Etikett: clara Lindblom

Vem i välfärden ska bli mer effektiv?

Skrivet av stockholmsstad den 16 december, 2021. Postad i Okategoriserade. Inga kommentarer till Vem i välfärden ska bli mer effektiv?

Kan personalen i äldreomsorgen sköta om de äldre på ännu mindre tid? Kan lärarna arbeta snabbare? Kan personalen i förskolan klara större barngrupper? Man skulle kunna tro det med tanke på hur många kommuner som kräver att verksamheterna varje år ska effektivisera sig. Men vi menar att det är hög tid att ifrågasätta de generella effektiviseringarna och utvärdera hur de faktiskt påverkar invånarna.

Många kommuner använder sig av så kallade generella effektiviseringar. Det innebär att verksamheter får generella sparkrav utan att politikerna sänker kraven på vare sig kvalitet eller omfattning. För ”sparkrav” vill ju ingen politiker gå ut med, så man använder ordet ”effektivisering” istället. Som för att antyda att det handlar om hushållning av pengar, inte om ytterligare nedskärningar.

Det som gör sparkravet ”generellt” är att politikerna inte säger vad verksamheterna ska kunna spara på. De ska bara göra samma sak och minst lika bra som förra året, fast med mindre pengar. Så i början av året får alla verksamheter lite mindre pengar än vad de hade året innan. Sedan – om de har tur – får de tillbaka lite pengar i form av ett tillskott som brukar kallas ”satsning” eller en höjning av pengen eller schablonen.

Problemet är bara att tillskottet inte alltid täcker upp för nedskärningen som gjordes från början. Och ännu oftare räcker det inte till höjningar av lokalhyror och löner som ju går upp varje år.

Så även om politikerna går ut och säger ”nu satsar vi på välfärden” så har verksamheterna mindre pengar att röra sig med än året innan. Eller i varje fall mycket mindre än vad politikerna säger att de satsar. Det är oärligt.

Det är dessutom oklart i vilken grad kraven på effektivisering baseras på faktamässigt underbyggda analyser av vad som är möjligt att göra mer effektivt, till exempel till följd av teknisk utveckling, nya arbetsmetoder som tagits i bruk eller tydligt minskade behov.

Det är inget bra eller trovärdigt sätt att styra välfärden på.

Vi menar att även om det idag verkar råda en bred politisk samstämmighet om att kommunernas välfärd är underfinansierad så behövs mer än någonsin en ärlig debatt om vad av det som kallas generella effektivisering som är faktiska effektiviseringar – och vad som istället bör kallas vid sitt rätta namn, nämligen nedskärningar.

För när det ska effektiviseras i verksamheterna är risken överhängande att det istället leder till färre vikarier eller vakanshållningar av anställningar i förskolan, skolan eller i äldreomsorgen, som gör att de redan anställda måste jobba hårdare för att klara målen och bevara kvaliteten. I många välfärdsverksamheter finns det nämligen inget kvar att effektivisera.

Clara Lindblom (V), oppositionsborgarråd Stockholms stad
Torun Boucher (V), vik. oppositionsborgarråd Stockholms stad

Denna text är ursprungligen en debattartikel i Dagens samhälle.

Börja planera för att bygga i Bromma

Skrivet av stockholmsstad den 28 april, 2021. Postad i Bostad, Klimat. Inga kommentarer till Börja planera för att bygga i Bromma

Stor oenighet tycks fortfarande råda i det blågröna styret i Stockholm när det gäller att börja planera för bostäder på Bromma flygplats. Men det bör stå högt upp på agendan, det lyfter vi i oppositionen i Stockholms stad på SVD Debatt.

Äntligen! Så lät det på flera håll och kanter när regeringen nu tillkännagav att de vill lägga ner Bromma flygplats. Vi är många som jobbat för detta i åratal. Att lägga ner Bromma flygplats är både en seger för klimatet och en fantastisk möjlighet att bygga bostäder på marken. Vi pratar minst 30 000 klimatsmarta bostäder. Något som Stockholmarna är i skriande behov av men som den blåa delen av styret i Stockholm fortsätter att förhala.

Flygfältet kan göra plats för minst 30 000 men kanske så mycket som 50 000 bostäder.

Här i Stockholm, en av världens rikaste städer, råder idag akut bostadsbrist. Unga har inte möjlighet att flytta hemifrån, det är svårt att byta till större lägenhet för att få plats när familjen växer och våldsutsatta kvinnor kan inte lämna sin förövare för att det inte finns någon annanstans att bo. Dessutom är det brist på byggbar mark i staden.

