Skip to main content

År: 2021

Sara Stenudd, halvkropp i vit mönstrad tröja mot vit bakgrund. Foto Jessica Segerberg

De blågröna i Stockholm avslår över 100 hyresrätter i Bromma

Skrivet av stockholmsstad den . Postad i Bostad.

Stadsbyggnadskontoret föreslår att 145 bostäder varav ca 100 hyresrätter ska byggas i Bromma men den blågröna majoriteten säger nej. Beslutet togs på eftermiddagens stadsbyggnadsnämnd i Stockholms stad. Världsfrånvänt, menar Vänsterpartiet som menar att det är just hyresrätter som behövs i stadsdelen.

Detaljplanerna som var uppe för beslut skulle möjliggöra för totalt cirka 145 bostäder och en lokal för centrumändamål i Bromma. De nya bostäderna skulle utgöras av 40 bostadsrätter i Höglandet, 45 hyresrätter i Nockeby och 60 hyresrätter i Ålsten. Områden som alla domineras av villor och bostadsrätter.

– När man ombildar hyresrätter till bostadsrätter i områden där det finns en hög andel hyresrätter säger de blågröna att det är bra för boendesegregationen men uppenbarligen gäller inte samma sak när det kommer till att bygga hyreslägenheter i de finare områdena i stan, säger Sara Stenudd, ledamot i stadsbyggnadsnämnden för Vänsterpartiet i Stockholms stad.

I ärendet från Stadsbyggnadskontoret framgår det tydligt att de nya bostäderna ska byggas med respekt för området befintlig bebyggelse och karaktär.

Ur stadsbyggnadskontorets förslag:
” bebyggelse ska förhålla sig till respektive plats befintliga bebyggelseskala, kulturmiljö och grönstruktur samt utgöra ett tillskott av hög arkitektonisk kvalitet”

– I Ålsten är nästan 98% av bostäderna villor och bostadsrätter. Det är ett av Stockholms mest segregerade områden och vi måste möjliggöra för fler människor att bo här. Det är världsfrånvänt att säga nej till det här. Bygger man hyresrätter med hiss så möjliggör det dessutom för äldre att bo kvar i stadsdelen om de behöver flytta från en stor villa till ett mer tillgängligt boende, säger Sara Stenudd.

FAKTA – andelen villor och bostadsrätter

Höglandet: 91,1%
Nockeby: 66,9%
Ålsten: 97,8%

halvkroppsbild på Tina Kratz

Hanteringen av resursskolan är under all kritik

Skrivet av stockholmsstad den . Postad i Skola.

Fortfarande är situationen oviss för alla de elever som går i eller söker plats i en resursskola i Stockholms stad. Hundratals elever riskerar nu i värsta fall att stå utan skolplats efter sommarlovet, det skriver vi i en debattartikel i Dagens Arena.

Den kamp som alla föräldrar till barn med särskilda behov har behövt driva under de senaste månaderna är ett dåligt betyg för de blågrönas Stockholm. De här eleverna behöver kunna lägga sin kraft på sin undervisning och inte oroa sig över om skolan kommer finnas kvar eller inte. Föräldrar borde få lägga sin kraft på att stötta sina barns lärande i stället för att kämpa för att de ska få behålla sin skolplats.

Nu ser Stockholms stad över strukturbidragets nivå och bedömningen av tilläggsbeloppen. Det kanske kan lösa hela eller delar av problemet för de här eleverna men det är inte tillräckligt bra. Det är nu platserna söks och det är nu antagningen ska ske. Så kommer alla elever veta att de får en bra skolplats innan de går på sommarlov i år? Jag är tyvärr inte övertygad om det.

Den kommunala skolan har efter decennier av nedskärningar helt enkelt halkat efter när det gäller att tillgodose behoven hos de elever som behöver extra stöd.

