Skip to main content

Etikett: kollektivtrafik

Äldre tunnelbanetåg inväntar avgång mot Hjulsta vid plattformen på T-Centralen, Stockholm.

Minska trängseln i kollektivtrafiken

Nu ökar trängseln i kollektivtrafiken igen. Samtidigt måste samhällsbärande personal inom vården, äldreomsorgen och LSS kunna ta sig till sina arbetsplatser. Det är hög tid för ansvariga politiker inom SL att lösa trängseln och minska smittorisken.

Under våren och sommaren har SL uppmanat alla som inte behöver att inte resa med dem, och den uppmaningen fortsätter gälla även i höst. Men trots detta, och trots att många arbetar hemifrån eller väljer att cykla eller gå, ser vi långa köer till bussar och mycket folk på tunnelbanans perronger.

Det betyder att SL inte kör tillräckligt med trafik för att människor ska kunna hålla fysisk distans. Det är inte acceptabelt, när vi vet att avstånd till andra är den viktigaste insatsen vi som medborgare kan göra för att undvika smittspridning.

I höst riskerar vi en andra våg av pandemin och det är helt avgörande att vi skyddar de som befinner sig i riskgrupper. Men hur förväntas människor egentligen kunna hålla fysisk distans när SL inte gör sin del och löser trängseln?

Det arbetar över hundrafemtio tusen personer i vården och omsorgen i Stockholm, och de allra flesta av dem kan inte arbeta hemifrån. Och alla varken har råd med egen bil eller bor så nära sina arbetsplatser att det är möjligt att cykla eller gå.

Vi är många stockholmare som redan innan coronapandemin ledsnat på SL:s ledning och deras sätt att sköta kollektivtrafiken. Deras fokus har legat på höjda priser och utökade biljettkontroller, istället för på kvalitet och minskad trängsel.

Och mitt under pågående pandemi kallar den ansvariga politikern, moderaternas Kristoffer Tamsons, det för en ”sommarpresent” att återinföra de biljettkontroller som pausats av smittskyddsskäl eftersom kontrollanter kommer så nära resenärer. Det är otroligt omdömeslöst. Att bekämpa smittan måste gå först och det är uppenbart att de ansvariga med Tamsons i spetsen kan göra mycket mer.

Det behövs fler bussar på hårt trafikerade linjer, framförallt under rusningstrafik, för att de som måste åka ska kunna göra det på ett så säkert sätt som möjligt. Det borde också köras fullängdståg på tunnelbanan och pendeltågen utanför rusningstid.

De stockholmare som har samhällsbärande yrken och som behöver åka kollektivtrafiken till sina arbeten ska inte behöva trängas till och från jobbet. Minska trängseln i kollektivtrafiken nu!

Clara Lindblom, oppositionsborgarråd Stockholm (V)
Anna Sehlin, oppositionsråd Region Stockholm (V)

Skrota Tvärförbindelse Södertörn – bygg ut järnvägen istället

Under hösten nåddes vi av nyheten att motorvägen Förbifart Stockholm kommer att kosta 3,3 miljarder mer än beräknat och att den dessutom försenas med fyra år. Förbifarten, precis som alla andra motorvägsbyggen, ökar biltrafiken och utsläppen och slukar pengar. Nu måste ansvariga politiker se till att den dyra motorvägen inte tränger ut nödvändiga investeringar i tunnelbana i Region Stockholm.

Förbifart Stockholm är dåligt för både klimatet, miljön och hälsan. Vi vet att biltrafiken ökar och Trafikverket kräver en minskning av bilresandet i regionen på 14 procent fram till 2030 om vi ska klara de nationella klimatmålen. Att låta skattebetalarnas pengar läggas på ett projekt som garanterar ökad bilismen är, för att beskriva det snällt, tveksamt.

Förutom förbifarten ska ytterligare en motorväg byggas. Tvärförbindelse Södertörn är en trafikled mellan E4/E20 vid Vårby backe i Kungens kurva, via Flemingsberg till väg 73 vid trafikplats Jordbro i Haninge kommun. Vägen ska börja byggas någon gång 2021-2023 och byggtiden uppskattas till åtta år. Tanken är att tvärförbindelsen ska möta behovet av godstransporter till och från den nya hamnen i Norvik.

Vi riskerar att få inte bara ett utan två, svindyra projekt som ökar utsläppen i Stockholmsregionen. Tvärförbindelse Södertörn beräknas kosta över 10 miljarder kronor. Om man istället satsar på dubbelspår på järnvägslinjen och en omlastningscentral vid Norvik så blir det betydligt mycket billigare. Behovet av godstrafik skulle också kunna mötas på ett mycket mer klimatsmart, och dessutom mer kostnadseffektivt sätt.

Motorvägsbygget Förbifart Stockholm är direkt beroende av ökande bilism eftersom det till stor del är intäkterna från trängselskatten som ska finansiera projekten. Förbifarten kostnadsberäknades år 2009 till 27,6 miljarder. Nu blir projektet fördyrat med 3,3 miljarder och kommer att kosta 37,7 miljarder kronor i nationella planen för infrastruktur. De pengarna hade vi kunnat bygga en kollektiv- och cykeltrafik i världsklass och fått pengar över.

