Resursskolorna i Stockholmsregionen hotas av nedläggning på grund av minskade resurser. För de många elever som äntligen har gått från en kaotisk skolsituation, eller en oroväckande hög skolfrånvaro, till en skola som fungerar för dem är detta mycket oroande, skriver vänsterpartister i Stockholm och Solna.

I den bästa av världar skulle alla elever kunna få sina behov tillgodosedda inom den kommunala skolan, men så ser det inte ut idag i Stockholmsområdet. Den kommunala skolan har efter decennier av nedskärningar helt enkelt halkat efter när det gäller att tillgodose behoven hos de elever som behöver extra stöd och en lugnare studiemiljö. Där har istället de fristående resursskolorna fyllt en viktig roll, och det är därför helt förståeligt att elever och föräldrar nu oroas över de minskade anslagen till resursskolorna. Det oroar oss också.

Den lagändring som infördes 2016, och som fastslog att ansökningar för tilläggsbelopp måste vara kopplade till en enskild elev och dennes individuella behov, har dessvärre skapat problem för resursskolorna. Det saknas en definition och en tydlighet kring vad som ska gälla för dem. Det är även ett problem att tilläggsbeloppen enbart kan gå till individuella insatser, samtidigt som forskningen pekar på att generella anpassningar och åtgärder som stöder hela gruppen är väldigt framgångsrika för elever med behov av särskilt stöd. Det höjer kvaliteten på undervisningen och ökar tillgängligheten för alla skolans elever.

Det blågröna styret i Stockholm stad vill lösa problemen för resursskolorna genom lagstiftning, och de föreslår därför att regeringen ska se över lagstiftningen för resursskolornas organisation och finansiering. Det är inget orimligt förslag, men att få till förändringar på den vägen tar tid och det är tid som dessa elever inte har eftersom deras skolgång är hotad nu.

Vi i Vänsterpartiet anser att det är viktigt att det finns en bredd av möjligheter till stöd för elever med omfattande behov av särskilt stöd, framförallt eftersom behoven ser så väldigt olika ut från elev till elev. Vårt mål är en skola som ser olikheter som tillgångar och där det finns resurser, kunskap och kompetens att möta varje elev utifrån dennes unika förutsättningar. Grundtanken ska alltid vara att säkra en bra skolgång för alla elever så att de kan utveckla sin fulla potential och få en undervisning av hög kvalitet.

Men det kräver en ordentlig satsning på den ordinarie kommunala skolan, som under allt för lång tid varit underfinansierad, så att den klarar att ge varje barn en god start på sin skolgång och på det livslånga lärandet. De resurserna finns helt enkelt inte fullt ut i den kommunala skolan idag.

Det är därför avgörande för många elevers framtida skolgång att resursskolorna får det stöd och den finansiering som de behöver. Vi i Vänsterpartiet föreslår därför att den styrande majoriteten ser över strukturbidragets storlek och tillämpar en generösare bedömning av tilläggsbeloppen till resursskolorna. Vi föreslår också att man godkänner tilläggsbeloppen för en längre tidsperiod, det är bättre för alla parter. För skolorna skulle då arbetet med att skriva ansökningar minska och de skulle få ekonomisk trygghet för en längre period. Det skulle framför allt ge eleverna en större trygghet.

 

Tina Kratz (V) ledamot utbildningsnämnden Stockholms stad

Linda Cigéhn (V) vice gruppledare och ledamot skolnämnden Solna stad

Sandra Lindström (V) oppositionsråd och gruppledare Solna stad

 

Den här texten är en debattartikel som publicerats i Dagens ETC. 

Uppdaterades: 06 apr 2021