Utbildningsförvaltningen arbetar för att kunna erbjuda ”adekvata skolplatser som möter elevernas behov av stöd” för att täcka behovet om att resursskolor läggs ner eller minskar ner sin verksamhet. Tyvärr är det nog lättare sagt än gjort att klara av detta när skolan gått på svältbudget i många år nu.

Vänsterpartiet menar att det bästa vore om alla elever skulle kunna få sina behov tillgodosedda inom den kommunala skolan. Vårt mål är en skola som ser olikhet som tillgång och där det finns resurser, kunskap och kompetens att möta varje elev utifrån dennes unika förutsättningar. Men så ser det inte ut idag i Stockholmsområdet.
Den kommunala skolan har efter decennier av nedskärningar helt enkelt halkat efter när det gäller att tillgodose behoven hos de elever som behöver extra stöd. Där har istället de fristående resursskolorna fyllt en viktig roll, och det är därför helt förståeligt att elever och föräldrar oroas över de minskade anslagen till resursskolorna.

Nu är det väldigt viktigt att majoriteten så snabbt som möjligt ser över strukturbidragets storlek och tillämpar en generösare bedömning av tilläggsbeloppen till resursskolorna. Tilläggsbeloppen måste också godkännas för en längre tidsperiod för att minska det administrativa arbetet med att skriva ansökningar och framför allt ge elever och föräldrar en större trygghet.

Ge eleverna i resursskolan de resurser de behöver och låt dem gå på sommarlov utan oro inför höstterminen.

Tina Kratz (V),  ledamot i utbildningsnämnden Stockholm stad

Det här är en debattartikel som ursprungligen publicerats på Dagens Arena.

Halvkroppsbild på Torun Boucher _Foto Jessica Segerberg

Vi behöver ett maktskifte i Stockholm för att lösa bostadskrisen

Skrivet av stockholmsstad den . Postad i Bostad.

Bostadskrisen i Stockholm är nu mer påtaglig än någonsin. Den blågröna majoritetens ambitioner att bygga bort bostadsbristen och att ta fram bostäder till alla lyser med sin frånvaro och det krävs ett maktskifte i Stockholm för att på allvar ta tag i bostadssituationen, det skriver vi i Mitti Stockholm.

Sedan de blågröna partierna kom till makten i Stockholm har flera hundra av våra gemensamt ägda hyresrätter sålts ut och målet för hur många allmännyttiga hyresrätter som staden ska bygga har mer än halverats. I årets budget är det sänkt till 600 hyresrätter om året, vilket är en minskning med 900 lägenheter om året.

Som om det inte vore nog så har de blågröna partierna inte heller nått årsmålen för att bestämma var nya hyresrätter ska byggas, genom så kallade markanvisningar. Och utan tillräckligt många markanvisningar, allt för få bostäder. Samtidigt söker ca 85 000 personer aktivt efter en lägenhet genom Bostadsförmedlingen.

Hot om marknadshyror

Att vi nu också har hotet om marknadshyror, som kommer att leda till högre hyror, svävande över oss gör inte saken bättre. För det som saknas i Stockholm är inte fler dyra lägenheter, utan det är fler hyresrätter där folk med vanliga inkomster har råd att bo.

rika föräldrar eller ett fyllt bankkonto är just vad man behöver för att få en bostad i Stockholm.

Ett uppmärksammat uttalande från Liberalernas Nyamko Sabuni satte fingret på hur långt från verkligheten högerpartierna står. I en debatt om bostadsbristen bland unga i Aktuellt tidigare i maj sa hon att man inte behöver rika föräldrar för att köpa en bostad. Men rika föräldrar eller ett fyllt bankkonto är just vad man behöver för att få en bostad i Stockholm. Eller ca 9,5 års köande i bostadskön, för det är snittiden för att få en hyresrätt i Stockholm idag. Den nuvarande utvecklingen innebär att Stockholm riskerar att bli en stad där bara de allra mest privilegierade har råd att bo.

