Skip to main content

Etikett: clara Lindblom

Profilbild på Clara Lindvlom

Skylta på de nationella minoritetsspråken

Det finns uppskattningsvis omkring 100.000 personer i Stockholm som tillhör någon av de nationella minoriteterna som har skyddade minoritetsspråk. Vänsterpartiet vill främja minoritetsspråken och menar därför att stadens lokaler bör vara tydligt skyltade på alla fem nationella minoritetsspråk: finska, samiska, jiddisch, romani chib och meänkieli.

De som tillhör en nationell minoritet har enligt lagen rätt att få viss information på sitt språk. Du ska till exempel kunna gå till ett medborgarkontor eller ett stadsdelsförvaltningskontor och få service på samiska eller något av de andra minoritetsspråken.

Men det är inte alltid synligt att den servicen finns. En tydligare skyltning utanför dessa byggnader skulle visa att den möjligheten finns.

Utöver det faktum att viss information enligt lag ska finnas på minoritetsspråken har alla kommuner en skyldighet att skydda och främja de nationella minoritetsspråken. En ökad synlighet av språken kan leda till ökad inkludering för de som använder språket och en ökad kunskap i övriga samhället.

Den som talar finska, meänkieli eller samiska i huvudstaden har särskilt starka rättigheter eftersom Stockholms stad ingår i ett så kallat förvaltningsområde för de språken. Men även den som talar jiddisch eller romani chib bör kunna få skyltat på sitt språk i stadens offentliga lokaler, både de lokaler som finns i stadens ägo och lokaler där kommunen bedriver verksamhet. Inom samiska och romani chib finns det flera olika språk och då ska skyltning finnas på de olika språken.

I Stockholms stad finns tio medborgarkontor och 14 stadsdelsförvaltningar, lokaler som är extra viktiga för servicen till invånarna. Dessa lokaler, tillsammans med Stockholms stadshus, är därför naturliga platserna att genomföra den här angelägna skyltningen på i första hand. Men även stadens bibliotek bör få skyltning på samtliga språk eftersom de är språkliga och kulturella knytpunkter för stockholmarna.

Den allmänna kunskapen om Sveriges minoritetsspråk är i dag tyvärr relativt låg, men en förändring är på gång många verksamheter i staden arbetar redan med kommunikation på olika språk. Nu vill vi i Vänsterpartiet växla upp det arbetet med målet att öka synligheten av och kunskapen om de nationella minoritetsspråken.

Stockholms stad har en skyldighet att främja de nationella minoriteternas möjlighet att utöva och utveckla sin kultur i staden. Det är dags att vi tar den skyldigheten på allvar.

Clara Lindblom (V), oppositionsborgarråd Stockholms stad

Detta är en åsiktstext som ursprungligen publicerats på DN Åsikt

Majoritetens bostadspolitik skapar inga möjligheter i Järva

Noll stycken. Det är så många intresseanmälningar som hittills inkommit i Järvaområdet för att få ombilda sin hyresrätt till bostadsrätt. Det gläder oss att de hyresrätter som finns i Järvaområdet verkar få finnas kvar men vi blir också frustrerade över den borgerliga politikens fullkomliga brist på analys över vad som behövs i Järva och andra så kallade ”utsatta” förorter.

När den blågröna majoriteten kom till makten så dröjde det inte länge för än delar av allmännyttan blev till försäljning igen. I maj öppnades det upp för försäljning i elva av Stockholms stadsdelar, något som rör omkring 12 600 lägenheter. Nu i september har intresseanmälningarna börjat rulla och hittills har 12 intresseanmälningar för ombildning kommit in, ingen av dem i Rinkeby eller Husby i Järvaområdet.

De borgerliga partierna tror att framgångsrika människor flyttar från förorterna för att de inte kan köpa sin egen bostad där. Som att bostadsrätten var biljetten till klassresan. I deras värld är bostadskarriär alltid att flytta från hyrt till ägt boende, men för många är det högre prioritet att kunna få ett extra rum till barnen eller ett fast hyreskontrakt. För det behövs fler hyresrätter med rimliga hyror, inte färre. Trångboddheten i Stockholm är som allra störst i Rinkeby-Kista och Spånga-Tensta där ca var tredje person räknas som trångbodd. Många familjer i Järvaområdet som bor trångt har inte möjlighet att köpa något större boende och med utförsäljningar av allmännyttan blir det ännu svårare att få till större hyresrätter till överkomligt pris.

