Skip to main content

Etikett: Rikard Warlenius

morförälder och barn går tillsammans i skogen

Att investera i naturreservat är att investera i folkhälsa och gröna jobb

Skrivet av stockholmsstad den . Postad i Klimat. Inga kommentarer till Att investera i naturreservat är att investera i folkhälsa och gröna jobb

Låt oss ta tillvara det ökade friluftsintresset i pandemins spår och satsa på att tillgängliggöra naturen för fler. Det gynnar både folkhälsan, klimatet och sysselsättningen, det skriver vi i tidningen Altinget.

Våra naturreservat, nationalparker och grönområden har sett en stor ökning av besökare under coronapandemin och 2021 har utsetts till friluftslivets år. Det här är en trend som vi politiker bör arbeta för att behålla och förstärka även efter pandemin. Men det kräver att vi också investerar i våra naturområden och ser till att de blir tillgängliga för alla.

Sveriges natur bjuder på underbara klimatsmarta semestrar och stadsnära naturreservat ger otroligt bra effekter på folkhälsan. Eftersom 87 procent av Sveriges befolkning bor i storstäder är urbana grönområden och naturreservat en klart underprioriterad fråga i storstadspolitiken.

Här har vi politiker ett viktigt uppdrag att se till att tillgång till natur inte blir en klass- eller kunskapsfråga.

Får inte bli en klassfråga

Bara i Stockholmsregionen finns så mycket som 330 naturreservat, 10 av dem finns inom Stockholm stads gränser. Att det är nära och enkelt att ta sig till naturområdena är avgörande för att man ska komma ut och studier visar att människor mår bättre om de har god tillgång till gröna miljöer. Det gäller inte minst i områden med låg socioekonomisk status. Här har vi politiker ett viktigt uppdrag att se till att tillgång till natur inte blir en klass- eller kunskapsfråga.

Gröna jobb

Intresset för naturen kan skapa många nya gröna jobb. Av de utländska turistbesök som görs i Sverige görs uppskattningsvis en fjärdedel för att uppleva naturen. Det blir i pengar ungefär 30 miljarder kronor, och lika mycket spenderar vi svenskar på naturupplevelser. Det är pengar och besök som, enligt Naturturismföretagen, skapar omkring 33 000 jobb i Sverige.

Skydda och tillgängliggöra

Vi i Vänsterpartiet vill skapa hållbara och klimatsmarta städer för alla som bor i dem. Och trots att många nu hittar ut i naturreservaten så är det inte lika lätt för den som inte har någon egen bil eller den med bristande kunskaper om vad som gäller i naturen. För många vet inte var man får elda, hur man ska göra med toabesöket i skogen, eller när en får avvika från leden. Därför efterlyser vi fler åtgärder för att skydda våra naturområden och göra dem tillgängliga för fler.

Populariteten i vissa grönområden har nu under pandemin tyvärr fått negativa effekter som överfulla parkeringar, kö till grillplatser, fyllda papperskorgar och att områdena slits och behöver rustas upp. Besöken behöver spridas ut på de reservat som finns och då måste det också finnas välfungerande kollektivtrafik och cykelvägar till och från parkerna. Dessutom behöver antalet grillplatser och papperskorgar öka, såväl som kunskapen om naturliv och allemansrätten.

Gynnar hälsa, klimat och sysselsättning

Vi har följande förslag för att göra naturreservaten ännu mer tillgängliga:

  • Anställ kommunala/regionala värdar i naturreservaten som kan guida besökare i området och berätta vad som gäller. Stockholms stad bör gå före med en satsning på sommarjobb i naturreservaten så att fler ungdomar kan få chansen att komma ut på sitt första arbete.
  • Rusta upp vandrings- och cykelleder som är slitna och behöver nya spänger, skyltar med mera.
  • Möjliggör för sopsortering vid reservaten.
  • Säkerställ goda kollektiva trafikförbindelser till och från naturreservaten.
  • Förbättra cykelvägar och möjliggör för säker låsning av egen cykel såväl som möjlighet att ta lånecykel till naturreservaten.
  • Förbättra tillgängligheten med fler anpassade leder för människor med funktionsnedsättning.
  • Anlägg fler toaletter och grillplatser i de populära naturreservaten.
  • I Stockholm stad bör de planerade naturreservaten i Hagsätraskogen och Kyrkhamnsområdet färdigställas så snart som möjligt och på sikt måste också fler naturreservat inrättas i Stockholmsregionen.

