Skip to main content
Torun Boucher i talarstolen

Budget 2022: Satsa på välfärden i Stockholm

Vänsterpartiet har i budgetdebatten den 17-18 november lagt fram en oppositionsbudget till kommunfullmäktige som innehåller omfattande satsningar på välfärdens verksamheter, bland annat förskolan. Byggandet av hyresrätter är fortsatt prioriterat.

– Vi föreslår en kraftigt utökad välfärd och vår budget genomsyras av satsningar på bland annat förskolan och äldreomsorgen. Personalen i välfärden har fått gå på knäna under åren av blågrönt styre och inte ens i deras senaste budget satsar de tillräckligt för att kompensera för alla besparingar. För oss är det otänkbart att behandla personalen på det viset och vi står för ett alternativ till nedskärningspolitiken som majoriteten för, säger Torun Boucher (V), vik. oppositionsborgarråd.

Vänsterpartiet föreslår också en höjning av stadens byggande, från dagens 600 allmännyttiga hyresrätter om året, till 2000.

– Vi vill se en kraftig ökning av byggandet av hyresrätter och det är också en fråga som kommer vara central för oss i nästa års valrörelse. Att det byggs fler hyresrätter med lägre hyror är helt avgörande för stadens utveckling och för att Stockholm inte ska bli ett reservat för rika, säger Torun Boucher.

Några punkter ur Vänsterpartiets budget ”En jämlik, jämställd och klimatsmart stad”

  • Att staden ska bygga 2000 allmännyttiga hyresrätter om året, vilket är 1400 fler hyresrätter om året än i majoritetens budget där målet är 600.
  • Dubblad satsning på förskolan, ca 165 miljoner kronor mer än majoriteten skjuter till i sin budget.
  • En satsning på äldreomsorgen som innebär ca 164 miljoner kronor mer i tillskott till äldreomsorgen än den styrande majoriteten lägger.
  • Att Stockholm ska vara fossilbränslefritt 2035.
  • 8 miljoner kronor mer till kvinnojourerna än den styrande majoriteten.
  • Återinförd gratis simskola för alla barn.
  • Över 85 miljoner kronor mer till kulturen i Stockholm än majoriteten satsar.

    Här kan du se hela debatten.

 

Rose-Marie Rooth. Foto: Erik Nordblad

Stockholm måste bli en stad för alla

Sannolikhet är betydligt mer användbart när det gäller att sätta en standard för hur en majoritetsbudget ska falla ut. ”Tala alltid sannolikt, majoriteten!”, är det som om de sagt sig. Är det sannolikt att skattesänkningar ger utrymme för stockholmarnas trygghet och service, till verksamheter för unga och resurser för äldreboenden i staden?

Sannolikt inte, och en pandemiplågad stad blottade plötsligt sina svagaste punkter. Hälsoskyddet har inte på sannolik grund kunnat upprätthållas, vilket sannolikt beror på att samma majoritet i regionen kör sönder sitt uppdrag och samtidigt ska skattesänkningar vara den mest sannolika slutsatsen trots att bostadsbristen eskalerar och smittskyddet fungerat uselt lokalt, då är det här sannolikt inte det bästa för väljarna.

Varför nattklubben skulle vara öppen, både för efterfest och inspektion där alla fick riskera livet när det borde varit stängt. Om en kommun signalerar att lokala föreskrifter är prioriterat så lågt, undrar jag vilka värden som värnas och vem skyddsobjektet är.

Bromma flygplats katastrofunderskott började sin sannolika resa mot kraschen redan före pandemin, om de också skulle betalt marknadsmässig markhyra till staden, och nu när sannolikheten att Brommaflyget inte lyfter på något vis, borde ju sannolikheten vara i höjd med att det är sant att flygplatsen ska stängas, med tanke på sannolikhetskalkylen ovan, ja då är det helt osannolikt det som faktiskt händer, att majoriteten sannolikt aldrig kommer fatta ett sådant beslut då det är alldeles emot doktrinen om att affärsflyg som aldrig någonsin kommer lyfta mer, inte ska fläcka deras mandat.

