Skip to main content

Etikett: skola

halvkroppsbild på Tina Kratz

Hanteringen av resursskolan är under all kritik

Fortfarande är situationen oviss för alla de elever som går i eller söker plats i en resursskola i Stockholms stad. Hundratals elever riskerar nu i värsta fall att stå utan skolplats efter sommarlovet, det skriver vi i en debattartikel i Dagens Arena.

Den kamp som alla föräldrar till barn med särskilda behov har behövt driva under de senaste månaderna är ett dåligt betyg för de blågrönas Stockholm. De här eleverna behöver kunna lägga sin kraft på sin undervisning och inte oroa sig över om skolan kommer finnas kvar eller inte. Föräldrar borde få lägga sin kraft på att stötta sina barns lärande i stället för att kämpa för att de ska få behålla sin skolplats.

Nu ser Stockholms stad över strukturbidragets nivå och bedömningen av tilläggsbeloppen. Det kanske kan lösa hela eller delar av problemet för de här eleverna men det är inte tillräckligt bra. Det är nu platserna söks och det är nu antagningen ska ske. Så kommer alla elever veta att de får en bra skolplats innan de går på sommarlov i år? Jag är tyvärr inte övertygad om det.

Den kommunala skolan har efter decennier av nedskärningar helt enkelt halkat efter när det gäller att tillgodose behoven hos de elever som behöver extra stöd.

Utbildningsförvaltningen arbetar för att kunna erbjuda ”adekvata skolplatser som möter elevernas behov av stöd” för att täcka behovet om att resursskolor läggs ner eller minskar ner sin verksamhet. Tyvärr är det nog lättare sagt än gjort att klara av detta när skolan gått på svältbudget i många år nu.

Vänsterpartiet menar att det bästa vore om alla elever skulle kunna få sina behov tillgodosedda inom den kommunala skolan. Vårt mål är en skola som ser olikhet som tillgång och där det finns resurser, kunskap och kompetens att möta varje elev utifrån dennes unika förutsättningar. Men så ser det inte ut idag i Stockholmsområdet.
Den kommunala skolan har efter decennier av nedskärningar helt enkelt halkat efter när det gäller att tillgodose behoven hos de elever som behöver extra stöd. Där har istället de fristående resursskolorna fyllt en viktig roll, och det är därför helt förståeligt att elever och föräldrar oroas över de minskade anslagen till resursskolorna.

Nu är det väldigt viktigt att majoriteten så snabbt som möjligt ser över strukturbidragets storlek och tillämpar en generösare bedömning av tilläggsbeloppen till resursskolorna. Tilläggsbeloppen måste också godkännas för en längre tidsperiod för att minska det administrativa arbetet med att skriva ansökningar och framför allt ge elever och föräldrar en större trygghet.

Ge eleverna i resursskolan de resurser de behöver och låt dem gå på sommarlov utan oro inför höstterminen.

Tina Kratz (V),  ledamot i utbildningsnämnden Stockholm stad

Det här är en debattartikel som ursprungligen publicerats på Dagens Arena.

Sälj inte Sverigefinska skolans lokaler

Stockholms stads blågröna majoritet planerar att sälja de skollokaler i Kista där Sverigefinska skolan inryms idag. Vänsterpartiet kommer rösta nej till försäljningen och menar att det är lokaler som staden borde behålla.

Fastigheten som är aktuell för försäljning hyrs idag ut till den stiftelsedrivna Sverigefinska skolan i Kista och har som skolfastighet ett strategiskt värde för staden. Vänsterpartiet anser därför att staden ska behålla fastigheten och bidra till att säkra den långsiktiga skolförsörjningen i staden. För långsiktiga behov som skolförsörjningen är det ekonomiskt fördelaktigare för staden att äga lokaler än att skolor hyr lokaler av privata hyresvärdar. Det är styrelsen i allmännyttiga Svenska Bostäder som väntas fattas beslut om försäljning.

– Kan de borgerliga partierna verkligen garantera att skolan på sikt får bli kvar i sina lokaler utan större hyreshöjningar om man säljer till ett privat fastighetsbolag? Knappast. Dessutom behöver staden sina skollokaler för att säkra att man kommer ha tillräckligt med skolplatser även i framtiden. Det finns ingen logik i det här beslutet utan det är rent ideologiskt för att de borgerliga i Stockholm tycker att det mesta vi äger gemensamt ska säljas ut till privata företag, säger Maria Hannäs, ledamot för Vänsterpartiet i Svenska Bostäders styrelse.

