Skip to main content

Etikett: kultur

Årskrönika 2019 – Torun Boucher

Under december 2019 tittar vi tillbaka på året som gått och låter våra folkvalda ge en tumme upp och en ner för året som gått. Dessutom blickar vi framåt mot 2020 och vad vi kommer fokusera på då för att arbeta för ett mer jämställt, jämlikt och klimatsmart Stockholm.

Idag har turen kommit till Torun Boucher som är vice ordförande i kulturnämnden.

Vad ger du tummen upp för under 2019?
Alla stockholmare som engagerade sig för sina bibliotek! Mitt i allt det mörka med nedskärningar av personal, besparingar och flytten av Internationella biblioteket så var det väldigt inspirerande att se hur stockholmarna organiserade sig och protesterade mot den blågröna majoritetens nedmontering av biblioteken. Heja er!

 Vad ger du tummen ner för?
Den rakt igenom urusla kulturbudgeten. För det var ju inte bara biblioteken som fick sig en släng av sleven, även kulturskolan fick dra ner på personal och lokaler. Den blågröna majoriteten verkar inte riktigt ha förstått kultur är viktigt ur ett demokratiperspektiv och att den måste få kosta, så när skattesänkningen skulle finansieras var det kulturen som fick stå längst fram och ta den hårdaste smällen. Det var väldigt tråkigt att vara med om.

 Vad kommer du att arbeta för under 2020?
Jag kommer att fortsätta arbeta för en stad där alla stockholmare har tillgång till att uppleva och utöva kultur, oavsett var man bor eller har för ekonomiska förutsättningar. Och särskilt hårt kommer jag att arbeta för att alla våra barn och unga ska kunna få en meningsfull fritid.

Rädda kulturen i Vällingby Centrum

Ett förortscentrum handlar om så mycket mer än lokala pizzerian och ett litet bageri. Viktiga kulturvärden riskerar att gå förlorade när Vällingby centrum ska säljas ut till högstbjudande. Om den här ytterst ogenomtänkta affären blir av så kräver vi i Vänsterpartiet att viktiga lokaler som biblioteket och medborgarhuset Trappan undantas från en försäljning.

Vällingby centrum invigdes den 14 november 1954 och är en del av det som inom stadsplaneringen kallas ABC-staden. Både utländska arkitekter och designstudenter har genom åren vallfärdat till Vällingby för att titta på centrumhusen och planeringen.  Nu har den blågröna majoriteten med Dennis Wedin i spetsen deklarerat att Vällingby centrum ska säljas. Han tycker inte att det är stadens uppgift att driva centrumanläggning. Men det är kanske även underskottet i stadens kassa efter förra årets skattesänkning som gör att man så ivrigt vill sälja ut kommunala tillgångar. Vällingby centrum renoverades dessutom för flera miljarder kronor för bara några år sedan.

Oavsett vad man tycker om centrumägande så är det naivt att tro att en sådan här försäljning inte skulle påverka de boendes liv och närmiljö, liksom handlarnas villkor.

Det spelar roll vem som förvaltar våra centrum och det finns några nyckelverksamheter i Vällingby som har en viktig roll i Västerorts, och i förlängningen hela Stockholms, kulturliv.

Kulturhuset Stadsteatern har sedan 2016 verksamhet i medborgarhuset Trappan. Tillsammans med scenen som finns i Skärholmen är det här en av Stadsteaterns få scener i ytterstaden. Scenen i Vällingby är även en av spelplatserna för Kretsteatern, en turnerande teaterverksamhet som fick nytt liv 2017. Kretsteatern och Trappan fyller en viktig funktion för att nå den publik som annars kanske inte tar del av det ordinarie programmet på Kulturhuset. I samma fastighet i Vällingby finns även ett av stadens bibliotek. Biblioteken drabbas idag redan hårt av den blågröna majoritetens nedskärningar trots att vi vet att de är särskilt viktiga för att tillhandahålla mötesplatser och för främja läsandet bland barn och unga.

