Under hösten nåddes vi av nyheten att motorvägen Förbifart Stockholm kommer att kosta 3,3 miljarder mer än beräknat och att den dessutom försenas med fyra år. Förbifarten, precis som alla andra motorvägsbyggen, ökar biltrafiken och utsläppen och slukar pengar. Nu måste ansvariga politiker se till att den dyra motorvägen inte tränger ut nödvändiga investeringar i tunnelbana i Region Stockholm.

Förbifart Stockholm är dåligt för både klimatet, miljön och hälsan. Vi vet att biltrafiken ökar och Trafikverket kräver en minskning av bilresandet i regionen på 14 procent fram till 2030 om vi ska klara de nationella klimatmålen. Att låta skattebetalarnas pengar läggas på ett projekt som garanterar ökad bilismen är, för att beskriva det snällt, tveksamt.

Förutom förbifarten ska ytterligare en motorväg byggas. Tvärförbindelse Södertörn är en trafikled mellan E4/E20 vid Vårby backe i Kungens kurva, via Flemingsberg till väg 73 vid trafikplats Jordbro i Haninge kommun. Vägen ska börja byggas någon gång 2021-2023 och byggtiden uppskattas till åtta år. Tanken är att tvärförbindelsen ska möta behovet av godstransporter till och från den nya hamnen i Norvik.

Vi riskerar att få inte bara ett utan två, svindyra projekt som ökar utsläppen i Stockholmsregionen. Tvärförbindelse Södertörn beräknas kosta över 10 miljarder kronor. Om man istället satsar på dubbelspår på järnvägslinjen och en omlastningscentral vid Norvik så blir det betydligt mycket billigare. Behovet av godstrafik skulle också kunna mötas på ett mycket mer klimatsmart, och dessutom mer kostnadseffektivt sätt.

Motorvägsbygget Förbifart Stockholm är direkt beroende av ökande bilism eftersom det till stor del är intäkterna från trängselskatten som ska finansiera projekten. Förbifarten kostnadsberäknades år 2009 till 27,6 miljarder. Nu blir projektet fördyrat med 3,3 miljarder och kommer att kosta 37,7 miljarder kronor i nationella planen för infrastruktur. De pengarna hade vi kunnat bygga en kollektiv- och cykeltrafik i världsklass och fått pengar över.

Fördyrningen av förbifarten på minst 3,3 miljoner är det oklart vem som kommer få stå för i slutändan. I Stockholm stad skjuter Anna König Jerlemyr (M) ifrån sig ansvar och i Region Stockholm säger Kristoffer Tamsons (M) att han tycker regeringen ska betala fördyringen. Men oavsett om det är kommunen, regionen eller staten som får betala så är det vi resenärer som blir lidande i slutändan.

Många vill resa klimatsmart och kollektivt och det är upp till oss politiker att göra det lättare för människor att välja de alternativen. Idag står bilisterna för 90 procent av de utsläpp som kommer från arbetspendling. Bättre och tillräckligt utbyggd kollektivtrafik leder till ett ökat kollektivt åkande och minskade utsläpp.

Det är befogat att faktiskt ställa frågan om bygget av förbifarten bör fortgå. Projektet är dock långt gånget och nu är det dags för damage control, samt att tänka framåt. Inga mer pengar ska få gå till nya motorvägar utan måste läggas på nödvändiga investeringar i kollektivt och klimatsmart resande.

Jens Holm (V), ordförande Riksdagens trafikutskott

Clara Lindblom (V), oppositionsborgarråd Vänsterpartiet

Anna Sehlin (V), oppositionsregionsråd Vänsterpartiet Region

Detta är en debattartikel som ursprungligen publicerats på Stockholm Direkt

 

 

Uppdaterades: 05 dec 2019