Forskning visar också att ombildningar leder till ökad segregation. När beståndet av hyresrätter minskar så bidrar det ofta till en ökad koncentration av låginkomsttagare i vissa bostadsområden. Det går utmärkt att köpa sin egen lägenhet i Järva, det är bara att kolla på Hemnet. Långt ifrån alla vill och kan dock köpa sin egen bostad och för den som vill ha en hyresrätt från allmänna bostadskön tar det nästan elva år för att få en lägenhet i Rinkeby och över nio år för en i Husby.

De hyresrätter i allmännyttan som nu står till försäljning ligger i områden med minst 60 % hyresrätter vilket är en relativt stor andel. Därför tycker borgarna att de här områdena ska blandas upp. Men i Bromma, Kristineberg, Mälarhöjden och 66 andra områden i Stockholm, där det finns över 60 % villor, radhus och bostadsrätter, där är det tydligen inte lika viktigt att blanda upp? Att berika och blanda upp de här områdena med hyresrätter skulle effektivt kunna minska både bostadskrisen och segregationen i Stockholm.

Järvaområdet är segregerat, ungefär lika segregerat som Bromma. Men i Järva finns inget stort behov av bostadsrätter medan behovet av billiga hyresrätter finns i hela Stockholms stad. Sluta sälja ut vår gemensamma allmännytta och bygg istället fler billiga hyresrätter, både i Järva och Bromma.

Clara Lindblom (V), oppositionsborgarråd Stockholms stad

Rashid Mohammed (V), vice ordförande Spånga-Tensta stadsdelsnämnd

Detta är en debattartikel som ursprungligen publicerats på Stockholm Direkt

profilbild på Clara Lindblom

Inför skyddsstopp mot oseriösa fastighetsvärdar

I Rågsved vill den omdebatterade fastighetsvärden bygga ut centrum med fyra höghus, något som Vänsterpartiet i Stockholms stad vill stoppa. Nu motionerar vi om ett skyddsstopp – att staden bör anta en policy som hindrar oseriösa fastighetsägare från att skaffa sig fler fastigheter.  

Förslaget gäller både försäljningar, markanvisning, bygglov och detaljplaneändringar och ska säkerställa att fastighetsägare som inte sköter sin förvaltning inte heller förvärvar eller bygger några nya bostäder.

– Förvaltningen av både bostäder och centrumbyggnader är helt avgörande för tryggheten och trivseln i ett område. I Rågsved har centrum kraftigt misskötts under flera års tid. Det är klart olämpligt att en sådan aktör skaffar fler bostäder och därför behövs en policy, säger Clara Lindblom, oppositionsborgarråd (V) Stockholms stad.

Tidigare hade kommunen en större möjlighet att förhindra viss försäljning genom den så kallade förvärvslagen som innebar att nya fastighetsägare kunde prövas i hyresnämnden, men denna avskaffades 2010. Staden måste nu se över och nyttja de befintliga möjligheter som finns att begränsa oseriösa fastighetsvärdar menar Vänsterpartiet.

– De senaste årens ökande bostadsbrist i Stockholm tillsammans med tidigare utförsäljningar av allmännyttan har inneburit att alltfler oseriösa fastighetsvärdar som har ett större intresse av att tjäna snabba pengar snarare än att skapa långsiktigt kvalitet. Staden måste skärpa sina regler, genom tillsyn och markanvisningspolicy, för att säkerställa att fastighetsägare som inte sköter sin förvaltning inte heller bygger några nya bostäder.

Clara Lindblom, (V) oppositionsborgarråd Stockholms stad

portträttfoton på oppositionsborgarråden Clara Lindblom och Karin Wanngård

Områden får förfalla i väntan på ombildning

Nödvändiga renoveringar i allmännyttan i Stockholm skjuts nu upp i väntan på att fastigheterna ska omvandlas till bostadsrätter. Resultatet kan i värsta fall bli att hela områden förfaller. Och ­oavsett om det blir ombildning eller inte så är det hyresgästerna som blir förlorare.