I Vällingby centrum finns dessutom flera fritidsgårdar i kommunal regi som bland annat har verksamhet som riktar sig till unga hbtq-personer samt unga funkispersoner. Det är svårt för kommunala verksamheter att hitta lokaler för ungdomsverksamhet då det ställer höga krav på att unga enkelt ska hitta dit och känna sig trygga där. Mötesplatser som de här är otroligt viktiga för de barn och unga som har det som sin fristad. Att bli av med lokaler i ett så kollektivtrafiknära läge och nära andra verksamheter som Vällingby centrum vore katastrofalt för de unga som har detta som sin fristad. Det här är dock värden som inte rankas speciellt högt i en kommersiell aktörs ögon.

Staden har förändrats och stadsbyggnadsidealen är inte desamma som när Vällingby Centrum byggdes.  Men det finns ett viktigt värde i att bevara de icke-kommersiella och kulturella verksamheterna som fortfarande finns i ytterstaden. Trappan i Vällingby är dessutom en kulturminnesmärkt byggnad och att lämna över den till en kommersiell aktör innebär givetvis en risk. Vi vill ha ett Stockholm där vi värnar om känsliga och viktiga byggnader. Att utveckla och bevara dem korrekt för allmänhetens intresse måste väga tyngre än tillfälliga pengar i fickan.

Vi får en bättre och mer jämlik stad om fler har chansen att ta del av kultur, bibliotek och andra mötesplatser nära sina hem. Det är inte en förmån som ska vara förbehållen för innerstadsborna.  Att behålla kulturverksamhet i ytterstaden är också ett sätt att få fler att röra sig i staden – idag tar sig också besökare från hela staden till Vällingby för att ta del av kultur. Det här bryter segregation och ökar rörligheten i hela Stockholm. Vi kommer fortsätta arbeta för att försäljningen av centrumet stoppas, men vädjar också till Dennis Wedin att sansa sig. Om centrumet säljs, undanta åtminstone de viktiga kultur- och möteslokalerna. Det skulle ligga i alla stockholmares intresse, även Wedins.

Clara Lindblom (V), oppositionsborgarråd i Stockholms stad

Torun Boucher (V), vice ordförande i kulturnämnden, Stockholms stad

Det här är en debattartikel som ursprungligen publicerats på Stockholm Direkt

V-budget 2020: ”Vi satsar nästan en miljard mer på välfärden än majoriteten”

Vänsterpartiet i Stockholms stad släpper idag sin oppositionsbudget för 2020 som innehåller stora satsningar på välfärdsområdena. Vänsterpartiet föreslår i sin budget en skattesats på 30 öre mer i förhållande till finansborgarrådets förslag, vilket gör att man kan satsa sammanlagt 985 miljoner kronor mer på välfärden jämfört med de blågrönas budget.

– Vi kan satsa nästan en miljard mer på välfärden än majoriteten, eftersom vi prioriterar barn och äldre framför sänkt skatt. Alla välfärdsverksamheter får förstärkningar i vår budget och mest satsar vi på förskolan där majoriteten istället skär ner, säger Clara Lindblom (V), oppositionsborgarråd i Stockholms stad.

Den blågröna majoritetens budget innehåller stora besparingar och bland de värst drabbade är förskolan som får en historiskt låg peng. Majoriteten menar att anledningen till den strama budgeten är konjunkturläget, men Vänsterpartiet menar att orsaken är förra årets skattesänkning.

– Majoriteten skyller sin nedskärningsbudget på lågkonjunkturen, men glömmer att nämna att man sänkte skatten med över 400 miljoner förra året. Vår budget visar att det går att satsa på kvinnorna i välfärden, bygga fler hyresrätter och investera stort i klimatomställningen om den politiska viljan finns, säger Clara Lindblom.