Låt oss ta tillvara det ökade friluftsintresset i pandemins spår och satsa på att tillgängliggöra naturen för fler. Det gynnar både folkhälsan, klimatet och sysselsättningen.

Jens Holm
klimatpolitisk talesperson Vänsterpartiet
Rikard Warlenius
klimatpolitisk talesperson Vänsterpartiet Stockholms stad
Anna Sehlin
regionråd och ledamot i trafiknämnden för Vänsterpartiet i Region Stockholm

Det här är en debattartikel som ursprungligen publicerats på Altinget.se

Foto på tomma flygplansstolar

Bromma måste läggas ner utan en utbyggnad av Arlanda

Skrivet av stockholmsstad den . Postad i Klimat. Inga kommentarer till Bromma måste läggas ner utan en utbyggnad av Arlanda

I förra veckan kom beskedet att Bromma flygplats kan läggas ner. Tyvärr så verkar det som att regeringen med S och MP i spetsen vill ställa en utveckling av Arlanda som villkor för Brommas nedläggning. Men för klimatets skull så är det oerhört viktigt att flygtrafiken minskar, inte bara flyttas, det skriver vi i Nyhetsmagasinet Syre.

Med brinnande klimatkris, nedåtgående flygtrend och dessutom vikande affärsnytta är det hög tid att lägga ner Bromma flygplats, och det måste göras utan en utbyggnad av Arlanda.

Innan pandemin slog till var över åtta av tio flygningar från Bromma flygplats inrikesresor, ofta till platser som lätt går att nå med tåg. Inrikesflyget började också minska redan 2018. Nu är det flera av de flyglinjer som ligger nere på grund av pandemin som inte kommer att återupptas. Och redan i september 2020 slog Swedavia själva fast att det inte är affärsmässigt motiverat att driva Bromma flygplats vidare.

Det är faktiskt svårt att tänka sig bättre förutsättningar för en nedläggning av Bromma flygplats utan en utbyggnad av Arlanda. Att efter pandemin återigen uppmuntra klimatskadliga inrikesresor med flyg är helt orimligt. Men ändå så lyfter regeringen att kapaciteten på Arlanda måste säkras för att planerna ska kunna fortskrida. Det här verkar Miljöpartiet också vara helt tillfreds med och bara vi i Vänsterpartiet driver den tydliga linjen om avveckling utan utbyggnad.

Hade flygsektorn varit ett land hade det varit världens sjunde största utsläppare och våra flygrelaterade utsläpp är idag lika stora som de samlade utsläppen från Sveriges personbilar

Vad tycker då svenska folket? I en omfattande opinionsundersökning om inställningen till klimat- och pandemifrågor som Europeiska Investeringsbanken (EIB) lät utföra i höstas så framkommer det tydligt att attityderna till flyget förändras. Bland svenskarna i undersökningen så uppgav hela 79 procent att de kommer att resa mindre med flyg efter pandemin. 85 procent sa att de föredrar tåget för resor som är kortare än fem timmar, motsvarande siffra för EU-medborgare låg på 82 procent.

Flyget står för 4-5% av de globala utsläppen och svenskarna flyger 5-7 gånger mer än den globala genomsnittsmedborgaren. I vissa sammanhang lyfts att flygtrafiken kan anses vara en småskurk i det stora sammanhanget klimatbovar. Men hade flygsektorn varit ett land hade det varit världens sjunde största utsläppare och våra flygrelaterade utsläpp är idag lika stora som de samlade utsläppen från Sveriges personbilar. Det här måste förändras om vi ska ha en chans att nå målen i Parisavtalet och begränsa den globala uppvärmningen.

Bromma flygplats måste läggas ner utan en utbyggnad av Arlanda, allt annat är att backa in i framtiden.

Nu har vi en möjlighet för en grön omställning och det är upp till oss politiker att ta tillvara på den. Det är dags att sluta subventionera flyget och börja investera i utbyggd järnväg, hållbara trafiklösningar och klimatsmarta bostäder. För marken vid flygfältet har stor potential att bli en helt ny ekostadsdel med minst 30 000, mycket efterlängtade, lägenheter i Stockholm.

Bromma flygplats måste läggas ner utan en utbyggnad av Arlanda, allt annat är att backa in i framtiden.