Att den borgerliga majoriteten i Stockholms stad vill sälja ut delar av allmännyttan för att omvandla hyresrätter till bostadsrätter är tyvärr ingen överraskning. Det innebär både färre hyresrätter i en stad som behöver fler och att hyresrätter med lägre hyra nu försvinner från hyresmarknaden. Som om det inte vore nog framkommer det nu också att den här processen gör att planerade och angelägna renoveringar av lägenheter skjuts upp flera år för de som vill bo i hyresrätt.

För att starta processen att omvandla hyresrätter till bostadsrätter behöver hälften av hyresgästerna lämna en intresseanmälan för att köpa sin lägenhet. En siffra som vi menar är för låg. Men för den som driver ombildningspolitik är den mer än tillräcklig. Att skjuta upp en renovering gör att fastigheten kan framstå som ”billig”. Därmed lockas hyresgäster till att inleda en ombildningsprocess. Renoveringen måste ju dock ändå genomföras. Skillnaden är att de boende då, genom sin nya bostadsrättsförening, ska betala för den. Därmed blir det reella priset för fastigheten högre. Något som kanske inte framgår särskilt tydligt för de hyresgäster som planerar att inleda en ombildningsprocess.

Det finns ett stort behov av renoveringar i flera av allmännyttans bostäder som nu riskerar att försenas flera år i väntan på eventuell försäljning. Signalen som staden skickar till hyresgästerna blir att de förväntas köpa, inte bli kvar som hyresgäster och få sina välbehövda renoveringar genomförda som planerat.

Vi menar att planerade renoveringar måste genomföras för att garantera ett tryggt och bra boende i allmännyttan. Hyresgästerna får nu leva med att efterlängtad tilläggsisolering av väggar och tak stoppas, att fönster och balkonger blir kvar i dåligt skick och att flera andra åtgärder sätts på paus. Fler kanske kan köpa, men har de sen råd med avgiftshöjningarna som blir en följd av renoveringarna? Resultatet kan i värsta fall bli att hela områden förfaller. Och oavsett om det blir ombildning eller inte så är det hyresgästerna som blir förlorare.

Priset för de borgerligas utförsäljning blir nu inte bara en minskad allmännytta och ett färre antal lägenheter till en överkomlig hyra. Det leder också till allt fler fastigheter i sämre skick. Något som riskerar att förstärka segregation och otrygghet i området – allt det som den borgerliga majoriteten säger sig försöka bekämpa. De hävdar gärna att människor tvingas bort från sin stadsdel på grund av bristen på bostadsrätter och att utförsäljning skulle skapa bättre integration. Det här är minst sagt vilseledande. I princip alla de områden där de blågröna vill ombilda hyresrätter har redan befintliga bostadsrätter till försäljning.

Vi anser att det Stockholm behöver är fler hyresrätter, inte färre. Därför ska vi behålla, och renovera, de lägenheter som fortfarande finns i de kommunala bostadsbolagen. Det är helt orimligt att låta den politiska majoritetens önskan om utförsäljning stoppa de boendes behov av renovering.

Clara Lindblom, (V) oppositionsborgarråd Stockholms stad

Karin Wanngård, (S) oppositionsborgarråd Stockholms stad

Detta är en debattartikel som ursprungligen publicerats på ETC

Clara Lindblom står framför den delvis övermålade graffitiväggen i Rågsveds centrum

Fullt möjligt att köpa tillbaka Rågsveds centrum

Det är fullt möjligt för staden att köpa tillbaka Rågsveds centrum. Givetvis hade det varit bättre om borgarna inte sålt ut centrum från allra första början men Stockholms stads bolag är resursstarka och har under de senaste tio åren köpt fastigheter och mark för hundratals miljoner kronor. Det är en del av stadens löpande arbete för att hela tiden utveckla Stockholm.

Rågsved och Hagsätra är dessutom utpekade som särskilt viktiga stadsutvecklingsområden. Här ska tusentals bostäder och arbetsplatser byggas och ett helhetsgrepp tas om stadsdelen. Rågsveds centrum kan spela en avgörande roll i den utvecklingen. Staden borde köpa och rusta upp centrum som nu förfaller i privat ägo.

