Resursskolorna i Stockholmsregionen hotas av nedläggning på grund av minskade resurser. För de många elever som äntligen har gått från en kaotisk skolsituation, eller en oroväckande hög skolfrånvaro, till en skola som fungerar för dem är detta mycket oroande, skriver vänsterpartister i Stockholm och Solna.

I den bästa av världar skulle alla elever kunna få sina behov tillgodosedda inom den kommunala skolan, men så ser det inte ut idag i Stockholmsområdet. Den kommunala skolan har efter decennier av nedskärningar helt enkelt halkat efter när det gäller att tillgodose behoven hos de elever som behöver extra stöd och en lugnare studiemiljö. Där har istället de fristående resursskolorna fyllt en viktig roll, och det är därför helt förståeligt att elever och föräldrar nu oroas över de minskade anslagen till resursskolorna. Det oroar oss också.

Den lagändring som infördes 2016, och som fastslog att ansökningar för tilläggsbelopp måste vara kopplade till en enskild elev och dennes individuella behov, har dessvärre skapat problem för resursskolorna. Det saknas en definition och en tydlighet kring vad som ska gälla för dem. Det är även ett problem att tilläggsbeloppen enbart kan gå till individuella insatser, samtidigt som forskningen pekar på att generella anpassningar och åtgärder som stöder hela gruppen är väldigt framgångsrika för elever med behov av särskilt stöd. Det höjer kvaliteten på undervisningen och ökar tillgängligheten för alla skolans elever.

Det blågröna styret i Stockholm stad vill lösa problemen för resursskolorna genom lagstiftning, och de föreslår därför att regeringen ska se över lagstiftningen för resursskolornas organisation och finansiering. Det är inget orimligt förslag, men att få till förändringar på den vägen tar tid och det är tid som dessa elever inte har eftersom deras skolgång är hotad nu.

Vi i Vänsterpartiet anser att det är viktigt att det finns en bredd av möjligheter till stöd för elever med omfattande behov av särskilt stöd, framförallt eftersom behoven ser så väldigt olika ut från elev till elev. Vårt mål är en skola som ser olikheter som tillgångar och där det finns resurser, kunskap och kompetens att möta varje elev utifrån dennes unika förutsättningar. Grundtanken ska alltid vara att säkra en bra skolgång för alla elever så att de kan utveckla sin fulla potential och få en undervisning av hög kvalitet.

Men det kräver en ordentlig satsning på den ordinarie kommunala skolan, som under allt för lång tid varit underfinansierad, så att den klarar att ge varje barn en god start på sin skolgång och på det livslånga lärandet. De resurserna finns helt enkelt inte fullt ut i den kommunala skolan idag.

Det är därför avgörande för många elevers framtida skolgång att resursskolorna får det stöd och den finansiering som de behöver. Vi i Vänsterpartiet föreslår därför att den styrande majoriteten ser över strukturbidragets storlek och tillämpar en generösare bedömning av tilläggsbeloppen till resursskolorna. Vi föreslår också att man godkänner tilläggsbeloppen för en längre tidsperiod, det är bättre för alla parter. För skolorna skulle då arbetet med att skriva ansökningar minska och de skulle få ekonomisk trygghet för en längre period. Det skulle framför allt ge eleverna en större trygghet.

Tina Kratz (V) ledamot utbildningsnämnden Stockholms stad

Linda Cigéhn (V) vice gruppledare och ledamot skolnämnden Solna stad

Sandra Lindström (V) oppositionsråd och gruppledare Solna stad

Den här texten är en debattartikel som publicerats i Dagens ETC. 

Stockholms stad bör omgående tillsätta en utredning av antisemitismen i stadens skolor och ta fram en konkret åtgärdsplan utifrån resultaten. Det föreslår Vänsterpartiet, med bakgrund av att en likande rapport tagits fram av Malmö stad, som visar på en oacceptabel situation för judiska elever.