Några punkter ur Vänsterpartiets budget ”En jämlik, jämställd och klimatsmart stad”:

  • En schablonökning till förskolan på 4 procent som innebär nästan 270 miljoner kronor mer än vad majoriteten lägger.
  • En schablonökning till grund- och grundsärskolan på 3 procent som innebär 34 miljoner kronor mer än majoriteten.
  • En schablonökning till gymnasie- och gymnasiesärskolan på 3 procent som innebär 105 miljoner kronor mer än majoriteten.
  • En höjning av hemtjänstpengen på 3,5 procent som innebär 27 miljoner mer än majoriteten.
  • Gratis arbetsskor till alla hel- och deltidsanställda inom äldreomsorgen.
  • 105 miljoner kronor mer direkt till socialtjänsten.
  • 54 miljoner kronor till trygghetsskapande förebyggande arbete, såsom fler fältassistenter, socialpedagoger i skolorna och tidiga insatser riktade till barnfamiljer.
  • 10 miljoner till ett nytt skyddat boende för kvinnor som lever i gängmiljö.
  • Satsning på biblioteken och kulturskolan på sammanlagt 36 miljoner kronor.
  • Ny dans- och cirkusscen för barn och unga i Järvaområdet
  • Klimatfond på 100 miljoner som ska stödja forskning och utvecklingsprojekt för omställning och klimatanpassning.
  • Investeringar i vindkraft och solkraft med målet att allmännyttan ska vara fossilfri och självförsörjande på el till år 2040.
  • Sänkta borgarrådslöner till 65 000 kronor i månaden, vilket ger 16 miljoner kronor mer till välfärden.

Här kan du ta del av budgeten i sin helhet.

Stockholms nya hbtq-mötesplatser är inte de blågrönas förtjänst

De hbtq-mötesplatser som finns lokalt ute i stadsdelarna är superviktiga men är knappast den blågröna majoritetens förtjänst. De flesta är planerade för av den förra rödgrönrosa majoriteten som Vänsterpartiet var med i, och nu kommer vi driva på för att hbtq-mötesplatserna ska bli fler.

Under förra mandatperioden planerade vi i den rödgrönrosa majoriteten för fler lokala hbtq-mötesplatser ute i stadsdelarna. Några, som exempelvis den i Hägersten-Liljeholmen, har startat i år men arbetet påbörjades under det rödgrönrosa styret. Sedan den blågröna majoriteten tillträdde har satsningar på kultur, hbtq-mötesplatser och stadsdelarnas arbete i stort uteblivit. Vi ser också en risk i att kommande nedskärningar kommer att försvåra ytterligare för nya hbtq-verksamheter.

Det glädjer oss dock att Naddebo har behållit många av de verksamheter som vi planerade. Och att han också identifierar både klubbscenen och hbtq-mötesplatser som viktiga. Det är mycket välkommet att det gjorts en utredning kring live- och kulturscenerna i stan och nu hoppas vi att det också leder till handling. Tyvärr så har den tidigare ombildningsvågen i Stockholm försvårat för kulturen.

Erfarenheter från storstäder över hela världen visar att gentrifieringsprocesser i första hand driver bort det småskaliga och alternativa. Ombildningar och utförsäljningar i Stockholm har pressat upp hyrorna och bidragit till en förändrad befolkningssammansättning i innerstaden. I förlängningen tvingar det här bort alternativa scener och mötesplatser som inte har råd eller som på ett eller annat sätt stör de boende.

Majoriteten fortsätter att bedriva den här sortens bostadspolitik med ombildningar och utförsäljningar i fokus. Det gör att Stockholm går miste om bra möjligheter till ett berikat kulturliv. När Slakthusområdet i södra Stockholm nu ska utvecklas med tusentals nya bostäder och arbetsplatser hade staden till exempel kunnat behålla några av de gamla fastigheterna, som redan idag har klubb- och kulturscener, för att säkerställa att den nya stadsdelen har tillgång till icke-kommersiella mötesplatser, alternativa musikscener och hbtq-mötesplatser i klubblivet. Istället väljer man att sälja hela området till Atrium Ljungberg som givetvis inte har något särskilt intresse i att skapa trygga rum eller värna småskalig kulturverksamhet.