Vad får vara globalt? Ekonomi får vara globalt. Konsumtionskultur får vara globalt. Kultur får vara global i Filmstaden. Energiutvinning är global.

Vad som inte får vara globalt; klimatlösningar. Nu har vi Stockholm idag med majoritetens ambitiösa plan för miljön och klimatet i staden men inget klimatnödläge till grund för planen. En träffar det en siktar på, och de så kallade utsatta områdena får mest negativ uppmärksamhet. I media förs arbetet med fler patrullerande vakter och övervakningskameror fram som något positivt för politiska majoriteten i vissa områden. I andra områden lyfter majoriteten miljöarbetet, men inte i de utsatta områdena, vilket ökar bilden av en allt mer segregerad stad. Trångboddhet skapar smittvägar som inte går att undvika, om det inte byggs mer allmännytta med hyror som sjuksköterskor, studenter och lagerarbetare kan efterfråga.

Fattar vi politiker inte beslut för alla som ryms i staden oavsett vem de röstat fram? Vill vi genomföra Agenda 2030, som är ett avgörande och grundläggande demokratidokument, behöver vi motarbeta social, ekonomisk och miljömässig segregation. Vi behöver mäta konsumtionsbaserade utsläpp per stadsdel, följa upp matsvinnet från varukorg till kylskåp, från tallrik till avfallssortering, om det någonsin kommer dit.

Bostadsområden i fokus för progressivt miljöarbete med hyror för stora plånböcker, som Norra Djurgårdstaden, kan riskera att bli segregerat.  SVA alltså socialt värdeskapande analys ska ha tillämpats i den exploateringsprocessen, men stadsdelen framstår som ett gated community. Vilken analys låg till grund där och ligger till grund i framtiden? Hur utnyttjas mötesplatser, kulturutbud och delaktighet och tillgängliga flöden när soporna är sorterade och den miljöskattesubventionerade bilen står på laddning i ett sådant område? Rädda Norra Djurgårdstaden från att bli segregerad!

Vänsterpartiet har konkreta och omsättbara förslag till en politik för alla stockholmare. Det kommer krävas mer av stockholmarna och av Stadshuset. Vi ser klimatnödläget och social och ekonomisk utsatthet som en integrerad fråga. För att genomföra planen för en hållbar och sammanhållande stad behöver förslag till beslut läggas som samverkar till biologisk och social mångfald. Kultur kan inte ersättas med ännu ett lattefranschaisekluster med vetskapen om att stadskärnan går mot utarmning. Vem ska lämna avtryck i staden om inte människorna som bor och lever där? För vi har bara varandra, med eller utan pandemi.

Låt Stockholm bli en stad för alla.

Rosemarie Rooth (V), ledamot i kommunfullmäktige

Profilbild på Clara Lindvlom

”Vi kan inte voia oss ur klimatkrisen”

I januari börjar min dotter förskolan. Förut var jag mest orolig för att hon inte skulle få några kompisar eller bli bjuden på kalas. Men efter att ha läst majoritetens förslag till budget är det istället själva kvaliteten i förskolan jag oroar mig över.

Varje år ökar priser, lokalhyror och löner i alla verksamheter – det gäller oavsett vem som styr i Stadshuset. Men varken förskolan, grundskolan, gymnasiet, fritidshemmen eller äldreomsorgen får tillräckliga tillskott i nästa års budget för att täcka de här kostnadsökningarna.

Det ni presenterar här idag är inga satsningar, det är luftslott. De täcker nämligen inte ens pris- och löneökningarna för nästa år.

Självklart kan förskolan, skolan och äldreomsorgen jobba smartare. Men inte i hur många år som helst. Vad som händer till slut kan ni läsa i den här boken. ”De effektiva” – av Tankesmedjan Balans. Den är utdelad på pressläktaren och kommer att skickas till era partikanslier efter den här debatten.