Stoppade alla ombildningar

När Vänsterpartiet var med och styrde Stockholm mellan 2014 och 2018 så ökade vi byggandet av hyresrätter och stoppade alla ombildningar vilket ledde till att antalet allmännyttiga hyresrätter ökade i staden för första gången på många år. Den politiken vet vi att Stockholm fortfarande behöver. Nästa höst, när vi förhoppningsvis kommer att få ett maktskifte här i Stockholm kommer bostadsfrågan åter att stå högst upp på dagordningen. Då vill vi i Vänsterpartiet sätta stopp för ombildningarna och börja bygga fler hyresrätter som vanliga människor har råd att bo i. Vi vill bygga ett Stockholm där det går att flytta hemifrån efter gymnasiet, där man kan separera och ändå bo kvar nära barnens förskola, där det går att få tag på en större lägenhet när familjen växer och där alla äldre som vill kan få en seniorlägenhet. Ett Stockholm för alla.

Torun Boucher, gruppledare för vänsterpartiet i Stockholms stad

”Erik Slottner litar blint på de privata företagen”

Skrivet av stockholmsstad den . Postad i Äldre.

Idag antar Stockholms stads äldrenämnd en plan för byggandet av äldreboenden. Vänsterpartiet har invändningar mot att det saknas planering för flera hundra bostäder och att Ängsö vård- och omsorgsboende som är ett demensboende i Farsta riskerar nedläggning.

Samtidigt som över tusen bostäder saknas i planen så försenas ett planerat äldreboende på Östermalm med minst ett år – och släpps åt privata aktörer att ta ansvar för istället för att kommunen har ansvaret, som tidigare planerat. Ängsö vård- och omsorgsboende i Farsta hotas också med nedläggning, trots att det är ett äldreboende med en hemmaliknande miljö, förhållandevis låga hyror och specialutbildad personal inom demens. Dock väntas Attendo öppna ett nytt stort äldreboende i Farsta.

– Vi måste värna om hemmaliknande boenden med utbildad personal. Majoriteten borde inte lägga ned Ängsö vård och omsorgsboende bara för Attendo vill öppna ett boende i Farsta, säger Vänsterpartiets ledamot i äldrenämnden Robert Mjörnberg.

Vänsterpartiet menar också att frågan om staden bygger tillräckligt med äldreboenden inte får vila på om privata aktörer finner det lönsamt eller inte. Att förlita sig på marknaden är att chansa med boenden för stadens äldre. När staden lämnar över ansvaret så blir det osäkert när eller om det blir av.

– Erik Slottner litar blint på att de privata företagen ska vilja och kunna bygga, men kan inte garantera att alla äldre som behöver det får plats. Politiker måste ta ansvar för att garantera att alla har en chans till ett värdigt boende oavsett storlek på plånboken, det gör inte KD, säger Vänsterpartiets ledamot i äldrenämnden Robert Mjörnberg.

morförälder och barn går tillsammans i skogen

Att investera i naturreservat är att investera i folkhälsa och gröna jobb

Skrivet av stockholmsstad den . Postad i Klimat.

Låt oss ta tillvara det ökade friluftsintresset i pandemins spår och satsa på att tillgängliggöra naturen för fler. Det gynnar både folkhälsan, klimatet och sysselsättningen, det skriver vi i tidningen Altinget.

Våra naturreservat, nationalparker och grönområden har sett en stor ökning av besökare under coronapandemin och 2021 har utsetts till friluftslivets år. Det här är en trend som vi politiker bör arbeta för att behålla och förstärka även efter pandemin. Men det kräver att vi också investerar i våra naturområden och ser till att de blir tillgängliga för alla.

Sveriges natur bjuder på underbara klimatsmarta semestrar och stadsnära naturreservat ger otroligt bra effekter på folkhälsan. Eftersom 87 procent av Sveriges befolkning bor i storstäder är urbana grönområden och naturreservat en klart underprioriterad fråga i storstadspolitiken.

