Skip to main content

Etikett: klimatpolitik

morförälder och barn går tillsammans i skogen

Att investera i naturreservat är att investera i folkhälsa och gröna jobb

Låt oss ta tillvara det ökade friluftsintresset i pandemins spår och satsa på att tillgängliggöra naturen för fler. Det gynnar både folkhälsan, klimatet och sysselsättningen, det skriver vi i tidningen Altinget.

Våra naturreservat, nationalparker och grönområden har sett en stor ökning av besökare under coronapandemin och 2021 har utsetts till friluftslivets år. Det här är en trend som vi politiker bör arbeta för att behålla och förstärka även efter pandemin. Men det kräver att vi också investerar i våra naturområden och ser till att de blir tillgängliga för alla.

Sveriges natur bjuder på underbara klimatsmarta semestrar och stadsnära naturreservat ger otroligt bra effekter på folkhälsan. Eftersom 87 procent av Sveriges befolkning bor i storstäder är urbana grönområden och naturreservat en klart underprioriterad fråga i storstadspolitiken.

Här har vi politiker ett viktigt uppdrag att se till att tillgång till natur inte blir en klass- eller kunskapsfråga.

Får inte bli en klassfråga

Bara i Stockholmsregionen finns så mycket som 330 naturreservat, 10 av dem finns inom Stockholm stads gränser. Att det är nära och enkelt att ta sig till naturområdena är avgörande för att man ska komma ut och studier visar att människor mår bättre om de har god tillgång till gröna miljöer. Det gäller inte minst i områden med låg socioekonomisk status. Här har vi politiker ett viktigt uppdrag att se till att tillgång till natur inte blir en klass- eller kunskapsfråga.

Gröna jobb

Intresset för naturen kan skapa många nya gröna jobb. Av de utländska turistbesök som görs i Sverige görs uppskattningsvis en fjärdedel för att uppleva naturen. Det blir i pengar ungefär 30 miljarder kronor, och lika mycket spenderar vi svenskar på naturupplevelser. Det är pengar och besök som, enligt Naturturismföretagen, skapar omkring 33 000 jobb i Sverige.

Skydda och tillgängliggöra

Vi i Vänsterpartiet vill skapa hållbara och klimatsmarta städer för alla som bor i dem. Och trots att många nu hittar ut i naturreservaten så är det inte lika lätt för den som inte har någon egen bil eller den med bristande kunskaper om vad som gäller i naturen. För många vet inte var man får elda, hur man ska göra med toabesöket i skogen, eller när en får avvika från leden. Därför efterlyser vi fler åtgärder för att skydda våra naturområden och göra dem tillgängliga för fler.

Populariteten i vissa grönområden har nu under pandemin tyvärr fått negativa effekter som överfulla parkeringar, kö till grillplatser, fyllda papperskorgar och att områdena slits och behöver rustas upp. Besöken behöver spridas ut på de reservat som finns och då måste det också finnas välfungerande kollektivtrafik och cykelvägar till och från parkerna. Dessutom behöver antalet grillplatser och papperskorgar öka, såväl som kunskapen om naturliv och allemansrätten.

Gynnar hälsa, klimat och sysselsättning

Vi har följande förslag för att göra naturreservaten ännu mer tillgängliga:

  • Anställ kommunala/regionala värdar i naturreservaten som kan guida besökare i området och berätta vad som gäller. Stockholms stad bör gå före med en satsning på sommarjobb i naturreservaten så att fler ungdomar kan få chansen att komma ut på sitt första arbete.
  • Rusta upp vandrings- och cykelleder som är slitna och behöver nya spänger, skyltar med mera.
  • Möjliggör för sopsortering vid reservaten.
  • Säkerställ goda kollektiva trafikförbindelser till och från naturreservaten.
  • Förbättra cykelvägar och möjliggör för säker låsning av egen cykel såväl som möjlighet att ta lånecykel till naturreservaten.
  • Förbättra tillgängligheten med fler anpassade leder för människor med funktionsnedsättning.
  • Anlägg fler toaletter och grillplatser i de populära naturreservaten.
  • I Stockholm stad bör de planerade naturreservaten i Hagsätraskogen och Kyrkhamnsområdet färdigställas så snart som möjligt och på sikt måste också fler naturreservat inrättas i Stockholmsregionen.

Låt oss ta tillvara det ökade friluftsintresset i pandemins spår och satsa på att tillgängliggöra naturen för fler. Det gynnar både folkhälsan, klimatet och sysselsättningen.

Jens Holm
klimatpolitisk talesperson Vänsterpartiet
Rikard Warlenius
klimatpolitisk talesperson Vänsterpartiet Stockholms stad
Anna Sehlin
regionråd och ledamot i trafiknämnden för Vänsterpartiet i Region Stockholm

Det här är en debattartikel som ursprungligen publicerats på Altinget.se

Storstädernas cykelboom måste bli permanent trend

Cykelaffärernas omsättning ökade med 26 procent under 2020. Speciellt i storstäderna är det många som börjat gå och cykla mer, i skuggan av pandemin har nya resvanor etablerats. Vanor som främjar både klimatet och folkhälsan. Men ska vi behålla den här förändringen även när pandemin klingar av så är det dags att göra satsningar som behövs för att bygga framtidens gång- och cykelvänliga storstäder.