Jens Holm
klimatpolitisk talesperson Vänsterpartiet
Rikard Warlenius
klimatpolitisk talesperson Vänsterpartiet Stockholms stad Anna Sehlin
regionråd och ledamot i trafiknämnden för Vänsterpartiet i Region Stockholm

Det här är en debattartikel som ursprungligen publicerats i Nyhetsmagasinet Syre

Storstädernas cykelboom måste bli permanent trend

Skrivet av stockholmsstad den . Postad i Klimat. Inga kommentarer till Storstädernas cykelboom måste bli permanent trend

Cykelaffärernas omsättning ökade med 26 procent under 2020. Speciellt i storstäderna är det många som börjat gå och cykla mer, i skuggan av pandemin har nya resvanor etablerats. Vanor som främjar både klimatet och folkhälsan. Men ska vi behålla den här förändringen även när pandemin klingar av så är det dags att göra satsningar som behövs för att bygga framtidens gång- och cykelvänliga storstäder.

Enligt den europeiska cyklistorganisationen European cyclist federation har mer än tio miljarder kronor satsats på ökad cykling sedan pandemin bröt ut i Europa och 230 mil ny cykelinfrastruktur har anlagts. I Milano konverterades till exempel under våren 35 kilometer bilväg till gång- och cykelvägar.

Många gröna initiativ samlas inom det internationella borgmästarnätverket C40:s omställnings­agenda, som lanserats i och med pandemin. Att behålla det utrymme som skapats för cykel- och fotgängare istället för bilism identifieras här som en särskilt viktigt åtgärd.

Stockholm stad är medlem i nätverket C40 men har inte ingått i arbetsgruppen för den gröna och rättvisa återhämtningen. Och

Detta trots att cyklandet i Stockholms stad ökade med 14 procent mellan januari och november 2020, enligt preliminära uppgifter från Trafikkontoret. Alla i landet har inte möjlighet att cykla till jobbet eller skolan men där folk har det bör det främjas. Just i Stockholmsregionen kan faktiskt hela 70 procent cykla till sin arbetsplats på under 30 minuter.

Vi behöver systematiskt omvandla yta i storstäderna från att främja biltrafik till att skapa plats för cykel och gångtrafikanter.

Vill vi att cykeltrenden ska hålla i sig måste stora satsningar göras på ny och säker cykelinfrastruktur både i och mellan storstadskommunerna. Det betyder mer statliga pengar till utbyggd cykelinfrastruktur. Det behöver finnas rejäla öronmärkta cykelsatsningar i den nationella infrastrukturplan som regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att ta fram. Vi behöver systematiskt omvandla yta i storstäderna från att främja biltrafik till att skapa plats för cykel och gångtrafikanter. Gång- och cykeltrafik måste finnas med i ett tidigt skede när nya områden planeras. En allmän sänkning av bashastigheten i Sveriges städer till max 40 kilometer/timme, mot dagens 50, är också något som skulle göra stor nytta och dessutom inte kosta ett öre att genomföra.

Utöver satsningar på det nationella planet så vill vi bland annat se följande åtgärder i Stockholmsregionen för att skapa en cykelvänlig stad.

• Stockholms stad ska jobba för att minska biltrafiken med 30 procent från 2017 års nivå.

• Fler gator ska göras om till permanenta gångfartsgator, både i innerstan och i förorterna.

• Den regionala cykelplanen med satsningar på cykelinfrastruktur i hela region Stockholm måste genomföras skyndsamt.

• Ett regionalt lånecykelsystem med cyklar som går att använda över kommungränserna i hela region Stockholm måste komma på plats.

• Minst 2000 nya lånecyklar ska tillhandahållas i ytterstaden och det ska finnas lånestationer vid alla kollektivtrafikknutpunkter.

• Bilfria zoner ska införas.

• Vid tillfälliga ökningar av cykel- och gångtrafik ska ”pop-up cykel- och gångbanor” på lämpliga gator inrättas för att underlätta ökningen.

• Gång- och cykelinvesteringar bör göras på snabba och säkra cykelvägar med utrymme för omkörning såväl som säkra och framkomliga gångbanor samt en tydlig separation dem emellan.

Det finns ingen tid att förlora. Vi behöver konkreta, kraftfulla åtgärder för att se till att så många som möjligt fortsätter att välja cykeln framför bilen för att ta sig fram.

Texten är en debattartikel som ursprungligen publicerats i  ETC

Jens Holm (V), Riksdagsledamot och ordförande i riksdagens trafikutskott

Rikard Warlenius (V), Kommunfullmäktigeledamot och vice ordförande i trafiknämnden i Stockholms stad

Anna Sehlin (V), Regionråd och ledamot i trafiknämnden i Region Stockholm

Årskrönika 2019 – Rikard Warlenius

Skrivet av stockholmsstad den . Postad i Årskrönika 2019. Inga kommentarer till Årskrönika 2019 – Rikard Warlenius

Under december 2019 tittar vi tillbaka på året som gått och låter våra folkvalda ge en tumme upp och en ner för året som gått. Dessutom blickar vi framåt mot 2020 och vad vi kommer fokusera på då för att arbeta för ett mer jämställt, jämlikt och klimatsmart Stockholm.

