Ge kvinnojourerna långsiktig finansiering
Kvinnojourerna tvingas hela tiden leva från hand till mun, och det är inte hållbart för verksamheter som arbetar dygnet runt med att skydda kvinnor och barn från våld, det skriver vi i FemPers Nyheter.
Efter de senaste veckornas många fall av dödligt våld mot kvinnor kommer förslag från riksdagspartierna om hur vi ska komma tillrätta med våldet mot kvinnor i nära relationer. Men det finns mycket att göra även på kommunal nivå. Ett viktigt steg är att se till att kvinnojourerna som tar hand om och hjälper kvinnor att ta sig ur våldsamma relationer får långsiktig finansiering.
Under de senaste tre veckorna har fem kvinnor mördats i Sverige av en närstående man. Fem kvinnor har ryckts ifrån sina familjer och vänner alldeles för tidigt, trots att året är 2021, att vi bor i ett av världens mest jämställda länder och trots att vi vet mer än någonsin förr om mekanismerna bakom mäns våld mot kvinnor. Det är vidrigt och det har, med all rätt, lett till stor upprördhet hos många.
Även kommunerna har ett enormt ansvar att ta för att skydda våldsutsatta kvinnor, inte minst när det gäller finansieringen av kvinnojourer.
Många riksdagspartier har gett sig in i debatten om vilka åtgärder som krävs för att det dödliga våldet mot kvinnor ska upphöra, och hur utsatta kvinnor bäst ska kunna få hjälp och skydd. Men det är inte bara på nationell nivå som det finns saker att göra och förslag att lägga. Även kommunerna har ett enormt ansvar att ta för att skydda våldsutsatta kvinnor, inte minst när det gäller finansieringen av kvinnojourer.
Kvinnojourerna har lång erfarenhet av att hjälpa kvinnor som behöver ta sig ur våldsamma relationer, och bara i Stockholms stad hjälper de hundratals kvinnor varje år genom sina öppna verksamheter och skyddade boenden. Men trots det stora behov som finns av jourernas verksamhet så vittnar flera jourer om ökade problem med ekonomin på grund av minskade anslag från kommunerna. En del kommuner har till och med valt att upphandla verksamheten med skyddade boenden, vilket är djupt problematiskt. För ett privat företag kan säkert bedriva den här typen av verksamhet billigare, men de har sällan lika omfattande kompetens och erfarenhet på området som kvinnojourerna.
Enligt kvinnojourerna är ett av de största problemen ettårsfinansieringen av jourerna, som innebär att de måste söka resurser från kommunen varje år. Det gör det väldigt svårt att planera och satsa på verksamheten, eftersom det alltid finns en osäkerhet kring hur nästa år ska se ut. Kvinnojourerna tvingas alltså hela tiden leva från hand till mun, och det är inte hållbart för verksamheter som arbetar dygnet runt med att skydda kvinnor och barn från våld.
Vi i Vänsterpartiet Stockholms stad vill se en mer långsiktig finansiering av kvinnojourerna, som speglar hur viktig deras verksamhet är. Vi kräver därför att den blågröna majoriteten som styr i Stockholm ser till att teckna fleråriga avtal med jourerna som verkar här, för att se till att de kan fortsätta driva sina skyddade boenden och andra verksamheter utan att ständigt vara rädda för att tvingas lägga ner på grund av minskade resurser. Och vi hoppas givetvis på att fler kommuner i Sverige gör likadant.
De ideella kvinnojourerna drivs av ett enormt engagemang, men de ska inte tas för givet. Ge dem de förutsättningar de behöver för att klara att göra det livsviktiga arbete som de gör varje dag. Det är vi skyldiga alla våldsutsatta kvinnor och barn.
Alexandra Mattsson (V), vice ordförande i socialnämnden Stockholms stad
Jackie Nylander (V), ledamot i socialnämnden Stockholms stad
Björn Häll Kellerman (V), ersättare i socialnämnden Stockholms stad
Matilda Vigedal (V), ersättare i socialnämnden Stockholms stad
Texten är en debattartikel som ursprungligen publicerats i FemPers Nyheter