I många av de elva stadsdelarna där det öppnades upp för ombildningar har det under året drivits intensiva kampanjer mot ombildningarna av engagerade boende som inte vill att husen ska säljas och bli bostadsrätter. Hökarängen, Bagarmossen och Rågsved är några av dessa. Jag är verkligen imponerad av alla de som lagt så mycket av sin tid på att kämpa mot ombildningarna. De som organiserat, informerat och debatterat för att både de själva och deras grannar ska få behålla sina lägenheter inom allmännyttan. Lokala aktivister har gjort en enorm insats, inte minst när de tvingats kämpa mot ombildningskonsulter som spridit felaktig information samtidigt som staden hållit sig passiv.

Stockholm har idag över 87 000 aktivt sökande i bostadskön som är i stort behov av en hyresrätt. Det sista de behöver är en förlust av hyresrätter som tar minst sju år att bygga ikapp. Vi behöver behålla de bostäder som finns inom allmännyttan samtidigt som vi bygger nya lägenheter med överkomliga hyresnivåer. Som det ser ut idag får du i genomsnitt vänta i drygt elva år på att få ett hyreskontrakt i Stockholms stad. Den tiden måste bli kortare, inte längre. Det som den här staden behöver är därför fler hyresrätter, inte tvärtom.
Profilbild på Alexandra Mattsson Åkerström

Socialtjänsten behöver mer resurser – inte detaljstyras av politiker

Socialborgarrådet Jan Jönsson reagerar på att vi i Vänsterpartiet vill avskaffa stadens nya arbetssätt gällande allvarssamtal inom 48-timmar med stadens unga som första gången begår någon form av brott. Vi i Vänsterpartiet reagerar snarare på den brist på lyhördhet som staden visat mot de anställda som slår larm om att reformen riskerar att slå fel och undantränga viktigare arbetsuppgifter som socialtjänsten har.

Vänsterpartiet vill inte detaljstyra socialtjänsten utan ge dem resurser att sköta sitt grunduppdrag

Socialtjänsten i Stockholm tampas redan idag med begränsade resurser och får alltmer att göra då den ekonomiska ojämlikheten ökar. Det sista de behöver är att detaljstyras av en grönblå symbolpolitik som sätter sina idéer före personalens kompetens. Vänsterpartiet har inget emot att samtal hålls med unga som begår ett första brott, men när professionen larmar om att viktigare ärenden, så som våld mot barn, nu riskerar att trängas undan på grund av att politiken så tydligt prioriterar allvarssamtalen istället så måste vi som politiker ta ansvar.

Vänsterpartiet vill inte detaljstyra socialtjänsten utan ge dem resurser att sköta sitt grunduppdrag, att utreda alla anmälningar om barn som far illa och sätta in insatser för att bryta sociala problem i tid. Det här är ett uppdrag som de redan idag inte har tillräckliga resurser för då utredningstiderna är för långa. I det läget är det orimligt att föra in nya arbetsuppgifter utan att tillföra resurser, det blir bara symbolpolitik mot kriminalitet.

Om majoriteten på riktigt vill ta ansvar för barn- och ungdomsvården och förhindra att unga dras in i en kriminell livsstil kan de börja med att tillföra stadsdelsnämnderna i Stockholm de resurser som behövs för att hålla fritidsgårdar öppna och komma tillrätta med underskotten i socialtjänsten. Staden lägger också miljontals kronor på ordningsvakter, pengar som istället skulle kunna göra nytta inom socialtjänsten och i skolan vilket på riktigt skulle förhindra ungdomskriminalitet. Man ska komma ihåg att det i Stockholm anmäls mellan 20 – 30 000 barn årligen till socialtjänsten med misstanke om att de far illa, så socialtjänsten har att göra. Flera ärenden kommer från polisen, från skolan och från sjukvården. Det kan handla om våld i familjen, om övergrepp, skolfrånvaro eller brottslighet.

Det är inte ansvarsfullt att i det här läget införa så kallade ”reformer” som inte är finansierade. Om socialborgarrådet verkligen tycker att införandet av dessa samtal är så viktigt hade det varit klädsamt om satsningen följdes upp med ökade resurser. I Skärholmen har man numera en tjänsteman, motsvarande ca 500 000 kronor årligen, för att klara av att genomföra de här samtalen i tid. Det är 500 000 som tas från den ordinarie verksamheten.

Jag är helt överens med Jan Jönsson om att samverkan mellan socialtjänst och polisen är viktigt men att allvarssamtal med alla ”förstagångsförbrytare” är det mest effektiva saknar evidens och de flesta som begår brott i form av snatteri och fylla i ungdomen blir inte heller livsstilskriminella. Stoppa allvarssamtalen och Liberalernas symbolpolitik. Låt istället socialtjänsten få tillräckliga resurser och förtroende för att göra sitt jobb!

 

Det här är en debattreplik som ursprungligen publicerats på Stockholm direkt