Här har vi politiker ett viktigt uppdrag att se till att tillgång till natur inte blir en klass- eller kunskapsfråga.

Får inte bli en klassfråga

Bara i Stockholmsregionen finns så mycket som 330 naturreservat, 10 av dem finns inom Stockholm stads gränser. Att det är nära och enkelt att ta sig till naturområdena är avgörande för att man ska komma ut och studier visar att människor mår bättre om de har god tillgång till gröna miljöer. Det gäller inte minst i områden med låg socioekonomisk status. Här har vi politiker ett viktigt uppdrag att se till att tillgång till natur inte blir en klass- eller kunskapsfråga.

Gröna jobb

Intresset för naturen kan skapa många nya gröna jobb. Av de utländska turistbesök som görs i Sverige görs uppskattningsvis en fjärdedel för att uppleva naturen. Det blir i pengar ungefär 30 miljarder kronor, och lika mycket spenderar vi svenskar på naturupplevelser. Det är pengar och besök som, enligt Naturturismföretagen, skapar omkring 33 000 jobb i Sverige.

Skydda och tillgängliggöra

Vi i Vänsterpartiet vill skapa hållbara och klimatsmarta städer för alla som bor i dem. Och trots att många nu hittar ut i naturreservaten så är det inte lika lätt för den som inte har någon egen bil eller den med bristande kunskaper om vad som gäller i naturen. För många vet inte var man får elda, hur man ska göra med toabesöket i skogen, eller när en får avvika från leden. Därför efterlyser vi fler åtgärder för att skydda våra naturområden och göra dem tillgängliga för fler.

Populariteten i vissa grönområden har nu under pandemin tyvärr fått negativa effekter som överfulla parkeringar, kö till grillplatser, fyllda papperskorgar och att områdena slits och behöver rustas upp. Besöken behöver spridas ut på de reservat som finns och då måste det också finnas välfungerande kollektivtrafik och cykelvägar till och från parkerna. Dessutom behöver antalet grillplatser och papperskorgar öka, såväl som kunskapen om naturliv och allemansrätten.

Gynnar hälsa, klimat och sysselsättning

Vi har följande förslag för att göra naturreservaten ännu mer tillgängliga:

  • Anställ kommunala/regionala värdar i naturreservaten som kan guida besökare i området och berätta vad som gäller. Stockholms stad bör gå före med en satsning på sommarjobb i naturreservaten så att fler ungdomar kan få chansen att komma ut på sitt första arbete.
  • Rusta upp vandrings- och cykelleder som är slitna och behöver nya spänger, skyltar med mera.
  • Möjliggör för sopsortering vid reservaten.
  • Säkerställ goda kollektiva trafikförbindelser till och från naturreservaten.
  • Förbättra cykelvägar och möjliggör för säker låsning av egen cykel såväl som möjlighet att ta lånecykel till naturreservaten.
  • Förbättra tillgängligheten med fler anpassade leder för människor med funktionsnedsättning.
  • Anlägg fler toaletter och grillplatser i de populära naturreservaten.
  • I Stockholm stad bör de planerade naturreservaten i Hagsätraskogen och Kyrkhamnsområdet färdigställas så snart som möjligt och på sikt måste också fler naturreservat inrättas i Stockholmsregionen.

Låt oss ta tillvara det ökade friluftsintresset i pandemins spår och satsa på att tillgängliggöra naturen för fler. Det gynnar både folkhälsan, klimatet och sysselsättningen.

Jens Holm
klimatpolitisk talesperson Vänsterpartiet
Rikard Warlenius
klimatpolitisk talesperson Vänsterpartiet Stockholms stad
Anna Sehlin
regionråd och ledamot i trafiknämnden för Vänsterpartiet i Region Stockholm

Det här är en debattartikel som ursprungligen publicerats på Altinget.se

halvkroppsbild på Tina Kratz

Replik: Förskolan behöver resurser, inte bara uppmaningar

Skrivet av stockholmsstad den . Postad i äldreomsorg.