Nu är det dags för Rikard Warlenuis, vår klimatpolitiska talesperson som också sitter i trafiknämnden och Stockholm Exergi.

Vad ger du tummen upp för under 2019?
2019 har verkligen varit klimatrörelsens år. Det är fantastiskt att se hur engagemanget för klimatet bara växer och växer och hur det sätter press på både företag och politiker världen över. När det kommer till konkreta åtgärder som gynnar klimatet så vill jag lyfta det beslut som klubbades nu i december, att den sista kolpannan i kolkraftverket i Värtahamnen kommer att stängas efter vintern. Det här är en fråga som jag själv har arbetat för i över 10 år så det känns otroligt stort och det är något som kommer göra stor skillnad för utsläppsnivåerna i Stockholm.

Vad ger du tummen ner för?
Generellt så är det så att den blågröna politiken har väldigt långt kvar för att möta kraven och förväntningarna från klimatrörelsen. Vi behöver se en mycket mer drastisk klimatpolitik om vi ska lyckas nå våra klimatmål, både här i Stockholm och i världen. En enskild fråga där man hade kunnat ta ett viktigt steg är Bromma flygplats. Om vi avvecklar Bromma utan att bygga ut Arlanda så kan vi hjälpa till att minska flygtrafiken och dessutom frigöra plats för en helt ny miljövänlig stadsdel med omkring 35 000 bostäder. Den blågröna majoriteten har tyvärr inga ambitioner att påskynda en avveckling av Bromma Flygplats.

Vad kommer du att arbeta för under 2020?
Transporter kommer vara en knäckfråga för klimatet framöver, jag kommer definitivt att jobba med politiska förslag för att minska den fossildrivna trafiken.

 

Rikard Warlenius foto Jessica Segerberg. Rikard halvkropp mot grå bakgrund.

Nej MP, elscootrarna är inte klimatsmarta

Skrivet av stockholmsstad den . Postad i Klimat. Inga kommentarer till Nej MP, elscootrarna är inte klimatsmarta

I dag finns omkring 7 000 elsparkcyklar på Stockholms gator och ytterligare många tusen i resten av Sverige. De underlättar förstås lokala resor för många, men skräpar också ner och skapar olyckor. De uppfyller inte heller sitt ursprungliga syfte: att erbjuda miljövänliga resor.

Att en elbil är mer miljövänlig än en dieselbil säger sig självt men i elsparkcyklarnas fall är det inte lika enkelt. Det är ett nytt transportslag som i allra bästa fall ersätter bil eller bussresor. Men när de ersätter gång eller vanliga cykelresor blir klimatpåverkan faktiskt negativ. Även elcyklar är mer miljövänliga, visar en undersökning.

Elsparkcyklarnas livslängd är kort, mycket kortare än vad företagen själva först angett. I april i år kom uppgifter från Dagens Industri som pekade på att en uthyrd elsparkcykel har en livslängd på bara cirka 6 veckor. Företagen säger att de jobbar på att få upp livslängden och det är bra, men inte tillräckligt.

Det är heller inte bara själva resan som spelar roll. Cyklarna samlas in, ofta av privatpersoner med egna bilar, de laddas och placeras sedan ut. De tillverkas, transporteras och slängs. En livscykelanalys visar att elsparkcyklarna genererar höga nivåer av koldioxidutsläpp. Enligt en ny undersökning från North Carolina State University är de genomsnittliga utsläppen av växthusgaser per körd mile (1,6 km) drygt 200 gram koldioxid för en elsparkcykel. Motsvarande för en bil är 400 gram.

I New York har man undersökt vilka resor som scootrarna faktiskt ersätter. Då framkom det att 49 procent av resenärerna annars skulle ha gått eller cyklat, 34 procent skulle tagit bilen, 11 procent bussen och 7 procent hade inte gjort resan alls. Några motsvarande undersökningar eller siffror för Stockholm finns inte, men eftersom färre använder bil i Stockholm generellt är det troligt att elsparkcyklarna här ersätter betydligt färre bilresor. Därmed ökar miljöpåverkan ytterligare.