Rashid Mohammed, halvkropp i grå kavaj och vit skjorta mot vit bakgrund. Foto Jessica Segerberg

Vänsterpartiet höjer rösten mot försäljningen av Tensta gymnasium

Beskedet om att Stockholms stad planerar att sälja Tensta gymnasium och Tensta träff har väckt starka reaktioner, både politiskt och bland allmänheten. Vi i Vänsterpartiet har tillsammans med Socialdemokraterna i Stockholms stad motsatt oss en försäljning och föreslagit och att en risk- och konsekvensanalys måste göras.

Trots starka protester klubbades beslutet, i ett första steg, på SISAB:s bolagsstämma den 27 april.

– Staden skulle kunna fylla de här lokalerna med liv och engagemang men om man istället säljer till en privat aktör förlorar man all rådighet över lokalerna och platsen. Det kommer inte att göra Tensta tryggare. Det finns också gott om exempel på utförsäljningar i Stockholms förorter som varit rena katastrofer för människorna som bor där, säger Rashid Mohammed, vice ordförande i Spånga-Tensta Stadsdelsnämnd till DN Stockholm.

Vänsterpartiet tycker att man ska göra ett kulturcentrum av lokalerna, med till exempel konstnärsateljéer, danstudios och replokaler.

– De här lokalerna har ett stort kulturhistoriskt värde och ligger på en strategiskt viktig plats. Det vore ett lyft för Tensta att fylla de här lokalerna med liv och verksamhet och ett kulturcentrum skulle passa perfekt här, säger Torun Boucher, vice ordförande i kulturnämnden i Stockholms stad till DN.

Läs mer om vår kritik mot försäljningen här:

Profilbild på Clara Lindvlom

Nedläggningen av Fagerlids parklek är ett svek mot barn och unga

Föräldrar har samlat in tusentals namn, barn har målat handgjorda skyltar och uppvaktat politikerna, manifestationer har ordnats och stadsdelsnämndens öppna möten har varit fullsatta av arga och oroliga barn och vuxna. Trots det beslutade Farsta stadsdelsnämnd under gårdagskvällen att lägga ner Fagerlids parklek i Hökarängen och kraftigt minska öppettiderna för övriga parklekar och fritidsgårdar i stadsdelen.

Jag förstår Farstaföräldrarnas engagemang för sina parklekar och fritidsgårdar. Som nybliven småbarnsförälder Hökarängen har parklekarna och öppna förskolan kommit att bli enormt viktiga både för mig och min dotter. Det är där vi har lekt under varma sommardagar och gungat i snålblåst under tidiga morgnar. Korvgrillningar, teaterföreställningar och familjedagar som arrangerats på Fagerlids parklek av engagerade fritidsledare som verkligen brinner för området och barnen som bor där har gett oss en möjlighet att lära känna både barn och vuxna i området. Det har gett en känsla av gemenskap och tillhörighet för min familj som är relativt nyinflyttad i Hökarängen. Jag har svårt att se hur vi skulle ha lärt känna så många barn och vuxna i området utan dessa verksamheter.

Men parklekarna fyller en så mycket viktigare funktion än att vara ett andningshål för föräldrar under föräldraledigheten. Det är en viktig del av stadsdelarnas förebyggande verksamhet. Både parklekar, öppna förskolor och fritidsgårdar ger barn och ungdomar ett sammanhang med stabila vuxna förebilder som kan erbjuda stimulans och fånga upp barn och familjer som av någon anledning kan behöva särskild stöttning och lotsas vidare till någon av stadsdelens andra insatser såsom familjebehandlare och föräldrastödsprogram. Menar man allvar med tidiga förebyggande insatser för att förebygga kriminalitet och stök i våra stadsdelar, så är det med andra ord precis sådana här verksamheter som man ska satsa på.

Med en annan politisk majoritet i Stockholms stadshus hade det varit fullt möjligt.

Den blågröna majoriteten i Stockholms stadshus valde att sänka skatten till en kostnad på över 400 miljoner kronor vilket nu tvingar stadsdelarna att spara på våra barn och unga. Förskolan, skolan och gymnasiet har inte ens fått tillräckliga tillskott för att täcka pris- och löneökningar och barn-, kultur- och fritidsverksamheterna fick en rak nedskärning på 11 miljoner kronor. Det är konsekvenserna att den politiken vi nu ser här ute i Farsta.

Vi kommer alltid prioritera välfärden framför sänkt skatt. Parklekar, fritidsgårdar och öppna förskolor är oerhört viktiga för att skapa trivsel, trygghet och sammanhållning i våra stadsdelar. De borde få mer pengar för att kunna utveckla sin verksamhet och rusta slitna byggnader och lekytor, inte tvärtom. Med en annan politisk majoritet i Stockholms stadshus hade det varit fullt möjligt.

