Jag är personlig assistent och sedan ett par år tillbaka förtroendevald i fackförbundet Kommunal där jag företräder privatanställda personliga assistenter.
Personlig assistans är ett meningsfullt arbete med stor variation och ofta är det roligt. Tänk att få gå till arbetet och känna att man är den personen som gör att någon med funktionsvariation kan leva ett liv som alla andra. Att möjliggöra ett restaurangbesök, en promenad på Djurgården eller något annat som de flesta av oss tar för givet. Reformen som gjorde personlig assistans möjligt, LSS, är något vi ska vara väldigt stolta över och värna.
Det finns också saker om mitt yrke som det inte talas om i media. Det är ett yrke där den som arbetar löper stora risker att fara illa. Riskerna kan vara rent fysiska skador som förslitningar, diskbråck eller skador till följd av olyckor på arbetsplatsen. Många av mina arbetskamrater och de jag företräder drabbas också av skador som inte syns utåt, följderna av en dålig psykosocial arbetsmiljö. Stress och utbrändhet på grund av att man mår väldigt dåligt på jobbet är mycket vanligt och precis som när man skadar sig fysiskt så tar det ofta väldigt lång tid innan man kommer tillbaka och kan jobba igen, ofta ännu längre. Ibland kommer man inte tillbaka.
2016 hände något med sjukfrånvaron på arbetsmarknaden, sjuktalen gick ner med nästan 5 procent totalt både i kommunal och privat sektor vilket är jättebra. Många som arbetar inom vård och omsorg inte har en chans att kroppen och det psykiska välmåendet håller tills den dag man går i pension.
Statistik från AFA Försäkringar visar att det främst är personer över 35 år som står för minskningen men faktum är att bland personer mellan 16-35 år så ökar sjuktalen. Kommunals kvinnodominerade yrkesgrupper vårdbiträden, undersköterskor och just personliga assistenter sticker ut på ett obehagligt vis, det är nämligen de som står för flest sjukskrivningar.
För mig är det en självklarhet att jag som personlig assistent inte ska löpa större risk att komma hem från jobbet med en fraktur eller stressymptom än vad en lärare eller busschaufför gör. Arbetsmiljölagen gäller lika för alla som arbetar.
Då personlig assistans är just personlig så glöms det lätt att en annan persons liv är mitt jobb. Självklart tycker assistansanvändaren och dennes släktingar att den denne är viktigast och ska kunna leva ett liv på samma villkor som andra, det tycker jag med. Men en konsekvens av det aldrig får bli att en 18-åring eller 63-åring bryter ryggen eller blir utbränd, vi måste aktivt och målmedvetet arbeta för att motverka det!
Till stor del utförs vårt arbete i någon annans hem. Detta delar vi med hemtjänsten och vissa städyrken men vår arbetsdag kan gå utan att vi träffar en kollega annat än i dörren när vi går av vårt pass. Ensamarbete och nattarbete, framförallt i hemmiljö är riskfaktorer när det kommer till arbetsmiljö och ohälsa men även avseende sexuella trakasserier.
Jag och Vänsterpartiet vill arbeta för att lyfta arbetsmiljön i alla yrken. Arbetsgivaren har enligt arbetsmiljölagen en skyldighet att systematiskt arbeta med arbetsmiljön och ska göra skyddsronder på alla arbetsplatser samt risk- och konsekvensanalyser för andra moment som till exempel en promenad på Djurgården. Synliggör de personliga assistenternas arbetsmiljö!
Foto: Erik Nordblad
Robert Mjörnberg