Och jag tycker ni ska ta er tid att läsa den, för där beskrivs väldigt tydligt hur bristen på pris- och lönekompensation och ständiga krav på generella effektiviseringar bryter sönder medarbetarna i välfärden. De kan snart inte springa snabbare. De orkar inte mycket längre till.

Men era nedskärningar drabbar inte bara de som arbetar i välfärden. Den drabbar också helt vanliga barnfamiljer, särskilt i ytterstaden.

Jag bor i Hökarängen och ute hos oss ska Fagerlids och Odlarängens parklek lägga ner, liksom fritidsgården för högstadieelever i centrala Farsta.

Det är en direkt konsekvens av den nedskärningen på 11 miljoner kronor som ni gör på stadsdelarnas förebyggande verksamhet i budgeten för nästa år. Det vill säga de verksamheter som erbjuder ett socialt sammanhang, som tidigt upptäcker barn och föräldrar som behöver stöttning och som ger unga en meningsfull fritid med stabila vuxna förebilder istället för att hänga i centrum.

Ni pratar gärna om trygghet och förebyggande insatser i den här salen – men därutanför tvingar ni förebyggande verksamheter att lägga ner. Och det för att ni valde att sänka skatten med över 400 miljoner kronor istället för att satsa på våra barn och unga.

Det är väldigt tydligt att det behövs en helt annan politik för Stockholm och för det här landet.

En politik som prioriterar välfärden och kvinnorna som arbetar i den framför sänkt skatt.

Som prioriterar hyresrätter med överkomliga hyror framför ekonomiska intressen hos privata fastighetsägare.

Och en politik som prioriterar klimatet framför oljebolagen och elitens lyxkonsumtion.

För vi kan inte voia oss ur klimatkrisen.

Det räcker inte med att förändra saker på marginalen, vi måste ställa om hela det här samhället i grunden. Det handlar om allt från transporter till energisystem, till hur vi bor och ekonomin som helhet. Vi måste våga omfördela från den ekonomiska elit vars konsumtion gör att utsläppen bara fortsätter öka, till att stärka den gemensamma välfärden som både har betydligt mindre utsläpp och gynnar så många fler.

För mig, personligen, så handlar klimatkampen om att jag vill kunna se min dotter i ögonen och säga att vi faktiskt gjorde vad vi kunde. För dig, och för alla andra barn, var vi beredda att göra allt.

Den här texten är Clara Lindbloms huvudanförande vid budgetdebatten för Stockholms stad 2019-11-20

Vänsterpartiet vill införa ”Greta Thunbergs fond” för grön omställning

100 miljoner kronor avsätts i Vänsterpartiets oppositionsbudget till en fond som ska stödja forsknings- och utvecklingsprojekt för omställning och klimatanpassning. Fonden, som döps efter Greta Thunberg kan minska utsläppen och göra klimatpolitiken mer effektiv.

 Både akademin och stadens egna verksamheter ska kunna söka medel ur fonden för att finansiera forskningsstudier och utvecklingsprojekt.

– Tiden är knapp och vi behöver göra allt vi kan för att minska utsläppen av växthusgaser och skynda på omställningen till ett hållbart samhälle. Idag lever ofta forskningen och den praktiska verksamheten alltför långt ifrån varandra. Genom att minska det glappet kan vi snabbare omsätta nya metoder i praktik och utforma en så verkningsfull politik som möjligt, säger Clara Lindblom, oppositionsborgarråd för Vänsterpartiet Stockholms stad.

Vänsterpartiet föreslår även att staden tillsätter en vetenskaplig klimatpanel med ledande forskare som har i uppdrag att stödja, följa och kritiskt granska stadens arbete för att uppnå ett fossilfritt Stockholm senast år 2040. Klimatpanelen skulle vara den som hanterar inkomna ansökningar och beviljar medel ur Greta Thunberg-fonden.

– Det kan till exempel handla om att utvärdera klimateffekten av olika satsningar och investeringar i syfte att hjälpa staden att fatta politiska beslut som kan minska klimatutsläppen så mycket som möjligt. Vi behöver också stödja verksamheternas arbete med att identifiera risk- och sårbarhetsfaktorer kopplade till exempelvis skyfall och värmeböljor, säger Clara Lindblom.