Problemen i förskolan i Stockholm är till stor del en fråga om resurser. Om förskolorna fick mer pengar i sina budgetar skulle de inte behöva ha en stressig arbetsmiljö, menar Vänsterpartiet i en replik.

Stockholms skolborgarråd Isabel Smedberg-Palmqvist från Liberalerna går i Mitti ut och vädjar till föräldrar att planera och meddela sina sommarsemestrar till förskolorna i god tid eftersom hon ”unnar personalen en härlig ledighet”. Vi håller helt med om att föräldrar ska meddela sina semestrar i tid men att förskolan går på knäna året runt och att personalen är sliten är inte föräldrarnas fel – det är Isabel Smedberg-Palmqvist ansvar.

Vi vet att det finns föräldrar som meddelar sina ledigheter för sent eller ändrar sig om när de vill vara lediga, vilket förstås ställer till problem i förskolornas planering. Men ärligt talat – det stora problemet i Stockholms stads förskolor är inte föräldrarnas senfärdighet utan de nedskärningar som lett till slimmade verksamheter med så lite personal att det är svårt att klara av uppdraget. Och så är det året runt, inte bara på sommaren, trots att personalen och rektorerna sliter något otroligt med att få det att gå ihop.

Problemen en fråga om resurser

Problemen i förskolan i Stockholm är till stor del en fråga om resurser. Om förskolorna fick mer pengar i sina budgetar skulle de inte behöva ha den stressiga arbetsmiljö som många har. I Stockholms kommun, som styrs av de borgerliga partierna tillsammans med MP och där Liberalerna har ansvar för förskolan, kommer årets budget inte ens att täcka kostnaderna för höjda löner.

Årets budget täcker inte ens kostnaderna för höjda löner.

Lärarförbundet i Stockholms skriver att de dåliga budgetförutsättningarna leder till att det ”skapas en ohållbar situation som sliter på verksamhetens kvalitet, förskollärarnas arbetsmiljö och barnens trygghet.” Då är det rätt magstarkt av Isabel Smedberg-Palmqvist att gå ut och prata om att hon unnar personalen ledighet. Hon har nämligen makten att ”unna dem” en rimlig arbetsmiljö året runt.

Bäst är en god grundbemanning

Isabel Smedberg-Palmqvist talar också om att det är viktigt att ”vi visar förståelse och respekt för förskolepersonalens återhämtning.” Visst ska vi göra det. Men det bästa sättet att se till att det blir så är ju att se till att förskolorna har en god grundbemanning och att personalen har goda arbetsvillkor och en bra arbetsmiljö. Att lägga en rimlig budget vore alltså verkligen att visa respekt för personalen och det viktiga pedagogiska uppdrag de har.

Vi i Vänsterpartiet unnar också förskolepersonalen en härlig ledighet och vi håller förstås med om att föräldrarna ska meddela sina ledigheter i god tid. Men vi tycker inte att sommarsemester väger upp för stress och besparingar resten av året. Förskolan måste få mer resurser.

Tina Kratz, ledamot för Vänsterpartiet i utbildningsnämnden i Stockholm och tidigare anställd i förskolan

Vänsterpartiet Stockholms stad söker suppleant till Mässfastigheter i Stockholm AB

Skrivet av stockholmsstad den . Postad i Okategoriserade.

Vänsterpartiet i Stockholms stad söker en suppleant till Mässfastigheter i Stockholm AB.

Mässfastigheter i Stockholm AB är sedan mars 2021 ett helägt kommunalt bolag i Stockholms stad och ingår i koncernen Stockholms Stadshus AB. Bolagets uppdrag är utveckla, arrangera och genomföra mässor, kongresser, konferenser och evenemang för hela Stockholmsregionens bästa.