Flygfältet kan göra plats för minst 30 000 men kanske så mycket som 50 000 bostäder. Detta i ett område som redan har goda trafikförbindelser och infrastruktur. Sedan många år tillbaka finns det gott om idéer på hur en klimatsmart stadsdel skulle kunna ta form här, bland annat med en helt ny tunnelbanelinje. Men finansborgarrådet Anna König Jerlmyr (M) vill inte börja bygga och stor oenighet tycks fortfarande råda i det blågröna styret i Stockholm. Nu undrar vi i oppositionen, hur ska ni ha det?

Frågan om Bromma har minst sagt dragits i långbänk och trots ett tydligt besked från regeringen så säger Moderaterna i Stockholm att det inte går att diskutera en nedläggning av Bromma flygplats innan det finns en plan för hur nationell och internationell tillgänglighet ska säkras. Miljöpartiets Daniel Helldén jublar dock och går så långt som att twittra ”Bromma est mort” – Bromma (flygplats) är död.

Det finns idag inga anledningar kvar att behålla flygplatsen. Och 87 481 anledningar att bygga bostäder.

Länge har styret i Stockholm skjutit över frågan om Bromma flygplats vara eller icke vara på regeringen. Nu finns ett tydligt besked och det är dags att sluta förhala och börja planera för att bygga. Det borde man gjort redan under hösten 2020, när Swedavia själva slog fast att det inte är affärsmässigt motiverat att driva Bromma flygplats vidare. Inrikesflyget har minskat kraftigt redan år 2018 och sedan dess har en rättmätig debatt om flygets klimatpåverkan bara växt sig större. Stort är också behovet av fler bostäder i Stockholm.

Det finns idag inga anledningar kvar att behålla flygplatsen. Och 87 481 anledningar att bygga bostäder. Det är nämligen så många Stockholmare som aktivt söker lägenhet via Bostadsförmedlingen.

Vi i oppositionen i Stockholms stad står redo att göra verklighet av planerna och bygga bort bostadsbristen men vi vill inte vänta till nästa val. Att börja planera för bostäder på Bromma flygplats bör stå högt upp på agendan för den som styr Stockholm. Det finns ingen tid att förlora.

Karin Wanngård (S)
oppositionsborgarråd
Clara Lindblom (V)
oppositionsborgarråd
Lisa Palm (FI)
gruppledare

Texten är en debattartikel som ursprungligen publicerats på SVD Debatt

Glad pensionär på äldreboende tillsammans med personal

Dags för ett krafttag mot timanställningarna

Skrivet av stockholmsstad den 25 april, 2021. Postad i Äldre. Inga kommentarer till Dags för ett krafttag mot timanställningarna

Satsa de extramiljarder som kommer till äldreomsorgen via statsbudgeten på att få bort timanställningarna. Fler fasta anställningar ökar tryggheten för personalen samtidigt som det ger en bättre omsorg, det skriver Clara Lindblom och Robert Mjörnberg i tidningen Kommunalarbetaren.

Coronapandemin har på ett smärtsamt tydligt sätt blottlagt underfinansieringen av äldreomsorgen. De tusentals dödsfallen inom äldreomsorgen har visat att vi måste prioritera upp äldreomsorgen för att bättre kunna skydda våra äldre i framtiden.

Därför har Vänsterpartiet, Moderaterna och Kristdemokraterna i riksdagen gått samman och fått igenom ett tillskott till äldreomsorgen i statsbudgeten på 4,35 miljarder kronor under 2021. För Stockholms del innebär det ett tillskott på omkring 300 miljoner kronor till äldreomsorgen, och det är pengar som den blågröna majoriteten i staden måste satsa på bättre arbetsvillkor och tryggare anställningar för personalen.

Coronakommissionen har riktat skarp kritik mot Sveriges hantering av äldreomsorgen under pandemin och gjort bedömningen att de höga dödstalen bland äldre har sin grund i den höga allmänna smittspridningen och strukturella brister inom äldreomsorgen. Och i juni förra året gjorde Smittskydd Stockholm en undersökning som visade att de äldreboenden där coronaviruset fick fäste hade en högre andel timanställda.

Det visar på något som vi i Vänsterpartiet har påtalat i många år, nämligen att arbetsvillkoren och anställningstryggheten inom äldreomsorgen måste bli bättre.