Här kan du läsa mer om vår oppositionsbudget

 

V-budget 2020: ”Vi satsar nästan en miljard mer på välfärden än majoriteten”

Vänsterpartiet i Stockholms stad släpper idag sin oppositionsbudget för 2020 som innehåller stora satsningar på välfärdsområdena. Vänsterpartiet föreslår i sin budget en skattesats på 30 öre mer i förhållande till finansborgarrådets förslag, vilket gör att man kan satsa sammanlagt 985 miljoner kronor mer på välfärden jämfört med de blågrönas budget.

– Vi kan satsa nästan en miljard mer på välfärden än majoriteten, eftersom vi prioriterar barn och äldre framför sänkt skatt. Alla välfärdsverksamheter får förstärkningar i vår budget och mest satsar vi på förskolan där majoriteten istället skär ner, säger Clara Lindblom (V), oppositionsborgarråd i Stockholms stad.

Den blågröna majoritetens budget innehåller stora besparingar och bland de värst drabbade är förskolan som får en historiskt låg peng. Majoriteten menar att anledningen till den strama budgeten är konjunkturläget, men Vänsterpartiet menar att orsaken är förra årets skattesänkning.

– Majoriteten skyller sin nedskärningsbudget på lågkonjunkturen, men glömmer att nämna att man sänkte skatten med över 400 miljoner förra året. Vår budget visar att det går att satsa på kvinnorna i välfärden, bygga fler hyresrätter och investera stort i klimatomställningen om den politiska viljan finns, säger Clara Lindblom.

Några punkter ur Vänsterpartiets budget ”En jämlik, jämställd och klimatsmart stad”:

  • En schablonökning till förskolan på 4 procent som innebär nästan 270 miljoner kronor mer än vad majoriteten lägger.
  • En schablonökning till grund- och grundsärskolan på 3 procent som innebär 34 miljoner kronor mer än majoriteten.
  • En schablonökning till gymnasie- och gymnasiesärskolan på 3 procent som innebär 105 miljoner kronor mer än majoriteten.
  • En höjning av hemtjänstpengen på 3,5 procent som innebär 27 miljoner mer än majoriteten.
  • Gratis arbetsskor till alla hel- och deltidsanställda inom äldreomsorgen.
  • 105 miljoner kronor mer direkt till socialtjänsten.
  • 54 miljoner kronor till trygghetsskapande förebyggande arbete, såsom fler fältassistenter, socialpedagoger i skolorna och tidiga insatser riktade till barnfamiljer.
  • 10 miljoner till ett nytt skyddat boende för kvinnor som lever i gängmiljö.
  • Satsning på biblioteken och kulturskolan på sammanlagt 36 miljoner kronor.
  • Ny dans- och cirkusscen för barn och unga i Järvaområdet
  • Klimatfond på 100 miljoner som ska stödja forskning och utvecklingsprojekt för omställning och klimatanpassning.
  • Investeringar i vindkraft och solkraft med målet att allmännyttan ska vara fossilfri och självförsörjande på el till år 2040.
  • Sänkta borgarrådslöner till 65 000 kronor i månaden, vilket ger 16 miljoner kronor mer till välfärden.

Här kan du ta del av budgeten i sin helhet.

Profilbild på Clara Lindvlom

Ge anställda inom äldreomsorgen gratis arbetsskor

Vänsterpartiet i Stockholm vill ge alla fast anställda i äldreomsorgen arbetsskor och avsätter fem miljoner till det i sin oppositionsbudget.

– Det är självklart att man inte ska behöva bekosta arbetsskor själv, säger Clara Lindblom, oppositionsborgarråd för Vänsterpartiet.

Vänsterpartiets förslag skulle innebära att alla tillsvidareanställda, både på heltid och deltid, skulle få ett skobidrag på 1000 kronor per person och år.