Verksamheten bedrivs under namnet Stockholmsmässan och är uppdelad i två bolag:

  • Mässfastigheter i Stockholm som förvaltar och utvecklar fastigheter.
  • Stockholmsmässan AB som är ett genomförandebolag av mässor, kongresser, konferenser och evenemang. Stockholmsmässan AB är ett helägt dotterbolag till Mässfastigheter i Stockholm AB.

 

Mässfastigheter i Stockholm AB och Stockholmsmässan AB har 7 ledamöter och 7 suppleanter i styrelsen. De personer som väljs till styrelsen för Mässfastigheter AB sitter också i styrelsen för Stockholmsmässan AB. Det är de förtoendevalda i Mässfastigheter Stockholm AB som fattar bolagets beslut. Mässfastigheter i Stockholm AB ska sedan genomföra besluten. Styrelsen sammanträder fyra gånger om året.

Grundkrav för nominering är att vara boende i Stockholm stad och vara medlem i Vänsterpartiet. Intresse för frågorna och vår politik är önskvärt. Alla medlemmar har nomineringsrätt. Enligt Vänsterpartiets stadga skall kvinnor vara representerade i valda organ och på förtroendeposter med minst 50 procent om inte synnerliga skäl förhindrar detta. Eftersom vi har för närvarande en manlig ledamot i styrelsen föredrar vi nominering av kvinnor till den enda suppleantplatsen.

Till nomineringen behöver vi en presentation av nominerade personer samt så kompletta uppgifter som möjligt enligt följande:

  • Namn och titel
  • Adress
  • Telefon (även mobil)
  • E-postadress
  • Fullständigt personnummer

Sista nomineringsdag är den 23 maj kl. 12:00. Nomineringarna ska skickas till [email protected]. 
För frågor om uppdraget kontakta Thomas Ehrnström [email protected].

Sälj inte Sverigefinska skolans lokaler

Skrivet av stockholmsstad den . Postad i utbildning.

Stockholms stads blågröna majoritet planerar att sälja de skollokaler i Kista där Sverigefinska skolan inryms idag. Vänsterpartiet kommer rösta nej till försäljningen och menar att det är lokaler som staden borde behålla.

Fastigheten som är aktuell för försäljning hyrs idag ut till den stiftelsedrivna Sverigefinska skolan i Kista och har som skolfastighet ett strategiskt värde för staden. Vänsterpartiet anser därför att staden ska behålla fastigheten och bidra till att säkra den långsiktiga skolförsörjningen i staden. För långsiktiga behov som skolförsörjningen är det ekonomiskt fördelaktigare för staden att äga lokaler än att skolor hyr lokaler av privata hyresvärdar. Det är styrelsen i allmännyttiga Svenska Bostäder som väntas fattas beslut om försäljning.

– Kan de borgerliga partierna verkligen garantera att skolan på sikt får bli kvar i sina lokaler utan större hyreshöjningar om man säljer till ett privat fastighetsbolag? Knappast. Dessutom behöver staden sina skollokaler för att säkra att man kommer ha tillräckligt med skolplatser även i framtiden. Det finns ingen logik i det här beslutet utan det är rent ideologiskt för att de borgerliga i Stockholm tycker att det mesta vi äger gemensamt ska säljas ut till privata företag, säger Maria Hannäs, ledamot för Vänsterpartiet i Svenska Bostäders styrelse.

Profilbilder på Alexandra Mattsson Åkerström, Jackie Nylander, Björn Häll Kellerman, Matilda Vigedal.

Ge kvinnojourerna långsiktig finansiering

Skrivet av stockholmsstad den . Postad i Kvinnojourer.

Kvinnojourerna tvingas hela tiden leva från hand till mun, och det är inte hållbart för verksamheter som arbetar dygnet runt med att skydda kvinnor och barn från våld, det skriver vi i FemPers Nyheter. 

