Debatt: Vi ökar bostadsbyggandet – men vad gör regeringen?
Det nya styret i Stockholms stad höjer målen för byggandet av allmännyttiga hyresrätter. Bostadsbristen är omfattande och störst är behovet av hyresrätter med hyror som vanligt folk har råd med. Men för att lösa bristen på bostäder krävs att även regeringen tar frågan på allvar.
Bostadsbristen påverkar hela samhället. I Stockholm är behovet av nya bostäder särskilt ömmande. I synnerhet finns ett enormt uppdämt behov av hyreslägenheter med hyror som även ett vårdbiträde, en kock eller en elevassistent har råd med. Stockholm ska vara en plats för alla, även de med helt vanliga inkomster. Då är tillgången till hyresrätter med rimliga hyror en förutsättning.
Nu vänder vi därför trenden med krympande byggmål för allmännyttan och höjer ambitionen för byggtakten från 600 per år till minst 3 500 över mandatperioden. De allmännyttiga bostadsbolagen är ett av kommunens viktigaste verktyg för att råda bot på bostadsbristen. Under de kommande åren kommer vi inte heller ha några ombildningar av hyresrätter, utan säkra de lägenheter som i dag finns i allmännyttan.
Satsningen på allmännyttiga bostäder är dessutom viktig för jobben i byggbranschen. Den ekonomiska situationen hotar många arbetstillfällen – inte minst i byggsektorn – och då är det viktigt att vi från kommunens sida inte bidrar till att helt dra i handbromsen, utan tvärtom gör vad vi kan för att skapa och behålla jobb.
I ett längre perspektiv behövs ett ännu mer omfattande byggande av hyresrätter, men för att få till en långsiktigt hållbar utveckling av allmännyttan krävs en statlig bostadspolitik värd namnet. Även regeringen behöver ta bostadsfrågan på allvar. Det finns fler människor som söker tak över huvudet än antalet tak som finns att tillgå. Matematiken talar för att ökat byggande är den enda formel som löser den ekvationen.
Det går inte att trolla bort bostadsbristen genom marknadshyror eller – som regeringen föreslagit – ökat privat ägande i det befintliga lägenhetsbeståndet. Inte heller kan vi genom friggebodar och attefallshus lösa bostadsfrågan för det stora flertalet. Förändringar på marginalen räcker inte, det måste till en ordentlig statlig bostadspolitik som syftar till att öka byggandet av hyresrätter.
Dessvärre verkar regeringens linje vara att låta bostadsministern sitta på händerna med munkavle i fyra år. Den krisande byggsektorn har fått dråpslag efter dråpslag av politikerna i den nya regeringen. Det statliga investeringsstödet för hyresbostäder och bostäder för studenter tas bort vid årsskiftet – ett stöd som både ökade byggandet av hyresrätter och pressade ner hyrorna i nybyggda bostäder med uppemot 2 000 kronor i månaden. Energieffektiviseringsstödet, som gjort det möjligt för flerbostadshus att minska energikonsumtionen genom att exempelvis installera fjärrvärme eller förbättra isoleringen, blir också ett minne blott. Regeringen visar prov på en anmärkningsvärt ointresserad inställning till en av vår tids stora samhällsutmaningar.
I Stockholms stad ska vi vara en tydlig kontrast mot regeringen. Vår bostadspolitik ökar möjligheterna för vanligt folk att få en hyresrätt med en rimlig hyra. Vi står inför ett tufft ekonomiskt läge i Sverige med en stundande lågkonjunktur. Hög inflation och kraftigt höjda energipriser gör det betydligt svårare för kommunen att få den ekonomiska kalkylen att gå ihop.
Samtidigt har vi inte råd att backa från de utmaningar som staden står inför. Vi behöver både ta ansvar för ekonomin och för att stockholmarna har tak över huvudet.
Denna text är ursprungligen en debattartikel publicerad i Dagens ETC.