Fler fasta anställningar skulle öka tryggheten för personalen, men framförallt leda till en bättre omsorg för den äldre. Och om det är något som den här pandemin har lärt oss så är det att vi måste stå bättre rustade i framtiden.

Den höga andelen timanställningar inom äldreomsorgen har länge varit ett problem. Det leder till att varje äldre person får träffa många olika personer vilket leder till otrygghet och under en pandemi även till ökad smittspridning. Det skapar också en ekonomisk press på personalen att gå till jobbet trots symtom eftersom många timanställda inte får någon sjukpenning.

Att det ser ut så bland timanställda inom äldreomsorgen är ingen nyhet. Fackförbundet Kommunal har till exempel använt begreppet ”sjuknärvaro” länge, eftersom många timanställda helt enkelt inte råd att vara sjuka, för då kommer kanske aldrig det där samtalet om ett extrapass komma igen. Det är en ohållbar situation för de anställda och för de äldre, och den kan inte fortgå.

Nu när Stockholms stad får ett tillskott till äldreomsorgen på 300 miljoner kronor finns det inga ursäkter längre. Nu måste den blågröna majoriteten ta ett krafttag mot de otrygga timanställningarna i äldreomsorgen. Fler fasta anställningar skulle öka tryggheten för personalen, men framförallt leda till en bättre omsorg för den äldre. Och om det är något som den här pandemin har lärt oss så är det att vi måste stå bättre rustade i framtiden.

Personalen inom äldreomsorgen har under det senaste året arbetat hårt för att försöka ta hand om och skydda Stockholms äldre invånare mot smitta och sjukdom. Men de måste få bättre förutsättningar för att klara att göra det, det måste de ansvariga politikerna se till.

Det här är en debattartikel som ursprungligen publicerats i tidningen Kommunalarbetaren

Obegripligt att Hembla släpps in i Sveriges Allmännytta

Skrivet av stockholmsstad den 25 mars, 2021. Postad i allmännyttan, Bostad. Inga kommentarer till Obegripligt att Hembla släpps in i Sveriges Allmännytta

I förra veckan meddelades att det ökända företaget Hembla blir medlemmar i Sveriges Allmännytta. Hembla är ett av Sveriges största fastighetsbolag men trots det är deras hyresgäster bland de mest missnöjda med sitt boende. Varför vill Sveriges Allmännytta legitimera den här typen av hyresvärdar?

Många svenskar levde i början av 1900-talet under hemska förhållanden, i smuts och trångboddhet. Men på 1930-talet beslutade staten att man skulle försöka få fram goda bostäder till alla och resultatet blev att allmännyttan skapades. Från det här beslutet växte organisationen Sveriges Allmännytta fram, som de senaste 70 åren samlat allmännyttiga hyresvärdar och vars uttalade mål är att organisera dem som erbjuder bostäder av god kvalitet, till människor med olika sorters bakgrund och ekonomi.

Idag har vi obegripligt nog gått bakåt i tiden och rätten till en bostad har urholkats av bostadsbristen. Detta har öppnat upp för företag som enbart gått in på bostadsmarknaden för att maximera sina vinster och som låter sina hyresgäster bo under orimliga förhållanden. Många menar att Hembla är ett av dessa företag. Mellan 2017 och 2019 fick Hyresgästföreningen i Stockholm in över tusen ärenden om brister och problem i Hemblas fastigheter. Till och med FNs särskilda rapportör för bostadsfrågor har varnat den svenska regeringen för aktörer som Hembla.

Det är precis den här typen av boende som den svenska allmännyttan skapades för att få bort.

På Järva har det gått så långt att ett antal hyresgäster gått ihop i ett upprop mot Hembla. De vittnar om alla möjliga problem som till exempel kalla lägenheter, vattenläckor och sopnedkast som är trasiga vilket lett till att soporna ligger ute i trapphuset. De kallar sitt boende för Hemblahelvetet. Deras krav är att kommunen ska ta över förvaltningen av deras bostäder. Hembla menar förstås att det finns två sidor av myntet, men att så många hyresgäster är missnöjda borde ha varit en allvarlig varningsklocka för Sveriges Allmännytta. Är bolagets agerande verkligen i enlighet med allmännyttans grundvärderingar om att ta socialt ansvar?