Malmö stad har nyligen presenterat rapporten ”Skolgårdsrasism, konspirationsteorier och utanförskap”, en rapport om antisemitism i förskolor, skolor, gymnasier och vuxenutbildning, som skildrar en oacceptabel situation där en övervägande majoritet av stadens judiska elever har blivit angripna fysiskt eller verbalt. Antisemitismen i skolan leder till att de judiska barnen i Malmö känner sig otrygga och inte vågar visa sin identitet öppet på grund av risken att bli utsatta för hatbrott i skolan. Rapporten beskriver också att Malmös lärare inte har den kunskap och de metoder som krävs för att motverka antisemitism bland barn och unga i skolan.

– Det här förekommer förstås även i Stockholms skolor och staden behöver omgående tillsätta en utredning för att ta reda på omfattningen av problemet. Lärare och ledare på alla nivåer behöver ha stöd för att motverka antisemitism och kunna agera och säkerställa en trygg skola för alla, säger Clara Lindblom, oppositionsborgarråd för Vänsterpartiet i Stockholms stad.

Förslaget om utredning kommer att läggas fram till Stockholms stads kommunstyrelse nästa vecka och till stadens utbildningsnämnd på torsdag.

Att regeringen har fattat beslut om att alla som utbildar sig till lärare ska utbildas i sex- och samlevnad är en bra början, men Tina Kratz (V) vill se ett kompetenslyft även för de som redan undervisar i skolorna samt arbetar på fritidshem och fritidsklubbar.

I förra veckan presenterades den så kallade Stockholmsenkäten, en skolenkät som mäter ungdomars erfarenheter av bland annat brott och psykisk hälsa. Årets enkät visade att en ökande andel unga flickor i Stockholm har tvingats till sex eller blivit våldtagna. Det handlar om var tjugonde tjej i årskurs 9 och nästan var tionde tjej i årskurs 2 på gymnasiet.

Att det här är skrämmande och upprörande uppgifter behöver vi inte påpeka. Och som om det inte vore nog så finns det dessutom ett mörkertal som gör att siffrorna kan vara ännu värre. Det visar på att det finns ett enormt behov av att vuxenvärlden gör mer.

Skolan är en av de absolut viktigaste institutionerna i unga människors liv. Det är där de pluggar och träffar kompisar och det är i skolan som många av de grundläggande värderingar som vi tar med oss ut i vuxenlivet skapas. Skolan spelar därför en väldigt viktig roll i vår syn på sex och samtycke, och en bra sex- och samlevnadsundervisning ger eleverna chansen att prata om normer och beteenden och hitta en trygghet i frågorna.

Det är därför en god början att regeringen har fattat beslut om att alla som utbildar sig till lärare även ska utbildas i sex- och samlevnad. Men vi i Vänsterpartiet menar att även de som i dag arbetar som lärare måste få ta del av det kompetenslyftet så att också dagens skolungdomar får rätt till en bra, omfattande och trygg sexualundervisning med fokus på samtycke.

Många lärare har i undersökningar uppgett att de själva tycker att det är ett svårt ämne att undervisa i och prata med eleverna om, och vi tycker därför att det är självklart att lärarna ska få mer stöd i att undervisa och samtala om de här svåra frågorna.

Vi vill också kompetenslyftet ska inkludera de som arbetar på skolornas fritidshem och fritidsklubbar. Det är platser som många barn och unga tillbringar mycket tid på, och därför är det viktigt att alla vuxna i de miljöerna också vet hur de ska prata om frågor som rör sex och samtycke.

Om våra unga inte får lära sig om och diskutera frågor rörande sex, samlevnad och samtycke i skolan så kommer porren att få ett allt större inflytande, vilket kommer att leda till att många får en skev syn på vad sex är och på kvinnors sexualitet. Det kan vi inte tillåta.

Låt oss göra allt vi kan för att inga fler unga tjejer och kvinnor ska utsättas för övergrepp.

Denna text är en debattartikel som  ursprungligen publicerats i Feministiskt perspektiv.