Den borgerliga politiken påverkar kulturlivet och tillgängligheten till mötesplatser negativt, oavsett om det handlar om klubbar eller ungdomslokaler. Vi ser också med stor oro på de nedskärningarna i stadsdelarna som kommer göra det allt svårare att bedriva verksamhet framöver. Vi behöver fler alternativa mötesplatser, inte färre.

Clara Lindblom (V), oppositionsborgarråd i Stockholms stad

Torun Boucher (V), vice ordförande i kulturnämnden Stockholm stad

Det här är en debattartikel som ursprungligen publicerats på Stockholm Direkt

Staden måste ta ansvar för att skapa fler hbtq-mötesplatser

En av sommarens snackisar har varit klubb- och kulturdöden i Stockholm. Det är alltid olyckligt när kulturella mötesplatser och scener försvinner, men än mer allvarligt är det när minoriteters trygga rum tvingas bort. Under sommaren har hbtq-scener som baren Bitter Pills och nattklubben King Kong tvingats stänga och med dem har tillgången till mötesplatser drastiskt minskat.

För dem som inte har ett tryggt rum i det stora, offentliga, rummet är de här mötesplatserna extra viktiga. När det kommer till lagstiftning och policyarbete har hbtq-personers rättigheter ökat under de senaste 30 åren men det är fortfarande många hbtq-personer som utsätts för hot, våld och diskriminering.

Platser som skolan och hemmet upplevs oftare som en otrygg plats av hbtq-ungdomar. En enkät från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) från 2018 visar också att nästan var fjärde ung hbtq-person avstått från fritidsverksamheter av rädsla för att bli dåligt bemött. Mötesplatser i det offentliga rummet otroligt viktigt. Det kan handla om att få slappna av för en kväll eller att inte behöva komma ut eller bli felkönad stup i kvarten. En frizon helt enkelt. Visst finns det sämre platser att vara hbtq-person på än Sverige och Stockholm men situationen för hbtq-personer är långt ifrån tillfredsställande och den riskerar att försämras om vi inte aktivt tar det perspektivet i akt när staden växer och utvecklas.

Det finns ändå några ljusglimtar i tillvaron i Stockholm. Snart öppnar det mötesplatser för hbtq-ungdomar både i Skärholmen och på Kungsholmen och i september slår också en ny gayklubb upp portarna i Vasastan. Men öppettiderna är begränsade och detta är några av mycket få positiva nyheter på kulturområdet.

Staden behöver ta ett större ansvar för att skapa förutsättningar för hbtq-mötesplatser och kultur. Den ansvariga politikern, kulturborgarrådet Jonas Naddebo (C), beklagar mest en ”oroväckande utveckling” i Stockholm och efterlyser ”innovativa lösningar och samverkan” när det pratas om kulturdöden. Några konkreta åtgärder har han däremot inte. Att alliansen mellan 2006-2014 också sålde ut över 25 000 lägenheter i innerstaden hjälper knappast kulturlivet idag.

Vi vet att grannar och bostadsrättsföreningars inflytande över kulturen har ökat när resursstarka människor äger bostadsrättsföreningarna i stan, och det är en direkt följd av de alliansens tidigare ombildningsvåg. I en gentrifierad innerstad är det också det alternativa och småskaliga som försvinner först, det som inte är kommersiellt gångbart för den stora massan eller som sticker i ögonen på grannarna.

Vi vill veta vad Jonas Naddebo tänker göra för att trygga mötesplatser för hbtq-personer i Stockholms kulturliv. Staden måste ta sitt ansvar för att bidra till det viktiga arbetet att möjliggöra mötesplatser för unga hbtq-personer i Stockholm.

Clara Lindblom (V), oppositionsborgarråd i Stockholms stad

Torun Boucher (V), vice ordförande i kulturnämnden Stockholm stad

Detta är en debattartikel som ursprungligen publicerats på Stockholm Direkt