Rågsvedsborna förtjänar bättre än avstängd el, bristande renhållning och läckande tak. Att i det här läget skylla på marknaden och öppna upp för en försäljning av Vällingby centrum är för mig fullkomligt bakvänt. Vi måste behålla de centrum som fortfarande finns i stadens ägo för att undvika nya skandaler med privatvärdar som inte bryr sig om långsiktig trygghet och trivsel. Alla Stockholmare har rätt till trygga och levande centrum, det ska inte vara beroende av vilken stadsdel man bor i. Just nu förfaller Rågsveds centrum medan blågröna majoriteten med Dennis Wedin i spetsen skjuter ifrån sig allt ansvar.

Det finns en klar skillnad mellan de centrum som ägs av kommunen och de som sålts ut till privata aktörer. De kommunala bolagen tar ett större samhällsansvar och är bättre på att se det värde som ett lokalt välfungerande centrum har för de boende. Det går förstås inte heller att juridiskt binda ett privat bolag till att förvalta centrumen långsiktigt och socialt hållbart. När Boultbee köpte bl.a. Tensta, Rinkeby och Bredäng centrum var det med fina löften till Kristina Alvendal (M) som sedan inte var värda ett smack. Det brittiska skandalbolaget körde istället centrumen i botten.

Jag tycker att historien om Rågsveds centrum är ett alltför tydligt exempel på hur de privata aktörerna inte tar det ansvar som krävs. Det tragiska är att Dennis Wedin inte heller är beredd att ta det här ansvaret.

Clara Lindblom, (V) oppositionsborgarråd Stockholms stad

Detta är en debattreplik som ursprungligen publicerats på Stockholm Direkt

profilbild på Clara Lindblom

Köp tillbaka Rågsved Centrum

Snart har nog alla stockholmare hört historien om den övermålade graffitiväggen i Rågsved. Som ett av de äldsta bevarade graffitiverken i världen borde den här målningen givetvis ha skyddats bättre och det som skett är otroligt sorgligt. Men än värre är att problemen med fastighetsägaren i Rågsved har pågått under många års tid.

Exemplet med den övermålade graffitiväggen och elen som stängts av för Folkets hus är bara de senaste i raden av misskötsel av centrum. Boende och handlare i Rågsved har i åratal klagat på brister i service, belysning och skötsel av till exempel rabatter och allmänna utrymmen. Det är tak som läcker, ventilation som inte fungerar, el som stängs av och belysning som inte lagas. Under en period slutade till och med Postnord att dela ut brev i centrum eftersom fastighetsägaren inte ordnade ordentliga postboxar.

Rågsveds centrum är bara ett av många exempel på hur det kortsiktiga vinstintresset hos en privat fastighetsägare går före de boendes behov av välfungerande lokala centrum. 2007 sålde staden ut centrumen i bland annat Tensta, Rinkeby, Bredäng och Högdalen till det brittiska skandalbolaget Boultbee. Kristina Alvendal (M) som var ansvarig politiker vid den här tiden hävdade bestämt att bolaget lovat att utveckla centrumen, men istället blev det precis tvärtom. Resultatet blev chockhöjda hyror och betydligt sämre service för både handlarna och de boende i närområdet.

Men den blågröna majoriteten verkar inte ha lärt sig av gamla misstag. Redan nu utreds en försäljning av Vällingby centrum och ansvariga politiker stänger inte heller dörren för utförsäljningar av fler kommunala fastigheter. Vänsterpartiet menar istället att staden ska köpa tillbaka lokala centrum och börja med det i Rågsved. Det skulle skapa förutsättningar att upprusta och utveckla centrumet tillsammans med Rågsvedsborna själva.

I grunden handlar det om att alla stockholmare ska ha rätt till välfungerande, levande och trygga centrum. Även vi som bor i förorten.

Clara Lindblom, (V) oppositionsborgarråd

Detta är en debattartikel som ursprungligen publicerats på Stockholm Direkt

Clara Lindblom står framför den delvis övermålade graffitiväggen i Rågsveds centrum

Staden borde köpa tillbaka Rågsveds centrum

Den kända graffitimålningen ”Highway” i Rågsveds centrum målades i dagarna över, enligt uppgift, av misstag. Detta har väckt starka reaktioner hos de boende. I veckan uppdagades det också att Folkets hus i Rågsved har tvingats stänga efter att elen utan förvarning har stängts av. Det här är bara de senaste exemplen i raden av misskötsel av centrum.