Det är precis den här typen av boende som den svenska allmännyttan skapades för att få bort. Så jag kan inte låta bli att undra hur Sveriges Allmännytta tänkt när man släppt in Hembla i organisationen och därmed legitimerat dem som en god hyresvärd. Även om Hembla lovat bot och bättring, förtjänar hyresgästerna att få se resultat först innan de släpps in i finrummen.

Är Sveriges Allmännytta fortfarande en organisation som faktiskt sätter allmännyttans uppdrag främst – att skapa goda bostäder åt alla medborgare – eller är det enbart företagens önskemål som styr numera?

Clara Lindblom, oppositionsborgarråd Vänsterpartiet Stockholms stad

Denna text publicerades ursprungligen på Nyhetsbyrån Järva.

Kommunen måste ta över ansvaret för äldreomsorgen under corona

Skrivet av stockholmsstad den 14 april, 2020. Postad i Äldre. Inga kommentarer till Kommunen måste ta över ansvaret för äldreomsorgen under corona

Den senaste veckan har det bekräftats att coronaviruset har tagit sig in på häften av äldreboendena i Stockholms stad och att läget är akut. Vänsterpartiet kräver därför att kommunen nu tar över samordningsansvaret för all äldreomsorg, såväl kommunal som privat, inom Stockholms stad. Detta kan ske genom att aktivera krisklausulerna i det gällande avtalet om bestämmelser vid extraordinära händelser.

Vänsterpartiet menar att kommunen bör ta över ansvaret så att man på ett effektivare sätt ska kunna samordna och vid behov styra resurser och personalfördelning mellan verksamheterna. Kommunens rådighet ska gälla under den tid som coronasmittan sätter press på äldreomsorgen.

– Vi har ett akut läge där vi alla måste arbeta tillsammans och i samma riktning. Det är extra viktigt just nu inom äldreomsorgen där tillgången till personal med rätt utbildning och skyddsutrustning kan vara skillnaden mellan liv och död. Jag har tidigare varnat för konsekvenserna om smittan når hemtjänsten och att vi måste göra allt vi kan för att förhindra det. I det krisläge vi är i krävs det därför att alla aktörer inom äldreomsorgen, kommunala som privata, samarbetar för att skydda de äldre, säger Clara Lindblom (V), tidigare äldreborgarråd och nuvarande oppositionsborgarråd i Stockholms stad.

Stockholms stad skulle i och med förslaget få rådighet över resursfördelningen inom äldreomsorgen i kommunen. Det innebär att kommunen skulle få bestämma över exempelvis omfördelning av både personal, resurser och materiel, exempelvis skyddsmateriel, mellan olika äldreboenden beroende på var behoven är som störst.

– Personalen inom äldreomsorgen, både den kommunala och privata, har larmat om att de saknar skyddsutrustning, och det är oacceptabelt att de ska behöva arbeta under sådana förhållanden. Nu när leverans av skyddsutrustning kommer till staden är kommunens samordning viktigare än någonsin för att de resurser som finns ska riktas dit de behövs mest oavsett var de anställda arbetar, säger Clara Lindblom.

person i vit rock med armarna i kors, i handen håller hen ett stetoskop

Tacka vårdpersonalen – med bättre arbetsvillkor

Skrivet av stockholmsstad den 26 mars, 2020. Postad i Corona. Inga kommentarer till Tacka vårdpersonalen – med bättre arbetsvillkor

Aldrig har det varit så tydligt som nu att personalen inom vården är riktiga samhällsbärare och vi är många som är tacksamma över deras enorma insatser. Men ska vi ha ett vårdsystem som bygger på att personalen ska vara självuppoffrande hjältar? Vi vet att vården är underfinansierad och att det fattas personal i stora delar av landet. Vårdpersonalen måste få ett rejält tack i form av bättre arbetsvillkor, fler kollegor och högre löner.

De senaste veckorna har vi kunnat se bilder på vårdpersonal som iklädda skyddsutrustning tar hand om patienter på löpande band. De riskerar sin egen hälsa för att ta hand om andra som kan bära på smitta och de arbetar ofta långa pass och under stor press. Inte minst just nu under coronapandemin, eftersom även vården drabbats av personalbortfall.

…faktum är ju att det såg ut såhär även innan corona nådde Sverige. Det är nog ingen som missat att personalen har larmat om stress och försämrade villkor ett bra tag nu.

