Stadsbyggnadskontoret föreslår att 145 bostäder varav ca 100 hyresrätter ska byggas i Bromma men den blågröna majoriteten säger nej. Beslutet togs på eftermiddagens stadsbyggnadsnämnd i Stockholms stad. Världsfrånvänt, menar Vänsterpartiet som menar att det är just hyresrätter som behövs i stadsdelen.
Detaljplanerna som var uppe för beslut skulle möjliggöra för totalt cirka 145 bostäder och en lokal för centrumändamål i Bromma. De nya bostäderna skulle utgöras av 40 bostadsrätter i Höglandet, 45 hyresrätter i Nockeby och 60 hyresrätter i Ålsten. Områden som alla domineras av villor och bostadsrätter.
– När man ombildar hyresrätter till bostadsrätter i områden där det finns en hög andel hyresrätter säger de blågröna att det är bra för boendesegregationen men uppenbarligen gäller inte samma sak när det kommer till att bygga hyreslägenheter i de finare områdena i stan, säger Sara Stenudd, ledamot i stadsbyggnadsnämnden för Vänsterpartiet i Stockholms stad.
I ärendet från Stadsbyggnadskontoret framgår det tydligt att de nya bostäderna ska byggas med respekt för området befintlig bebyggelse och karaktär.
Ur stadsbyggnadskontorets förslag: ” bebyggelse ska förhålla sig till respektive plats befintliga bebyggelseskala, kulturmiljö och grönstruktur samt utgöra ett tillskott av hög arkitektonisk kvalitet”
– I Ålsten är nästan 98% av bostäderna villor och bostadsrätter. Det är ett av Stockholms mest segregerade områden och vi måste möjliggöra för fler människor att bo här. Det är världsfrånvänt att säga nej till det här. Bygger man hyresrätter med hiss så möjliggör det dessutom för äldre att bo kvar i stadsdelen om de behöver flytta från en stor villa till ett mer tillgängligt boende, säger Sara Stenudd.
Nu kom beskedet. Över 2000 lägenheter kan ombildas till bostadsrätter i Stockholm. Ett katastrofalt beslut för en bostadsmarknad vars kris blir allt värre.
Känner du någon som letar efter en lägenhet? Chansen är ganska stor i ett Stockholm som är mitt uppe i en allvarlig bostadskris. Unga människor har svårt att flytta hemifrån, hemlösheten bland både äldre kvinnor och barnfamiljer ökar och studenter väljer bort staden på grund av bristen på hyreslägenheter.
Det här är tyvärr ingen nyhet. Ändå tycker den blågröna majoriteten i Stockholm att ombildningar av hyresrätter till bostadsrätter är en bra idé. Trots att det är just hyreslägenheter som vi saknar allra mest. Hyresrätterna i de äldre husen är dessutom alltid de med lägst hyra och de är de som nu riskerar att ombildas. Över 2000 sådana lägenheter. I nuvarande tempo, med det låga antalet markanvisningar som går till allmännyttan under moderatlett styre, så är det här en förlust som tar över 7 år att bygga ikapp. Det går inte att beskriva med andra ord än rent vansinne.
Processen med ombildningarna av hyresrätter till bostadsrätter har präglats av en oseriös hantering ända från start. Tveksamma uppgifter och löften har spridits av ombildningskonsulter och många hyresgäster har själva fått bemöta felaktigheter och ta ett ansvar för att informera sina grannar. Ett företag som själva är aktiva som ombildningskonsulter anlitades samtidigt för att värdera de aktuella fastigheterna. Det tidigare löftet om att de allmännyttiga hyresrätterna inte ska minska alltför mycket i varje stadsdel har man nu frångått. Det är under all kritik.
Många hyresgäster är nu oroliga för sin framtid och jag förstår dem. Att få sina egna grannar som hyresvärd är en svår sits att hamna i. Men även om det låter klappat och klart från vissa håll så är loppet inte kört. För att lämna in en intresseanmälan för ombildning krävs endast 50 procent av hyresgästerna men vid en köpestämma är det två tredjedelar som ska vilja och kunna köpa loss sin lägenhet.
Mitt råd till dig som kämpar mot en ombildning är att inte ge upp. Prata med dina grannar och ta stöd av lokala hyresgästgrupper. Använd Hyresgästföreningens kompetens och se till att alla i ditt hus får korrekt information.
Vi är många som kämpar mot ombildningarna och för att Stockholms ska få fler, inte färre hyresrätter!
Med fler äldre i befolkningen de kommande åren behöver det göras mer för att alla äldre ska få rätt till ett tryggt och anpassat boende.
Under förra mandatperioden var jag äldreborgarråd i Stockholms stad och gjorde många praktikpass inom hemtjänsten. Jag minns hur värdefullt det var att följa med hemtjänstpersonalen och själv få uppleva hur stressiga deras scheman var. De här besöken i hemtjänsten lade också grunden för mycket av det utvecklingsarbete som Vänsterpartiet satte igång i hemtjänsten. Men det är särskilt ett besök hos en äldre dam i en söderförort som verkligen har etsat sig fast i mitt minne. Hon bodde nämligen tre trappor upp utan hiss i ett låghus och hade inte varit utanför lägenheten på två månader.