Efter många turer i debatten har Stockholms trafikborgarråd Daniel Helldén (MP) äntligen bytt fot och vill nu göra något åt frågan. Det var väl på tiden. Det gick från hoppfulla önskningar om självreglering från företagens sida och att folk skulle ”lära sig” till att det är regeringen som inte ger kommunen tillräckliga verktyg. Även jag vill gärna se tydligare statlig reglering, men menar att kommunerna inte är så maktlösa som Helldén påstår. Det bör gå att strama upp verksamheten även med nuvarande lagstiftning, en bedömning som delas av såväl jurister på området som av regeringens svar på en interpellation.

Vi behöver en analys av hur elscootrarna påverkar miljön. Stockholms stad har höga klimatmål att leva upp till. Vi behöver ta fler och mer radikala beslut för att bromsa utvecklingen av klimatkrisen som vi de facto befinner oss i. Hur ska Daniel Helldén och de blågröna se till att elsparkcykelkaoset inte blir något som också har en negativ inverkan på miljön? För det är väl inte så att Miljöpartiet nöjer sig med politik som ser miljövänlig ut, men inte är det i verkligheten?

Något som också behöver ses över är de arbetsvillkor som gäller för de som samlar in och laddar elscootrarna. Att smidigt ta sig runt i stan får varken ske till priset av tvivelaktiga arbetsvillkor för utsatta gig-jobbare eller ökade utsläpp.

Rikard Warlenius, klimatpolitisk talesperson Vänsterpartiet Stockholms stad

Detta är en debattartikel som ursprungligen publicerats på Dagens Samhälle. 

 

Rikard Warlenius foto Jessica Segerberg. Rikard halvkropp mot grå bakgrund.

Det krävs hårdare regler om elsparkcyklarna ska fungera i Stockholm

Skrivet av stockholmsstad den . Postad i Klimat. Inga kommentarer till Det krävs hårdare regler om elsparkcyklarna ska fungera i Stockholm

​​​​​​​Elsparkcyklar kan fylla en viktig funktion i Stockholm om det blir ett roligt, säkert och hållbart transportmedel. Men än finns det många frågetecken. Klagomålen är många och undersökningar visar att scootrarna inte är klimatsmarta. Stadens blågröna styre behöver sluta fega och ställa tydliga krav på företagen.

Under sommaren har klagomålen mot elsparkcyklarna i Stockholms innerstad fullkomligt rullat in. Cyklarna har många fördelar och det är roligt att se yngre, såväl som äldre, använda dem. Men för att elsparkcyklarna ska bli ett säkert och hållbart sätt för stockholmare och besökande turister att ta sig fram så måste branschen regleras vad gäller säkerhet, arbetsmiljö och hållbarhet.

Många stockholmare, såväl som organisationen Synskadades riksförbund, har uppmärksammat tillgänglighetsaspekten av elsparkcyklarna. Det är nog ingen som missat att de parkeras precis överallt och ofta ligger välta, vilket gör dem till hinder för bland annat synskadade som vill komma fram på trottoaren. Trafikborgarrådet Daniel Helldén hoppas att folk ska ”lära sig”, men än ser vi inga resultat. Staden borde titta närmare på de regleringar som införts i andra städer, till exempel Köpenhamn, och ta fram en modell där företagens verksamhet villkoras med att de också håller ordning på sina cyklar.

Ett annat problem gäller elsparkcyklarnas hållbarhet. Branschen marknadsför dem som klimatsmarta, men klimatnyttan är tveksam. Enligt en undersökning från North Carolina State University kommer den stora delen av miljöpåverkan inte från själva resorna, utan från tillverkningen och insamlingen av cyklarna. Undersökningen visar att en resa med elsparkcykel bara är klimatmässigt positiv om den ersätter en bilresa, men det utgör bara 34 procent av resorna i amerikanska städer (förmodligen ersätter de ännu färre bilresor i Stockholm).

Studier har även visat att elsparkcyklarna har en livslängd på bara cirka två månader, något som bekräftats av företrädare för branschen. Enligt flera medier innebär den korta livstiden att uppskattningsvis 8 000-12 000 fordon behöver skrotas och ersättas i Stockholm i år. Det är inte hållbart och måste förstås förbättras omedelbart.

Ytterligare ett problem med elsparkcyklarna är säkerheten, både för användarna och för andra trafikanter, framförallt fotgängare. I svenska städer har vi sett allvarliga olyckor med elsparkcyklar. Det behöver bli tydligare att man inte får köra i full fart på exempelvis trottoarer och gågator.