Det är på alla sätt en extremt ansträngd tid för den svenska sjukvården, där man febrilt försöker få både resurser och vårdplatser att räcka till, och där personalen pressas till det yttersta. Men faktum är ju att det såg ut såhär även innan corona nådde Sverige. Det är nog ingen som missat att personalen har larmat om stress och försämrade villkor ett bra tag nu.

Månaderna innan coronavirusets utbrott meddelade till exempel flera sjukhus i Region Stockholm att man skulle varsla personal. Stora protester utbröt på sjukhusen eftersom personalen vittnade om att marginalerna redan då var mycket små och att man behövde anställa fler, framförallt undersköterskor och sjuksköterskor.

En kris har förmågan att tydligt visa vad som är grundläggande i ett väl fungerande samhälle. Och alla är nog beredda att skriva under på att vårdpersonalen är livsviktig. Det är dags för samtliga partier, från vänster till höger, att enas om en sak. Vården måste få mer resurser. Vårdpersonalen måste få bättre villkor. Och samma gäller för övrigt flera samhällsbärande yrken, till exempel personalen i förskolan och de som arbetar inom äldreomsorgen.

Det finns flera event på Facebook som handlar om att vi ska gå ut på våra balkonger på kvällarna och applådera vårdpersonalen för deras insatser. Det är fina initiativ som visar på att folk verkligen uppskattar de uppoffringar som många som arbetar inom vården får göra. Även politikerna har bedyrat hur mycket vårdpersonalen betyder för samhället. Nu är det hög tid att den uppskattningen också leder till konkreta förbättringar av deras arbetsvillkor.

Karin Rågsjö (V), riksdagsledamot och hälsopolitisk talesperson
Clara Lindblom (V), oppositionsborgarråd Stockholm
Anna Sehlin (V), oppositionsregionråd Region Stockholm

Det här är en debattartikel som ursprungligen publicerats på Stockholm Direkt

V vill ha uppskov med hyrorna under coronakrisen

Skrivet av stockholmsstad den 25 mars, 2020. Postad i Corona. Inga kommentarer till V vill ha uppskov med hyrorna under coronakrisen

Människor ska inte behöva förlora sina hem på grund av coronakrisen. De kommunala bostadsbolagen har en stabil ekonomi och kan dra sitt strå till stacken. Därför har vi har lagt ett förslag om att hyresgäster i allmännyttan ska kunna dela upp eller skjuta upp hyresinbetalningarna under coronakrisen.

Lokalhyresgäster har redan getts möjlighet att begränsa sina öppettider, dela upp hyresinbetalningar med mera för att konkurser ska förebyggas.

– Det är bra att bolaget visar flexibilitet mot lokalhyresgäster som handel och restauranger, det är ett hårt tryck mot småföretagare. Men vi vet också att många bostadshyresgäster drabbas väldigt hårt. Timvikarier är ofta de som förlorar jobbet först, men även till exempel frisörer och blomsterhandlare är under stor press, säger Clara Lindblom.

Alla stadens bostadsbolag borde kunna ha samma policy och en gemensam rutin om uppskov och möjlighet att dela upp hyresinbetalningar. Detta bör tas fram skyndsamt i syfte att förebygga vräkningar av bostadshyresgäster med anledning av corona.

– En flexibilitet när det gäller hyrorna kan bidra till att hålla uppe köpkraften så att vi har lokal service kvar efter krisen. Vi måste ha ett samhälle som står starkt när det här är över – utan vräkta barnfamiljer, säger Clara Lindblom.

Vi berättar mer om förslaget i den här artikeln på Dagens Nyheter.

Moderaterna förvärrar bostadskrisen med ombildningarna

Skrivet av stockholmsstad den 4 mars, 2020. Postad i Bostad. Inga kommentarer till Moderaterna förvärrar bostadskrisen med ombildningarna

Nu kom beskedet. Över 2000 lägenheter kan ombildas till bostadsrätter i Stockholm. Ett katastrofalt beslut för en bostadsmarknad vars kris blir allt värre.

Känner du någon som letar efter en lägenhet? Chansen är ganska stor i ett Stockholm som är mitt uppe i en allvarlig bostadskris. Unga människor har svårt att flytta hemifrån, hemlösheten bland både äldre kvinnor och barnfamiljer ökar och studenter väljer bort staden på grund av bristen på hyreslägenheter.