– Det är uppenbart att den nuvarande fastighetsägaren inte tar ansvar för Rågsved vilket leder till att invånarna får betala med sin trygghet och trivsel. Lokala handlare har också länge vittnat om att problemen med fastighetsägaren försvårar deras verksamhet i centrum, det är under all kritik. Staden måste nu göra allt i sin makt för att försöka köpa tillbaka centrum, säger oppositionsborgarråd Clara Lindblom.

Den blågröna majoriteten i Stockholm under mandatperioden öppnat upp för en försäljning av Vällingby centrum, vilket just nu utreds. Vänsterpartiet vill nu att alla planer på att sälja ut centrumfastigheter skrotas.

– Vi måste behålla de centrum som fortfarande finns kvar i stadens ägo. Det finns en tydlig skillnad mellan de centrum som ägs av kommunen och de som sålts ut till privata aktörer. De kommunala bolagen tar ett större samhällsansvar och är bättre på att se det värde som ett lokalt välfungerande centrum har för de boende, säger Clara Lindblom.

Nyheten om den övermålade väggen har väckt stor uppmärksamhet. Läs mer på SVT Nyheter och i tidningen FastighetsNytt.

Tre ljus

Nog nu – inga fler unga ska dö i skjutningar

Dödsskjutningarna i landets förorter är inget annat än en nationell kris. Det är dags att regeringen erkänner faktum och tillsätter en haverikommission som tar ett helhetsgrepp om frågan. Vi tänker inte acceptera att fler unga människor dör i meningslöst våld.

Under våren sköts tre unga män ihjäl i Stockholmsförorten Sätra. Sorgen som det orsakade förlamade området. Familjer, vänner och boende i Sätra påverkades alla av händelserna. För dödsskjutningarna innebär en stor personlig sorg för de som drabbas, men det påverkar också hela områden. Vad ska de barn som växer upp i Sätra, Biskopsgården, Rosengård, eller i andra drabbade orter, tänka om framtiden när de ser att unga som bara är några år äldre än dem själva skjuts ihjäl?

Händelserna i Sätra är tyvärr långt ifrån en engångsföreteelse. Runt om i landet ser vi hur det dödliga våldet fortsätter. Under 2018 skedde över 300 skjutningar i Sverige vars konsekvens var 45 döda och 135 skadade. Vi kan inte acceptera att de döda bara blir siffror i statistiken. Det är till stor del unga människor, som hade kunnat ha ett helt liv framför sig.

Alla de hundratusentals människor som bor i de berörda områdena, runt om i vårt land, har också precis samma rätt att känna sig trygga som alla andra invånare. Trots det upplever många, bland andra de anhöriga till offren, att våldet inte tas på samma allvar som om det drabbat rikare områden. Det är en uppfattning vi delar.

Vi politiker ute i kommunerna har ett stort ansvar för det förebyggande arbetet, som är en av våra viktigaste uppgifter. Vi måste göra allt i vår makt för att förhindra inflödet till de kriminella gängen och för att fånga upp de ungdomar som riskerar att hamna i kriminalitet. Det handlar framförallt om att göra rejäla satsningar på så kallad avhopparverksamhet, på fältverksamhet och på samverkan mellan skola och socialtjänst. Och här behövs mycket mer göras, över hela landet.

Men att de här brotten så ofta begås i våra förorter visar på ett strukturellt problem. Bristen på framtidsutsikter har ätit sig in i samhället och kriminalitet och våld har kunnat breda ut sig.

Brott och klassklyftor hänger ihop. Vi väntar fortfarande på de satsningar som behövts i decennier för att skapa ett tryggare samhälle. Det är satsningar på skolan, det är en bostadspolitik som på riktigt bryter segregationen, det är fler jobb och ett återupprättande av de sociala trygghetssystemen.

Vänsterpartiets besvikelse med S-MP-regeringens agerande är stor. Från ansvariga ministrar hör vi samma gamla visa. Fler poliser kommer, någon gång i framtiden. Men det här är en nationell kris idag. Våra förorter blöder nu. Och problemen är större än bara antal poliser.

Därför kräver vi nu tillsättandet av en haverikommission, med anledning av dödsskjutningarna. Regeringen måste ta ett helhetsgrepp med utgångspunkt i forskning och beprövad erfarenhet om hur vi minskar förekomsten av skjutningar och dödligt våld. Samla nationella och lokala myndigheter, civilsamhälle, forskning och rättsväsende och klargör vilka roller och skyldigheter som olika aktörer har i arbetet.