– När man jobbar inom framför allt hemtjänsten så står och går man precis hela tiden och det innebär att man sliter ut flera skor per år. Det betalar man själv. När jag jobbade som brevbärare var arbetsskor en självklarhet. Det ska räknas som en del av arbetskläderna och det ligger i arbetsgivarens intresse att man inte sliter ut knäna, säger Clara Lindblom.

Hon säger att det är viktigt inte minst för att spara på personalens knän att de har skor med bra stötdämpning. Kommunal fattade beslut på sin kongress i början av sommaren om att arbetsskor ska vara nästa arbetskläder-relaterade fråga att driva, också för att minska fallolyckorna.

Clara Lindblom har inga större förhoppningar om att den grönblå majoriteten ska hörsamma deras förslag och införa arbetsskor till personalen.

– Med tanke på hur budgeten ser ut för äldreomsorgen där man inte ens avsatt kompensation för pris- och löneökningar så har jag väldigt svårt att se att man skulle satsa på arbetsskor. Men det skulle stärka attraktiviteten hos staden som arbetsgivare och förebygga sjukskrivningar, så man borde inte bara se på den kortsiktiga kostnaden.

Det här är en artikel som publicerats i tidningen kommunalarbetaren, läs hela texten här.

Profilbild på Clara Lindvlom

Förskolan klarar inte fler nedskärningar

Efter årsskiftet börjar min drygt ett år gamla dotter på förskolan. Som mamma hör det till att vara orolig för sitt barn – det verkar nästan ingå i föräldraskapet på något sätt. Hittills har jag dock inte varit orolig för kvaliteten på det pedagogiska innehållet eller barnomsorgen på förskolan. Men efter att ha läst finansborgarrådets förslag till budget är jag tyvärr inte lika säker.

Alla verksamheter får ökade kostnader varje år, oberoende av vilka politiker som styr i Stadshuset. Personalen ska så klart ha årliga lönepåslag, hyran för lokalerna höjs någon procent per år och saker som livsmedel och förbrukningsmaterial blir lite dyrare. För att kunna upprätthålla samma nivå måste verksamheten alltså få täckning för kostnadsökningar, annars måste man dra ner på något. Det är precis det här som kommer hända nu – både i förskolan, gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och på fritidshemmen. Tillskotten i budgeten täcker nämligen inte ens pris- och löneökningarna.

Pris- och löneökningarna inom välfärden beräknas ligga på 2,7 procent nästa år. Men i Stockholms stads nya budget får förskolan bara en ökning på 0,9 procent. Självklart kan verksamheterna ofta jobba lite smartare för att spara pengar – men de kraven har förskolan och skolan haft på sig i väldigt många år nu. Utrymmet att dra ner på kostnader utan att det går ut över barngruppernas storlek, antal fast personal och inköp av pedagogiskt material börjar bli begränsade. Det finns helt enkelt en gräns för hur mycket en verksamhet kan effektiviseras.

I praktiken betyder därför den nya budgeten nedskärningar i förskolan, vilket kan bli väldigt kostsamt för staden och samhället på längre sikt. Vi vet nämligen hur viktig förskolan är för barnens språkutveckling, sociala träning och framtida skolgång. Detsamma gäller stadsdelarnas öppna verksamheter som parklekar och öppna förskolor som också drabbas av hårda sparkrav i den nya budgeten. De här verksamheterna är helt ovärderliga för att kunna upptäcka föräldrar och barn som av någon anledning har det kämpigt och tidigt kunna sätta in extra stöd. Det lönar sig också i längden.

Därför har jag en har en fråga till finansborgarrådet Anna König Jerlmyr, inte som politiker utan faktiskt som mamma. Hur kommer du se till att de här besparingarna inte leder till sämre kvalitet i våra barns förskolor? Vad kommer du göra för att lindra min och andra föräldrars oro? Det gäller inte heller bara förskolan, utan även fritidshemmen, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. De får också för lite pengar för att klara sina kostnadsökningar.