Det är också nödvändigt att se över modellen för insamling och uppladdning av elsparkcyklarna. Det sker nu ofta genom ”juicers” eller ”hunters”, privatpersoner som använder sina egna bilar för att jaga rätt på cyklarna, köra hem dem, ladda dem och sedan placera ut dem på stan. Det finns rapporter om mycket låga ersättningar som knappt täcker utgifterna, som bensinkostnader. Den här modellen skapar också stor klimatpåverkan. Glädjande verkar ett par aktörer har infört mer socialt och miljömässigt hållbara sätt för insamling och laddning av cyklarna, men det är viktigt att staden ställer krav på att alla bolag gör det.

Elsparkcyklarna har förmodligen kommit för att stanna, och det kan det bli bra om de styrande politikerna slutar vara så fega i frågan. Att välkomna nya branscher och se positivt på företagande kan gå hand i hand med att ställa krav på hållbarhet, säkerhet, tillgänglighet och bra arbetsvillkor. I Köpenhamn har politikerna nyligen röstat igenom en rad åtgärder som hårdare reglerar marknaden för elsparkcyklarna. Liknande beslut finns i Barcelona och San Fransisco. Kan de så kan vi. Men fortsätter det som nu, där de styrande politikerna skjuter ifrån sig ansvaret och ”hoppas” på förbättringar, kommer elsparkcyklarna att vara fortsatt problematiska och ifrågasatta.

Rikard Warlenuis (V), vice ordförande i Trafiknämnden i Stockholms stad

Detta är en debattartikel som ursprungligen publicerats på Stockholm Direkt

Rikard Warlenius foto Jessica Segerberg. Rikard halvkropp mot grå bakgrund.

Stockholms politiker måste fatta att klimatnödläget är här

Skrivet av stockholmsstad den . Postad i Klimat. Inga kommentarer till Stockholms politiker måste fatta att klimatnödläget är här

Varken extremhetta eller bränder verkar få vissa politiker att begripa allvaret i klimatfrågan. I Stockholm tas fortfarande flera direkt klimatskadliga beslut.

Det är tydligt att stadens styrande politiker måste pressas hårdare för att ta klimatnödläget på allvar och börja agera. I dagarna kom uppgifter från EU:s klimatorgan Copernicus om att juli månad blir den varmaste som uppmätts hittills.

Rapporten slår även fast att 2015-2019 varit den varmaste femårsperioden i världen. Även om temperaturen hemma i Stockholm hållit sig lägre än förra sommaren så är temperaturhöjningen ett faktum som måste adresseras globalt såväl som lokalt.

Mest uppmärksammat i Sverige har förmodligen varit att det i ett av svenskarnas favoritresmål, Paris, uppmättes 37 grader i juni. Det var så varmt att stan var tvungen att öppna kylrum för att framför allt äldre människor skulle kunna svalka sig. Ledande klimatforskare konstaterade nyligen att värmeböljor, likt den i Europa i slutet av juni, numera har minst fem gånger större chans att inträffa just på grund av klimatförändringarna. Och även om det inte kändes så på hemmaplan så vet vi nu att juli inte blev bättre.

Under hela våren har klimatfrågan kunnat dominera nyheterna. Mycket tack vare Greta Thunberg och de miljontals ungdomar som ihärdigt demonstrerar för att klimatförändringarna ska tas på allvar av de styrande politikerna och för att omställningen till ett hållbart samhälle ska snabbas upp avsevärt. Men inom politiken går många beslut fortsatt åt fel håll.

För trots att läget är akut, och att det konstaterats hur många gånger som helst av forskningen, så finns en fortsatt tro att det går att skjuta på de hårda besluten. Att man i Stockholm idag – just nu – bygger en ny sexfilig motorväg som beräknas öka koldioxidutsläppen, är ett av de tydligaste exemplen. Vi kan inte fortsätta att tycka att förändringen ska börja någon annanstans. Ska Stockholm nå målet att bli en fossilfri stad 2040 måste vi agera nu. Ansvaret är både lokalt och globalt.

Att man dessutom på fullaste allvar diskuterar en utbyggnad av Arlanda flygplats, trots all fakta som finns om flygets klimatpåverkan, är en annan. Någon nedläggning av Bromma flygplats, fastän den främst används till inrikesflyg, är inte heller på gång.

Samtidigt är tunnelbanor och bussar överfulla och resenärerna har ledsnat sedan länge. I Region Stockholm höjer de styrande borgerliga partierna, tillsammans med Miljöpartiet, priset på SL-kortet ytterligare och drar in busslinjer i förorterna. Pengar som borde gå till mer kollektivtrafik och sänkta priser går nu istället till kontroller och dyrbara konsulter. Det skapar inte incitament för fler att åka kollektivt.