Det här är tyvärr ingen nyhet. Ändå tycker den blågröna majoriteten i Stockholm att ombildningar av hyresrätter till bostadsrätter är en bra idé. Trots att det är just hyreslägenheter som vi saknar allra mest. Hyresrätterna i de äldre husen är dessutom alltid de med lägst hyra och de är de som nu riskerar att ombildas. Över 2000 sådana lägenheter. I nuvarande tempo, med det låga antalet markanvisningar som går till allmännyttan under moderatlett styre, så är det här en förlust som tar över 7 år att bygga ikapp. Det går inte att beskriva med andra ord än rent vansinne.

Många hyresgäster är nu oroliga för sin framtid och jag förstår dem. Att få sina egna grannar som hyresvärd är en svår sits att hamna i. Men även om det låter klappat och klart från vissa håll så är loppet inte kört. För att lämna in en intresseanmälan för ombildning krävs endast 50 procent av hyresgästerna men vid en köpestämma är det två tredjedelar som ska vilja och kunna köpa loss sin lägenhet.

Mitt råd till dig som kämpar mot en ombildning är att inte ge upp. Prata med dina grannar och ta stöd av lokala hyresgästgrupper. Använd Hyresgästföreningens kompetens och se till att alla i ditt hus får korrekt information.

Vi är många som kämpar mot ombildningarna och för att Stockholms ska få fler, inte färre hyresrätter!

Clara Lindblom (V), oppositionsborgarråd

Det här är en debattartikel som ursprungligen publicerats på Stockholm Direkt

Skärp åtgärderna mot oseriösa fastighetsägare

Skrivet av stockholmsstad den 21 februari, 2020. Postad i Bostad. Inga kommentarer till Skärp åtgärderna mot oseriösa fastighetsägare

Gång efter annan ser vi exempel på hur oseriösa fastighetsägare tillåts köpa mer mark och bygga och köpa nya hus. I kommuner runt över hela landet tvingas hyresgäster leva i lägenheter som har vattenläckor, mögel och kackerlackor samtidigt som ägarna till husen tjänar miljontals kronor i hyresintäkter. Åtgärderna mot oseriösa fastighetsägare måste skärpas.

På Järva i Stockholm tillåts en fastighetsägare köpa ny mark trots att hyresgäster i området vittnat om eftersatt underhåll. Samma fastighetsägare är ökänd för sin affärsmodell som innebär att bolaget köper eftersatta hus i miljonprogram, renoverar och därefter höjer hyrorna så kraftigt att hyresgästerna inte har råd att bo kvar.

Strax söder om Umeå i Gräsmyr fick en hyresgäst sin el avskuren då värden helt utan förhandling bestämt att elen inte längre skulle ingå i hyran. Samma värd har tidigare kritiserats för att ha som metod att skicka kravbrev för att få igenom ändringar som inte har förhandlats korrekt.

I småländska Stockaryd har en hyresvärd byggt ett plank framför en hyresgäst fönster. Varför? Värden ville höja hyran från 4900 till 6000 kronor, helt utan förhandling. Något som hyresgästen, med all rätt, inte ville gå med på.

Tyvärr är detta bara några i raden av alla exempel. Det är orimligt att vi har en bostadsmarknad som fungerar på det här viset. Anledningen är förstås den stora bristen på hyresrätter som gör att hyresgäster hamnar i en svag ställning på bostadsmarknaden. Den som vill flytta har ingenstans att ta vägen, och det vet de oseriösa fastighetsägarna.

För att komma till rätta med problemet krävs flera åtgärder, utöver ett kraftigt ökat byggande av hyresrätter.

Skärpt referenstagning inför försäljning och marktilldelning

Fastighetsägare som inte sköter sin förvaltning ska inte få mark, bygglov, detaljplaneändring eller möjlighet att köpa fler fastigheter av kommunen.

Stärkt brandtillsyn

Brandförsvarets tillsyn av brandsäkerheten är i hög grad inriktad mot exempelvis sjukhus och andra offentliga byggnader, men bör i högre utsträckning riktas mot flerfamiljshus där flest dödsfall i samband med brand inträffar.

Utökade stickprovskontroller och stärkt uppföljning

Antalet stickprovskontroller behöver öka och mer resurser behövs till tillsyn och uppföljning. Idag följs besiktningar inte alltid upp. Ett exempel från en förort i södra Stockholm är att hissar som underkänts ändå kunnat fortsätta köras i flera år.

Öka möjligheterna till hyresnedsättning

Det måste bli lättare att få hyran nedsatt om fastighetsägaren inte åtgärdar fel i lägenheterna. I dag är det svårt att få nedsatt hyra för bristande underhåll. Det är därför många gånger riskfritt att strunta i att åtgärda fel.