Efter de senaste veckornas många fall av dödligt våld mot kvinnor kommer förslag från riksdagspartierna om hur vi ska komma tillrätta med våldet mot kvinnor i nära relationer. Men det finns mycket att göra även på kommunal nivå. Ett viktigt steg är att se till att kvinnojourerna som tar hand om och hjälper kvinnor att ta sig ur våldsamma relationer får långsiktig finansiering.

Under de senaste tre veckorna har fem kvinnor mördats i Sverige av en närstående man. Fem kvinnor har ryckts ifrån sina familjer och vänner alldeles för tidigt, trots att året är 2021, att vi bor i ett av världens mest jämställda länder och trots att vi vet mer än någonsin förr om mekanismerna bakom mäns våld mot kvinnor. Det är vidrigt och det har, med all rätt, lett till stor upprördhet hos många.

Även kommunerna har ett enormt ansvar att ta för att skydda våldsutsatta kvinnor, inte minst när det gäller finansieringen av kvinnojourer.

Många riksdagspartier har gett sig in i debatten om vilka åtgärder som krävs för att det dödliga våldet mot kvinnor ska upphöra, och hur utsatta kvinnor bäst ska kunna få hjälp och skydd. Men det är inte bara på nationell nivå som det finns saker att göra och förslag att lägga. Även kommunerna har ett enormt ansvar att ta för att skydda våldsutsatta kvinnor, inte minst när det gäller finansieringen av kvinnojourer.

Kvinnojourerna har lång erfarenhet av att hjälpa kvinnor som behöver ta sig ur våldsamma relationer, och bara i Stockholms stad hjälper de hundratals kvinnor varje år genom sina öppna verksamheter och skyddade boenden. Men trots det stora behov som finns av jourernas verksamhet så vittnar flera jourer om ökade problem med ekonomin på grund av minskade anslag från kommunerna. En del kommuner har till och med valt att upphandla verksamheten med skyddade boenden, vilket är djupt problematiskt. För ett privat företag kan säkert bedriva den här typen av verksamhet billigare, men de har sällan lika omfattande kompetens och erfarenhet på området som kvinnojourerna.

Enligt kvinnojourerna är ett av de största problemen ettårsfinansieringen av jourerna, som innebär att de måste söka resurser från kommunen varje år. Det gör det väldigt svårt att planera och satsa på verksamheten, eftersom det alltid finns en osäkerhet kring hur nästa år ska se ut. Kvinnojourerna tvingas alltså hela tiden leva från hand till mun, och det är inte hållbart för verksamheter som arbetar dygnet runt med att skydda kvinnor och barn från våld.

Vi i Vänsterpartiet Stockholms stad vill se en mer långsiktig finansiering av kvinnojourerna, som speglar hur viktig deras verksamhet är. Vi kräver därför att den blågröna majoriteten som styr i Stockholm ser till att teckna fleråriga avtal med jourerna som verkar här, för att se till att de kan fortsätta driva sina skyddade boenden och andra verksamheter utan att ständigt vara rädda för att tvingas lägga ner på grund av minskade resurser. Och vi hoppas givetvis på att fler kommuner i Sverige gör likadant.

De ideella kvinnojourerna drivs av ett enormt engagemang, men de ska inte tas för givet. Ge dem de förutsättningar de behöver för att klara att göra det livsviktiga arbete som de gör varje dag. Det är vi skyldiga alla våldsutsatta kvinnor och barn.

Alexandra Mattsson (V), vice ordförande i socialnämnden Stockholms stad
Jackie Nylander (V), ledamot i socialnämnden Stockholms stad
Björn Häll Kellerman (V), ersättare i socialnämnden Stockholms stad
Matilda Vigedal (V), ersättare i socialnämnden Stockholms stad

Texten är en debattartikel som ursprungligen publicerats i FemPers Nyheter

Foto på tomma flygplansstolar

Bromma måste läggas ner utan en utbyggnad av Arlanda

Skrivet av stockholmsstad den . Postad i Klimat.