De närmaste åren kommer vi bli allt fler äldre i Stockholm. Det ställer stora krav på att vi utformar staden på ett sätt som gör att det blir lättare att leva ett aktivt och självständigt liv även om man till exempel har lite svårt att gå. Det måste finnas seniorbostäder med överkomliga hyror, som till exempel damen från söderort snabbt hade kunnat få.
Vi satsade mycket under förra mandatperioden på att göra det lättare för äldre att flytta till ett tryggt och anpassat boende. Vi tog fram en plan för att bygga 10 000 nya bostäder för äldre fram till 2040 och byggde om flera fastigheter till seniorbostäder. Redan 2018 kunde vi inviga boenden med över 100 nya lägenheter i bland annat Midsommarkransen och på Norrmalm. Vi sänkte boendekostnaden i de gamla trygghetsboendena genom att ta bort hyrestillägg och vi införde särskilda förmedlingsregler i Micasa som har gjort det lättare för den som bor otillgängligt, eller känner ensamhet och oro, att flytta till en seniorbostad.
Men vi måste göra betydligt mer för att alla äldre ska få rätt till ett tryggt och anpassat boende. Den nya majoritetens nedskärningar i äldreomsorgen måste få ett slut, för med mindre pengar är det svårt att bevilja fler plats på servicehus eller vård- och omsorgsboende. Men vi måste också bygga betydligt fler seniorbostäder med överkomliga hyror, för som vi alla vet har många pensionärer idag väldigt dålig ekonomi. Då är det inte ett alternativ att flytta till en nyproducerad seniorbostad med skyhög hyra.
Staden måste bli mer äldrevänlig för att det ska gå att leva sitt liv fullt ut även långt efter pensionen.
Det senaste året har den nya majoriteten inte markanvisat en enda seniorbostad upplåten som hyresrätt, trots att staden har som mål att planera för minst 300 lägenheter per år. Det håller inte. Vänsterpartiet vill sänka markhyran för seniorbostäder för att få fler att bygga och sänka hyrorna i nyproduktionen. Dessutom vill vi anställa flyttlotsar som kan hjälpa äldre att orientera sig i djungeln av olika bostadsköer, sidor för lägenhetsbyte och krångliga ansökningar om bostadstillägg. Äldre som inte har anhöriga eller bra ekonomi måste också få hjälp av staden med flyttpackning, städning och allt annat som följer med en flytt.
Det är fantastiskt att vi lever allt längre, men vi måste också anpassa samhället efter de förändrade behoven. Staden måste bli mer äldrevänlig för att det ska gå att leva sitt liv fullt ut även långt efter pensionen. Många barnfamiljer bor dessutom väldigt trångt och genom att underlätta för äldre att flytta till ett mer anpassat boende skulle också fler större bostäder bli lediga. Egentligen är det enkelt – generösare biståndsbedömning, fler seniorbostäder med överkomliga hyror och utökat stöd till den som vill flytta. Det tjänar faktiskt alla på.
Clara Lindblom, oppositionsborgarråd för Vänsterpartiet i Stockholms stad
Vänsterpartiet vill bygga ett nytt kollektivhus i Stockholm för personer i andra halvan av livet. Det finns ett stort intresse för att bo kollektivt och Vänsterpartiet anser att kollektivhus är positivt för samhället och individen. Det skapar mer trygghet, motverkar ensamhet och ger äldre ett sammanhang. Dessutom är det hållbart både för miljön och ekonomin.
Torun Boucher, vikarierande äldreborgarråd
– Vi vill göra det möjligt för fler att bo i kollektiv. Det är något som många efterfrågar. Vi ser också hur lyckat det har varit att bygga kollektivhus för personer i andra halvan av livet. Kollektivhusen har en viktig funktion, att ge människor trygghet och möjlighet att vara en del av en gemenskap, säger Torun Boucher (V), vikarierande äldreborgarråd.
Inom allmännyttan i Stockholm finns idag tre kollektivhus för andra halvan av livet: Sockenstugan i Skarpnäck, Dunderbacken i Axelsberg och Färdknäppen på Södermalm. Det nya kollektivhuset vill Vänsterpartiet bygga i Västerort.
I sommar firar kollektivhuset Färdknäppen 25 år. Alla har egen lägenhet och dessutom flera gemensamma utrymmen som kök, matsal, takterrass och tvättstuga. Anita Persson, som var med i planeringen av Färdknäppen, ser att det finns många anledningar till att det blev ett lyckat projekt.
– Det viktigaste är att de boende var med i planeringen, att det är ett hyreshus och arbetsgemenskapen med matlagning och städning. Jag tycker också att det dagliga samtalet, arbetet och gemenskapen innebär en ständig utmaning innehållande både trygghet och socialisering. Jag vill beteckna Färdknäppen som en ”folkhögskola för andra halvan av livet”. Inte en dag utan att man lär sig något av grannar och situationer. Vi beslutar tillsammans hur vi vill ha det med det mesta såsom sopor, mat och hemtjänst, säger Anita Persson.