Det är nog nu. Vi accepterar inte att fler unga dör.

Anna Maria Romlid (V), oppositionsråd Västerås

Clara Lindblom (V), oppositionsborgarråd Stockholm stad

Emma-Lina Johansson (V), oppositionskommunalråd Malmö stad

Jenny Broman (V), oppositionsråd Göteborg

Linda Sjögren (V), gruppledare Södertälje

Mats Einarsson (V), gruppledare i Botkyrka

Nicklas Lundström (V), oppositionsråd Norrköping

Tobias Smedberg (V), kommunalråd Uppsala kommun

Ulrika Edman (V), gruppledare Umeå kommun

Detta är en debattartikel som ursprungligen har publicerats i Aftonbladet.

En kvinnlig personal puttar äldre i rullstol

Efter miljonuttaget – nu ska staden bygga färre äldrebostäder

Det var i mars som den blågröna majoriteten gjorde ett uppmärksammat uttag på 40 miljoner kronor från stadens bostadsbolag för äldreboenden, Micasa, och flyttade pengarna till den övriga kommunkassan. Vänsterpartiet var mycket kritiska till uttaget och menade att pengarna borde ha stannat i bostadsbolaget och bland annat gått till underhåll av de äldreboenden och andra äldrebostäder som bolaget äger.

Vänsterpartiet flaggade även för att uttaget riskerade att leda till att bostadsbolaget måste minska sin nyproduktion av äldrebostäder, något som den styrande majoriteten förnekat skulle ske. Men nu kommer beskedet att Micasa ska minska sin nyproduktion av äldrebostäder och beslutet förväntas idag klubbas på dagens äldrenämnd.

– Det var precis det här vi varnade för när majoriteten beslutade att plocka ut de 40 miljonerna och stoppa dem i kommunkassan samtidigt som de fortsatte hävda att det inte skulle påverka hur många äldrebostäder staden kommer bygga. Det här visar sig nu inte vara sant. Man blir så fruktansvärt less på att det alltid är de äldre som ska betala priset när det saknas pengar i kommunens kassa, säger Clara Lindblom (V), oppositionsborgarråd och tidigare äldreborgarråd i Stockholm.

Beslutet som fattas på stadens äldrenämnd innebär att 10% färre av de äldreboendeplatser som ska byggas kommer att ha så kallat kommunalt huvudmannaskap, vilket betyder att kommunen är ansvarig för dem. Detta ansvar flyttas istället över på privata bolag.

Clara Lindblom. Foto Malcolm Jacobson

Vänsterpartiet anmäler ombildningsföretag till Konsumentombudsmannen

Svenska Dagbladet rapporterar om att konsultföretaget Restate använder sig av tveksamma metoder för att få igenom ombildningar i Bagarmossen. Boende i allmännyttans hyreslägenheter uppges ha fått brev från Restate med förslag om köp till bara 70 procent av marknadspriset. Detta trots att den blågröna majoriteten utlovat att ombildningarna ska ske till marknadspriser och inga värderingar ännu har gjorts av bostadsbolagen.

Boende uppger även till tidningen att Restate via telefon sagt att om lägenheterna inte ombildas till bostadsrätter, så kan de komma att säljas till en privat hyresvärd som inte står för renoveringar och som kan höja hyrorna godtyckligt. Med anledning av agerandet anmäler Vänsterpartiet nu konsultföretaget till Konsumentombudsmannen.

– De här konsulterna har stora pengar att tjäna på ombildningar så det var väntat att de skulle gå över gränsen för att få igenom försäljningar. Det här är en direkt konsekvens av majoritetens föreslagna ombildningar och de här företagen kritiserades även vid den senaste ombildningsvågen i den här stan. Vi har också fått liknande uppgifter som de i Bagarmossen från hyresgäster i Hökarängen, Västertorp och Rågsved. Vi tycker det är oacceptabelt om företag försöker skrämma hyresgästerna i allmännyttan med att de till exempel inte kommer få renoverat om de inte ombildar, säger Clara Lindblom (V), oppositionsborgarråd.

Syftet med anmälan är att KO inleder en granskning av det aktuella konsultföretagets marknadsföring och reklam så att den inte är vilseledande eller på andra sätt otillbörlig.