Vi menar att det är dags att ta klimatnödläget på allvar. Hundratals städer i värden har redan utlyst klimatnödläge för att betona hur allvarlig situationen är. Några andra första åtgärder som faktiskt kan göra skillnad är följande:

  • Ett stopp för nya motorvägar
  • Bygg inte ut Arlanda
  • Lägg ner Bromma flygplats
  • Bygg ut kollektivtrafiken och sänk avgifterna

Den blågröna majoriteten i Stockholms stad har hittills inte visat någon vilja till sådana åtgärder. Men vi har inte råd att skjuta på nödvändiga beslut och vi har inte råd med fler klimatskadliga beslut. Klimatnödläget är här nu, agera! 

Rikard Warlenius, (V) klimatpolitisk talesperson

Detta är en debattartikel som ursprungligen publicerats på ETC Debatt

Rikard Warlenius halvkroppsbild utomhus vår

Lägg ned Bromma flygplats redan 2022

Skrivet av stockholmsstad den . Postad i Klimat. Inga kommentarer till Lägg ned Bromma flygplats redan 2022

De politiska turerna kring Bromma flygplats i Stockholm har varit många. Men alla rapporter pekar åt samma håll. Flygtrafiken måste minska om vi ska ha en rimlig chans att nå våra klimatmål och starta omställningen till ett fossilfritt samhälle. Flygplatsen är inte bara ett hinder för den nödvändiga utvecklingen på klimatområdet, att nedläggningen skjuts upp hämmar också byggtakten i ett Stockholm som skriker efter fler lägenheter.

Mer än 8 av 10 avgångar från Bromma flygplats är inrikesflyg som dessutom ofta går till platser som lätt går att nå med tåg. I diskussionen om Bromma och Arlanda måste det handla om att flygtrafiken ska minska, inte bara flyttas. Därför menar vi i Vänsterpartiet att Bromma flygplats bör läggas ned så snart som möjligt, helst redan 2022 och att ingen ny landningsbana ska byggas på Arlanda.

Enligt International Air Transport Association (IATA) och Svensk Pilotförening behöver Arlanda inte en ny landningsbana. De menar att det bara krävs mindre förändringar av dagens tre banor för att enkelt hantera den ökning av trafiken som en överföring av Brommaflyget till Arlanda skulle leda till. Det finns alltså ingen anledning att vänta med en nedläggning av Bromma flygplats.

Vänta är dock precis vad Miljöpartiet i sällskap med de borgerliga partierna vill göra. Planen för omvandlingen av Bromma flygplats är något som det tidigare rödgrönrosa styret i Stockholms stad skrev under på men som Miljöpartiet nu har lämnat i sitt nya samarbete med de borgerliga partierna. De blågröna i staden säger att det inte är aktuellt att förlänga det nuvarande avtalet mellan staden och Swedavia (som löper ut 2038) men de driver inte på för en snabbare nedläggning. Detta trots att trenden har börjat vända, under 2018 såg vi för första gången på många år en minskning av flygtrafiken i Sverige och det fortsätter minska även under första kvartalet i år.

Omställningen kan inte vänta i 19 år till. Bromma flygplats är centralt belägen, bara tre kilometer från Stockholms innerstad. Den har förhindrat byggnation av höga hus i en stor del av Stockholm, och bullret som flygplanen orsakar är omfattande i ett brett fält tvärs över staden. Flygplatsens storlek och centrala läge gör den i stället utmärkt för stadsutveckling. Enligt stadens uppskattning skulle flygfältet kunna omvandlas till en stadsdel med omkring 35 000 bostäder, ett välbehövligt tillskott av bostäder och en chans att förverkliga en modern stadsdel präglad av social och ekologisk hållbarhet.

När hela världen pratar om hur vi ska nå Parisavtalets mål så kan vi inte vänta med att börja omställningen av de mest uppenbart skadliga verksamheterna. Utsläppen från stockholmarnas flygresor är redan större än utsläppen från vägtrafiken i staden.

Det hänvisas ofta till att besluten om Bromma och Arlanda måste komma på riksnivå vilket förvisso är sant. Bromma flygplats ligger dock på Stockholms stads mark och även om ett beslut om flygtrafiken till och från Stockholm även behöver tas upp i riksdagen så måste staden och stadens politiker ta ställning och tydligt ge svar på frågan om Brommas framtid.