Återinför förvärvslagen

Förvärvslagen gav förut kommunen möjlighet att förhandspröva hyresvärdar som inte bedömdes vara lämpliga och därmed förhindra dem att skaffa nya fastigheter. Lagen togs bort under förra borgerliga regeringen men behöver återinföras. Nu tvingas den enskilde hyresgästen gå till rätten, trots att man ofta står i beroendeställning till hyresvärden.

Oseriösa fastighetsägare är ett allvarligt problem och det riskerar att eskalera i omfattning om ingenting görs för att skärpa kraven på de som äger hyresfastigheter. Hyresgäster ska inte behöva bo i undermåliga lägenheter eller vara oroliga för chockhöjda hyror och renovräkningar. Alla har rätt till en trygg och bra bostad – och hyresgästerna är inget undantag.

Clara Lindblom (V), oppositionsborgarråd Stockholms stad
Momodou Malcolm Jallow (V), riksdagsledamot och bostadspolitisk talesperson
Anna Maria Romlid (V), oppositionsråd Västerås
Daniel Bernmar (V), oppositionsråd Göteborgs stad
Emma-Lina Johansson (V), oppositionskommunalråd Malmö stad
Linda Sjögren (V), gruppledare Södertälje
Martha Wicklund (V), oppositionskommunalråd Örebro
Mats Einarsson (V), gruppledare Botkyrka
Nicklas Lundström (V), oppositionsråd Norrköping
Tobias Smedberg (V), kommunalråd Uppsala
Ulrika Edman (V), gruppledare Umeå

Det här är en debattartikel som ursprungligen publicerats i Dagens samhälle.

SD:s omtanke om de äldre är falsk

Skrivet av stockholmsstad den 19 februari, 2020. Postad i Äldre. Inga kommentarer till SD:s omtanke om de äldre är falsk

Sverigedemokraterna hävdar ofta att de värnar om de äldre och att äldreomsorgen är en av deras viktigaste frågor. Men i Stockholm har de röstat för nedskärningar på 90 miljoner kronor inom äldreomsorgen, samtidigt som de röstat för att de själva ska ha feta politikerlöner.

I november klubbades Stockholms budget för äldreomsorgen. Den kommer innebära nedskärningar på miljontals kronor vilket kommer att slå hårt mot stadens äldre. Om Sverigedemokraterna de facto hade brytt sig om äldreomsorgen lika mycket som de påstår sig göra hade de aldrig röstat för en sådan nedskärning. Deras omtanke är helt enkelt falsk.

Dessutom är de direkt ointresserade av frågan. För när äldreomsorgen skulle debatteras i fullmäktigesalen i Stockholm brydde sig inte en enda av Sverigedemokraternas ledamöter om att ens sitta kvar i salen. Inte en enda. Gruppledaren Peter Wallmark höll sitt inledningsanförande, sedan lämnade hela gruppen salen. Det är minst sagt anmärkningsvärt för ett parti som hävdar att äldreomsorg är en av deras viktigaste frågor.

Det är tydligt att Sverigedemokraterna inte alls är ett parti som står på de äldres sida.

I Sverigedemokraternas värld finns det tydligen inte pengar till de äldre – men det finns däremot gott om pengar till politikernas löner. När Vänsterpartiet i Stockholm nyligen la ett förslag om att sänka toppolitikernas löner i kommunen, som kan ligga på uppemot 137 000 kronor i månaden, till ungefär hälften av det – då röstade Sverigedemokraterna nej.

Hade vårt förslag gått igenom hade det inneburit att 16 miljoner kronor som skulle gått till politikernas löner istället kunde satsas på välfärden. Men det ville alltså inte Sverigedemokraterna. Att deras gruppledare i Stockholm dessutom tagit ut dubbla löner, då han påstått sig vara sin egen politiska sekreterare, gör inte saken bättre.

Det är tydligt att Sverigedemokraterna inte alls är ett parti som står på de äldres sida. De är tvärtom precis som de andra högerpartierna som väljer de privata vårdföretagens rätt före de äldres rätt. Som prioriterar höga löner för sig själva, framför en fungerande äldreomsorg.

Clara Lindblom (V), oppositionsborgarråd Stockholm

Det här är en debattartikel som ursprungligen publicerats på Stockholm Direkt