Vi vet inte var vår dotter får förskoleplats än, men förhoppningsvis blir det inte alltför långt från där vi bor. Men från att ha varit orolig för att min dotter inte ska få kompisar och bli bjuden på andra barns kalas, så handlar nu min oro snarare om ifall pedagogerna kommer att ha förutsättningar att faktiskt möta henne som individ och stötta hennes utveckling. Det är inte några roliga funderingar att ha som förälder. Jag tror att många med mig känner att den där skattesänkningen på över 400 miljoner förra året var lite onödig. Det hade nog varit bättre att satsa pengarna på det viktigaste vi har istället.

Clara Lindblom (V), oppositionsborgarråd Stockholms stad

Det här är en debattartikel som ursprungligen publicerats på Stockholm Direkt

halvkroppsbild på 4 barn som håller varandra i händerna, det är höst och de har gummistövlar på sig

V kommenterar budget 2020: ”Välfärdssatsningarna uteblir i den blågröna budgeten”

Det blågröna styret i Stockholms stad presenterade den 9 oktober sin budget för 2020. En budget med väldigt få konkreta nyheter och där satsningar på välfärden uteblir. Här kommenterar Clara Lindblom majoritetens budget.

– En påse majskrokar har mer innehåll än den här budgeten. Mycket av det som presenterats som satsningar täcker inte ens pris- och löneökningar. I praktiken kommer vi att få se nedskärningar inom äldreomsorgen, förskolan och socialtjänsten under nästa år, säger Clara Lindblom (V), oppositionsborgarråd.

Bostadsmålet i majoritetens budget ligger på 70 000 till 2025. En sänkning från målet på 80 000 som gällde under det rödgrönrosa styret.

– Det är upprörande att majoriteten sänker bostadsmålen trots att bostadsbristen är akut. Man ombildar hyresrätter och låter inte våra kommunala bostadsbolag bygga nytt, det kommer att förvärra en redan svår situation med trångboddhet och en osäker andrahandsmarknad där många far väldigt illa.

I fjol sänktes skatten med 16 öre vilket motsvarade över 400 miljoner kronor per år. Detta har lett till nedskärningar och underskott i bland annat i stadsdelsnämnderna. Den här gånger väljer man att lämna skatten oförändrad. En klen tröst, menar vi i Vänsterpartiet.

– Sedan de blågröna kom till makten så har vi sett alltför tydliga försämringar i välfärden. Nedskärningar på biblioteken och kulturskolan, missade bostadsmål och underskott i stadsdelarna som leder till anställningsstopp, färre fältassistenter och obemannade parklekar. Den här budgeten kommer inte vända den utvecklingen.

Barnen är förlorare i den nya budgeten med bland annat den lägsta höjningen till förskolan på tio år. Pris och löneökningarna för 2020 beräknas ligga på 3 % men i den blågröna budgeten har man endast höjt schablonen för förskolan med 0,9 %. Trots detta hävdar majoriteten att de satsar på kärnverksamheten i Stockholm.

– Det här är inte att satsa på kärnverksamheterna, det är att sätta dem på svältkur. Det kommer leda kraftiga nedskärningar i förskolan med större barngrupper som följd. Som mamma till ett litet barn som ska börja på förskolan nästa år blir jag uppriktigt oroad.

 

Clara Lindblom. Foto Malcolm Jacobson

Sänk politikerlönerna – 14 miljoner kan gå till välfärden

Vänsterpartiet i Stockholm stad föreslår i sin oppositionsbudget att borgarrådens löner sänks. Borgarrådens löner ligger idag på mellan 108 800 – 134 640 kronor i månaden. Vänsterpartiet föreslår att de sänks till 65 000 kronor i månaden. Detta skulle innebära att nästan 14 miljoner kronor som skulle gått till politikernas löner istället kan satsas på välfärden.

– Det är orimligt att politikerna har så höga löner, samtidigt som det nya styret skär i välfärden för att sänka skatten, säger Clara Lindblom (V), oppositionsborgarråd.