Enligt den europeiska cyklistorganisationen European cyclist federation har mer än tio miljarder kronor satsats på ökad cykling sedan pandemin bröt ut i Europa och 230 mil ny cykelinfrastruktur har anlagts. I Milano konverterades till exempel under våren 35 kilometer bilväg till gång- och cykelvägar.

Många gröna initiativ samlas inom det internationella borgmästarnätverket C40:s omställnings­agenda, som lanserats i och med pandemin. Att behålla det utrymme som skapats för cykel- och fotgängare istället för bilism identifieras här som en särskilt viktigt åtgärd.

Stockholm stad är medlem i nätverket C40 men har inte ingått i arbetsgruppen för den gröna och rättvisa återhämtningen. Och

Detta trots att cyklandet i Stockholms stad ökade med 14 procent mellan januari och november 2020, enligt preliminära uppgifter från Trafikkontoret. Alla i landet har inte möjlighet att cykla till jobbet eller skolan men där folk har det bör det främjas. Just i Stockholmsregionen kan faktiskt hela 70 procent cykla till sin arbetsplats på under 30 minuter.

Vi behöver systematiskt omvandla yta i storstäderna från att främja biltrafik till att skapa plats för cykel och gångtrafikanter.

Vill vi att cykeltrenden ska hålla i sig måste stora satsningar göras på ny och säker cykelinfrastruktur både i och mellan storstadskommunerna. Det betyder mer statliga pengar till utbyggd cykelinfrastruktur. Det behöver finnas rejäla öronmärkta cykelsatsningar i den nationella infrastrukturplan som regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att ta fram. Vi behöver systematiskt omvandla yta i storstäderna från att främja biltrafik till att skapa plats för cykel och gångtrafikanter. Gång- och cykeltrafik måste finnas med i ett tidigt skede när nya områden planeras. En allmän sänkning av bashastigheten i Sveriges städer till max 40 kilometer/timme, mot dagens 50, är också något som skulle göra stor nytta och dessutom inte kosta ett öre att genomföra.

Utöver satsningar på det nationella planet så vill vi bland annat se följande åtgärder i Stockholmsregionen för att skapa en cykelvänlig stad.

• Stockholms stad ska jobba för att minska biltrafiken med 30 procent från 2017 års nivå.

• Fler gator ska göras om till permanenta gångfartsgator, både i innerstan och i förorterna.

• Den regionala cykelplanen med satsningar på cykelinfrastruktur i hela region Stockholm måste genomföras skyndsamt.

• Ett regionalt lånecykelsystem med cyklar som går att använda över kommungränserna i hela region Stockholm måste komma på plats.

• Minst 2000 nya lånecyklar ska tillhandahållas i ytterstaden och det ska finnas lånestationer vid alla kollektivtrafikknutpunkter.

• Bilfria zoner ska införas.

• Vid tillfälliga ökningar av cykel- och gångtrafik ska ”pop-up cykel- och gångbanor” på lämpliga gator inrättas för att underlätta ökningen.

• Gång- och cykelinvesteringar bör göras på snabba och säkra cykelvägar med utrymme för omkörning såväl som säkra och framkomliga gångbanor samt en tydlig separation dem emellan.

Det finns ingen tid att förlora. Vi behöver konkreta, kraftfulla åtgärder för att se till att så många som möjligt fortsätter att välja cykeln framför bilen för att ta sig fram.

Texten är en debattartikel som ursprungligen publicerats i  ETC

Jens Holm (V), Riksdagsledamot och ordförande i riksdagens trafikutskott

Rikard Warlenius (V), Kommunfullmäktigeledamot och vice ordförande i trafiknämnden i Stockholms stad

Anna Sehlin (V), Regionråd och ledamot i trafiknämnden i Region Stockholm

Vänsterpartiet vill införa ”Greta Thunbergs fond” för grön omställning

100 miljoner kronor avsätts i Vänsterpartiets oppositionsbudget till en fond som ska stödja forsknings- och utvecklingsprojekt för omställning och klimatanpassning. Fonden, som döps efter Greta Thunberg kan minska utsläppen och göra klimatpolitiken mer effektiv.

 Både akademin och stadens egna verksamheter ska kunna söka medel ur fonden för att finansiera forskningsstudier och utvecklingsprojekt.

– Tiden är knapp och vi behöver göra allt vi kan för att minska utsläppen av växthusgaser och skynda på omställningen till ett hållbart samhälle. Idag lever ofta forskningen och den praktiska verksamheten alltför långt ifrån varandra. Genom att minska det glappet kan vi snabbare omsätta nya metoder i praktik och utforma en så verkningsfull politik som möjligt, säger Clara Lindblom, oppositionsborgarråd för Vänsterpartiet Stockholms stad.

Vänsterpartiet föreslår även att staden tillsätter en vetenskaplig klimatpanel med ledande forskare som har i uppdrag att stödja, följa och kritiskt granska stadens arbete för att uppnå ett fossilfritt Stockholm senast år 2040. Klimatpanelen skulle vara den som hanterar inkomna ansökningar och beviljar medel ur Greta Thunberg-fonden.

– Det kan till exempel handla om att utvärdera klimateffekten av olika satsningar och investeringar i syfte att hjälpa staden att fatta politiska beslut som kan minska klimatutsläppen så mycket som möjligt. Vi behöver också stödja verksamheternas arbete med att identifiera risk- och sårbarhetsfaktorer kopplade till exempelvis skyfall och värmeböljor, säger Clara Lindblom.

Här kan du läsa mer om vår oppositionsbudget