I förra veckan kom beskedet att Bromma flygplats kan läggas ner. Tyvärr så verkar det som att regeringen med S och MP i spetsen vill ställa en utveckling av Arlanda som villkor för Brommas nedläggning. Men för klimatets skull så är det oerhört viktigt att flygtrafiken minskar, inte bara flyttas, det skriver vi i Nyhetsmagasinet Syre.

Med brinnande klimatkris, nedåtgående flygtrend och dessutom vikande affärsnytta är det hög tid att lägga ner Bromma flygplats, och det måste göras utan en utbyggnad av Arlanda.

Innan pandemin slog till var över åtta av tio flygningar från Bromma flygplats inrikesresor, ofta till platser som lätt går att nå med tåg. Inrikesflyget började också minska redan 2018. Nu är det flera av de flyglinjer som ligger nere på grund av pandemin som inte kommer att återupptas. Och redan i september 2020 slog Swedavia själva fast att det inte är affärsmässigt motiverat att driva Bromma flygplats vidare.

Det är faktiskt svårt att tänka sig bättre förutsättningar för en nedläggning av Bromma flygplats utan en utbyggnad av Arlanda. Att efter pandemin återigen uppmuntra klimatskadliga inrikesresor med flyg är helt orimligt. Men ändå så lyfter regeringen att kapaciteten på Arlanda måste säkras för att planerna ska kunna fortskrida. Det här verkar Miljöpartiet också vara helt tillfreds med och bara vi i Vänsterpartiet driver den tydliga linjen om avveckling utan utbyggnad.

Hade flygsektorn varit ett land hade det varit världens sjunde största utsläppare och våra flygrelaterade utsläpp är idag lika stora som de samlade utsläppen från Sveriges personbilar

Vad tycker då svenska folket? I en omfattande opinionsundersökning om inställningen till klimat- och pandemifrågor som Europeiska Investeringsbanken (EIB) lät utföra i höstas så framkommer det tydligt att attityderna till flyget förändras. Bland svenskarna i undersökningen så uppgav hela 79 procent att de kommer att resa mindre med flyg efter pandemin. 85 procent sa att de föredrar tåget för resor som är kortare än fem timmar, motsvarande siffra för EU-medborgare låg på 82 procent.

Flyget står för 4-5% av de globala utsläppen och svenskarna flyger 5-7 gånger mer än den globala genomsnittsmedborgaren. I vissa sammanhang lyfts att flygtrafiken kan anses vara en småskurk i det stora sammanhanget klimatbovar. Men hade flygsektorn varit ett land hade det varit världens sjunde största utsläppare och våra flygrelaterade utsläpp är idag lika stora som de samlade utsläppen från Sveriges personbilar. Det här måste förändras om vi ska ha en chans att nå målen i Parisavtalet och begränsa den globala uppvärmningen.

Bromma flygplats måste läggas ner utan en utbyggnad av Arlanda, allt annat är att backa in i framtiden.

Nu har vi en möjlighet för en grön omställning och det är upp till oss politiker att ta tillvara på den. Det är dags att sluta subventionera flyget och börja investera i utbyggd järnväg, hållbara trafiklösningar och klimatsmarta bostäder. För marken vid flygfältet har stor potential att bli en helt ny ekostadsdel med minst 30 000, mycket efterlängtade, lägenheter i Stockholm.

Bromma flygplats måste läggas ner utan en utbyggnad av Arlanda, allt annat är att backa in i framtiden.

Jens Holm
klimatpolitisk talesperson Vänsterpartiet
Rikard Warlenius
klimatpolitisk talesperson Vänsterpartiet Stockholms stad Anna Sehlin
regionråd och ledamot i trafiknämnden för Vänsterpartiet i Region Stockholm

Det här är en debattartikel som ursprungligen publicerats i Nyhetsmagasinet Syre