Vänsterpartiet har en partiskatt som innebär att företrädare för partiet inte tar ut mer än ca 28 000 kronor i månaden och arbetar för att sänka politikers löner även i riksdagen. Även företrädare för andra partier har uttryckt kritik mot de höga lönenivåerna. I en artikel i Dagens ETC den 14 november i år uttryckte exempelvis Daniel Helldén från Miljöpartiet att lönenivåerna för borgarråd inte är rimliga.

– Vi kommer att lyfta vårt förslag till omröstning i kommunfullmäktige och då får vi se om Miljöpartiet faktiskt är beredda att rösta för en sänkning. Vi tycker fortfarande 65 000 kronor är alldeles för mycket, men vi har lagt vårt förslag på en sådan nivå att vi menar att andra partier som tycker att politikerlönerna är för höga borde kunna stödja oss. Vi föreslår en lönenivå som rimmar mer väl med vad kommunalråd och politiker i andra delar av landet tjänar, säger Clara Lindblom.

Glada människor under paraply. Foto: Erik Nordblad

V-budget 2019: Storsatsningar på välfärden

Vänsterpartiets oppositionsbudget för 2019 innehåller ett flertal stora satsningar på välfärdsområdena, och mest pengar går till förskolan. Vänsterpartiet föreslår i sin budget en skattehöjning på 14 öre i förhållande till idag, 30 öre i förhållande till finansborgarrådets förslag, vilket innebär att 827 miljoner extra kan satsas på välfärden, jämfört med Alliansens och Miljöpartiets budget.

– Vi lägger raka motsatsen till majoritetens nedskärningsbudget. Vi stärker upp välfärden på samtliga områden. I Stockholm ska vi ha en förskola och äldreomsorg värd namnet. Vår budget visar att det är möjligt, säger Clara Lindblom (V), oppositionsborgarråd.

Inom ett flertal områden i den nya majoritetens budget finns ”generella effektiviseringar”, områden som ska göra besparingar.

– Alliansen har drivit igenom en rent ideologisk skattesänkning, trots att det egentligen inte finns pengar för det, och därför är deras budget oerhört tunn. Inom väldigt många områden i deras budget, från förskolan till äldreomsorgen så hittar vi minus och de har inte ens budgeterat för löneökningar. Vår budget visar att det finns alternativ till den förda politiken, säger Clara Lindblom.

Vänsterpartiet är också starkt kritiska till att den styrande majoriteten lagt ett flertal utgifter i den så kallade centrala medelsreserven, eftersom det betyder att pengarna inte finns tillgängliga för de stadsdelar som har utgifter.

– Majoriteten har kritat sin budget. De hoppas på att statsbidragen ska täcka det de inte haft råd med. Det är ytterst tveksamt agerat, avslutar Clara Lindblom.

Några punkter ur Vänsterpartiets budget ”En jämlik, jämställd och klimatsmart stad”:

  • En schablonökning till förskolan som innebär 170 miljoner kronor mer än vad majoriteten lägger.
  • En schablonökning till hemtjänsten som innebär 17 miljoner mer än vad majoriteten lägger.
  • 78 miljoner till generösare biståndsbedömning i äldreomsorgen, istället för nedskärningar.
  • 20 miljoner för att fullfölja och utöka arbetet för att nå en nollvision för äldre i hemlöshet.
  • Över 60 miljoner mer till LSS- och Sol-insatser för personer med funktionsnedsättningar, istället för nedskärningar.
  • 50 miljoner kronor till trygghetsskapande förebyggande arbete, såsom fler fältassistenter, socialpedagoger i skolorna och fritidsaktiviteter. Detta istället för majoritetens 50 miljoner kronor till fler ordningsvakter.
  • Totalt över en halv miljard mer till stadsdelsnämnderna
  • Klimatinvesteringar på 1,5 miljarder, till bland annat solpaneler och inrättandet av en anläggning för biokol.
  • Ett nytt kommunalt solelbolag.
  • Sänkta borgarrådslöner, totalt på närmare 14 miljoner kronor.
  • Minskad arbetstid inom hemtjänsten till 35 timmar i veckan.
  • Ett mål om att nå en nyproduktionstakt inom allmännyttan på 3000 hyresrätter om året.