Vi i Vänsterpartiet tycker att de är hög tid att sätta både klimatfrågan och bostadsfrågan överst på dagordningen. Människors rätt till en hållbar framtid och en bostad måste gå före klimatovänliga inrikesresor som enkelt kan ersättas med tåg.

Rikard Warlenius, klimatpolitisk talesperson Vänsterpartiet Stockholms stad

Detta är en debattartikel som ursprungligen publicerats i Svenska Dagbladet.

 

Rikard Warlenius halvkroppsbild utomhus vår

Utlys klimatnödläge i Stockholm

Skrivet av stockholmsstad den . Postad i Klimat. Inga kommentarer till Utlys klimatnödläge i Stockholm

I många städer världen över har man utlyst ett så kallat klimatnödläge, och för en tid sedan blev Storbritannien först med att låta parlamentet utlysa klimatnödläge. Nu vill Vänsterpartiet att Stockholm ska utlysa klimatnödläge och kommer lägga fram förslaget i en motion till kommunfullmäktige.

De partipolitiskt fristående nätverken Extinction Rebellion Sverige och Klimatklubben Södermalm är med som initiativtagare till att utlysa klimatnödläge i Stockholm.

– Att låta Stockholms stad utlysa klimatnödläge skulle vara ett sätt att visa på hur allvarlig och brådskande situationen är. Väldigt många stockholmare stöttar en skarp klimatpolitik och vill att politikerna gör ännu mer för klimatet. Nu när allt fler städer utlyser klimatnödläge är det dags för Stockholm att göra detsamma, säger Rikard Warlenius (V), klimatpolitisk talesperson för Vänsterpartiet i Stockholm.

Om motionen om klimatnödläge går igenom:

  • Att utlysa klimatnödläge skulle innebära att staden tar fram en informationskampanj kring klimatnödläget och de åtgärder som staden gör, och planerar att göra, för att komma till rätta med klimatförändringarna.
  • Klimatnödläge skulle även innebära att staden prioriterar samarbete med andra kommuner nationellt och internationellt för att bygga upp kompetens.
  • Staden skulle även ta ett särskilt ansvar för en snabb omställning tills dess att högre instanser tar sitt fulla ansvar.
  • Staden skulle instifta en särskild årlig dag då klimatarbetet uppmärksammas.

Fakta: I Parisavtalet 2015 beslutade världens nationer att temperaturökningen bör begränsas till max 1,5 grader. Utifrån de åtgärder som hittills utlovats globalt tyder dock i nuläget ingenting på att detta mål kommer att nås. Istället är vi på väg mot en katastrofal uppvärmning på mellan 3 och 5 grader. Även vid en begränsad uppvärmning står Stockholm stad inför ett nödläge. SMHI:s klimatscenario för Stockholms län visar att dricksvattnet för två miljoner människor hotas när saltvatten tränger in i Mälaren. Klimat- och sårbarhetsutredningen slår fast att allvarliga infektionssjukdomar kommer att hota medborgarnas hälsa. En fjärdedel av Stockholms skärgård hotas försvinna med ökade havsnivåer.

 

Rikard Warlenius (V). Foto: Erik Nordblad

Ta tillbaka snöröjningen i kommunal regi

Skrivet av stockholmsstad den . Postad i Okategoriserade. Inga kommentarer till Ta tillbaka snöröjningen i kommunal regi

Vänsterpartiet i Stockholms stad vill titta på möjligheterna att ta tillbaka stadens snöröjning i kommunal regi. Snöröjningen i Stockholm har mött mycket kritik och särskilt trottoarerna är istäckta och svåra att ta sig fram på.

– Många äldre och personer som sitter i rullstol har hamnat i husarrest på grund av den usla snöröjningen och det är helt oacceptabelt. Vi menar att hela systemet för snöröjning med en massa privata entreprenörer inte funkar och att stadens styre måste se över möjligheterna att ta tillbaka snöröjningen i kommunal regi, säger Rikard Warlenius (V), vice ordförande i Trafiknämnden.

Vänsterpartiet vill även att majoriteten gör ett akut tillskott av pengar till snöröjningen av trottoarer.

– Majoriteten måste akut skjuta till pengar för att snöröja trottoarerna, det är farligt när gångbanorna blir så ishala som de är nu. Dessutom måste snövallar röjas bort för att förbättra framkomligheten. Visst blir snöröjningen mer komplicerad när det slår om mellan snöfall och plusgrader, men om snön röjs bort innan den fryser blir problemen inte lika stora, säger Rikard Warlenius.