Fördyrningen av förbifarten på minst 3,3 miljoner är det oklart vem som kommer få stå för i slutändan. I Stockholm stad skjuter Anna König Jerlemyr (M) ifrån sig ansvar och i Region Stockholm säger Kristoffer Tamsons (M) att han tycker regeringen ska betala fördyringen. Men oavsett om det är kommunen, regionen eller staten som får betala så är det vi resenärer som blir lidande i slutändan.

Många vill resa klimatsmart och kollektivt och det är upp till oss politiker att göra det lättare för människor att välja de alternativen. Idag står bilisterna för 90 procent av de utsläpp som kommer från arbetspendling. Bättre och tillräckligt utbyggd kollektivtrafik leder till ett ökat kollektivt åkande och minskade utsläpp.

Det är befogat att faktiskt ställa frågan om bygget av förbifarten bör fortgå. Projektet är dock långt gånget och nu är det dags för damage control, samt att tänka framåt. Inga mer pengar ska få gå till nya motorvägar utan måste läggas på nödvändiga investeringar i kollektivt och klimatsmart resande.

Jens Holm (V), ordförande Riksdagens trafikutskott

Clara Lindblom (V), oppositionsborgarråd Vänsterpartiet

Anna Sehlin (V), oppositionsregionsråd Vänsterpartiet Region

Detta är en debattartikel som ursprungligen publicerats på Stockholm Direkt

 

 

Rikard Warlenius foto Jessica Segerberg. Rikard halvkropp mot grå bakgrund.

Stockholms politiker måste fatta att klimatnödläget är här

Varken extremhetta eller bränder verkar få vissa politiker att begripa allvaret i klimatfrågan. I Stockholm tas fortfarande flera direkt klimatskadliga beslut.

Det är tydligt att stadens styrande politiker måste pressas hårdare för att ta klimatnödläget på allvar och börja agera. I dagarna kom uppgifter från EU:s klimatorgan Copernicus om att juli månad blir den varmaste som uppmätts hittills.

Rapporten slår även fast att 2015-2019 varit den varmaste femårsperioden i världen. Även om temperaturen hemma i Stockholm hållit sig lägre än förra sommaren så är temperaturhöjningen ett faktum som måste adresseras globalt såväl som lokalt.

Mest uppmärksammat i Sverige har förmodligen varit att det i ett av svenskarnas favoritresmål, Paris, uppmättes 37 grader i juni. Det var så varmt att stan var tvungen att öppna kylrum för att framför allt äldre människor skulle kunna svalka sig. Ledande klimatforskare konstaterade nyligen att värmeböljor, likt den i Europa i slutet av juni, numera har minst fem gånger större chans att inträffa just på grund av klimatförändringarna. Och även om det inte kändes så på hemmaplan så vet vi nu att juli inte blev bättre.

Under hela våren har klimatfrågan kunnat dominera nyheterna. Mycket tack vare Greta Thunberg och de miljontals ungdomar som ihärdigt demonstrerar för att klimatförändringarna ska tas på allvar av de styrande politikerna och för att omställningen till ett hållbart samhälle ska snabbas upp avsevärt. Men inom politiken går många beslut fortsatt åt fel håll.

För trots att läget är akut, och att det konstaterats hur många gånger som helst av forskningen, så finns en fortsatt tro att det går att skjuta på de hårda besluten. Att man i Stockholm idag – just nu – bygger en ny sexfilig motorväg som beräknas öka koldioxidutsläppen, är ett av de tydligaste exemplen. Vi kan inte fortsätta att tycka att förändringen ska börja någon annanstans. Ska Stockholm nå målet att bli en fossilfri stad 2040 måste vi agera nu. Ansvaret är både lokalt och globalt.

Att man dessutom på fullaste allvar diskuterar en utbyggnad av Arlanda flygplats, trots all fakta som finns om flygets klimatpåverkan, är en annan. Någon nedläggning av Bromma flygplats, fastän den främst används till inrikesflyg, är inte heller på gång.

Samtidigt är tunnelbanor och bussar överfulla och resenärerna har ledsnat sedan länge. I Region Stockholm höjer de styrande borgerliga partierna, tillsammans med Miljöpartiet, priset på SL-kortet ytterligare och drar in busslinjer i förorterna. Pengar som borde gå till mer kollektivtrafik och sänkta priser går nu istället till kontroller och dyrbara konsulter. Det skapar inte incitament för fler att åka kollektivt.

Vi menar att det är dags att ta klimatnödläget på allvar. Hundratals städer i värden har redan utlyst klimatnödläge för att betona hur allvarlig situationen är. Några andra första åtgärder som faktiskt kan göra skillnad är följande:

  • Ett stopp för nya motorvägar
  • Bygg inte ut Arlanda
  • Lägg ner Bromma flygplats
  • Bygg ut kollektivtrafiken och sänk avgifterna

Den blågröna majoriteten i Stockholms stad har hittills inte visat någon vilja till sådana åtgärder. Men vi har inte råd att skjuta på nödvändiga beslut och vi har inte råd med fler klimatskadliga beslut. Klimatnödläget är här nu, agera! 

Rikard Warlenius, (V) klimatpolitisk talesperson

Detta är en debattartikel som ursprungligen publicerats på ETC Debatt