Jag förstår verkligen att väldigt många är besvikna idag, särskilt ni som har engagerat er och verkligen slutit upp bakom era parklekar och fritidsgårdar. Jag känner precis likadant. Men vi ska vinna nästa val, och då ska vi återigen satsa på barn- och ungdomsverksamheterna i Farsta och alla andra stadsdelar istället för att skära ner.

Det är ett löfte till er.

Clara Lindblom, oppositionsborgarråd Stockholms stad

V-budget 2020: ”Vi satsar nästan en miljard mer på välfärden än majoriteten”

Vänsterpartiet i Stockholms stad släpper idag sin oppositionsbudget för 2020 som innehåller stora satsningar på välfärdsområdena. Vänsterpartiet föreslår i sin budget en skattesats på 30 öre mer i förhållande till finansborgarrådets förslag, vilket gör att man kan satsa sammanlagt 985 miljoner kronor mer på välfärden jämfört med de blågrönas budget.

– Vi kan satsa nästan en miljard mer på välfärden än majoriteten, eftersom vi prioriterar barn och äldre framför sänkt skatt. Alla välfärdsverksamheter får förstärkningar i vår budget och mest satsar vi på förskolan där majoriteten istället skär ner, säger Clara Lindblom (V), oppositionsborgarråd i Stockholms stad.

Den blågröna majoritetens budget innehåller stora besparingar och bland de värst drabbade är förskolan som får en historiskt låg peng. Majoriteten menar att anledningen till den strama budgeten är konjunkturläget, men Vänsterpartiet menar att orsaken är förra årets skattesänkning.

– Majoriteten skyller sin nedskärningsbudget på lågkonjunkturen, men glömmer att nämna att man sänkte skatten med över 400 miljoner förra året. Vår budget visar att det går att satsa på kvinnorna i välfärden, bygga fler hyresrätter och investera stort i klimatomställningen om den politiska viljan finns, säger Clara Lindblom.

Några punkter ur Vänsterpartiets budget ”En jämlik, jämställd och klimatsmart stad”:

  • En schablonökning till förskolan på 4 procent som innebär nästan 270 miljoner kronor mer än vad majoriteten lägger.
  • En schablonökning till grund- och grundsärskolan på 3 procent som innebär 34 miljoner kronor mer än majoriteten.
  • En schablonökning till gymnasie- och gymnasiesärskolan på 3 procent som innebär 105 miljoner kronor mer än majoriteten.
  • En höjning av hemtjänstpengen på 3,5 procent som innebär 27 miljoner mer än majoriteten.
  • Gratis arbetsskor till alla hel- och deltidsanställda inom äldreomsorgen.
  • 105 miljoner kronor mer direkt till socialtjänsten.
  • 54 miljoner kronor till trygghetsskapande förebyggande arbete, såsom fler fältassistenter, socialpedagoger i skolorna och tidiga insatser riktade till barnfamiljer.
  • 10 miljoner till ett nytt skyddat boende för kvinnor som lever i gängmiljö.
  • Satsning på biblioteken och kulturskolan på sammanlagt 36 miljoner kronor.
  • Ny dans- och cirkusscen för barn och unga i Järvaområdet
  • Klimatfond på 100 miljoner som ska stödja forskning och utvecklingsprojekt för omställning och klimatanpassning.
  • Investeringar i vindkraft och solkraft med målet att allmännyttan ska vara fossilfri och självförsörjande på el till år 2040.
  • Sänkta borgarrådslöner till 65 000 kronor i månaden, vilket ger 16 miljoner kronor mer till välfärden.

Här kan du ta del av budgeten i sin helhet.

Profilbild på Clara Lindvlom

Förskolan klarar inte fler nedskärningar

Efter årsskiftet börjar min drygt ett år gamla dotter på förskolan. Som mamma hör det till att vara orolig för sitt barn – det verkar nästan ingå i föräldraskapet på något sätt. Hittills har jag dock inte varit orolig för kvaliteten på det pedagogiska innehållet eller barnomsorgen på förskolan. Men efter att ha läst finansborgarrådets förslag till budget är jag tyvärr inte lika säker.

Alla verksamheter får ökade kostnader varje år, oberoende av vilka politiker som styr i Stadshuset. Personalen ska så klart ha årliga lönepåslag, hyran för lokalerna höjs någon procent per år och saker som livsmedel och förbrukningsmaterial blir lite dyrare. För att kunna upprätthålla samma nivå måste verksamheten alltså få täckning för kostnadsökningar, annars måste man dra ner på något. Det är precis det här som kommer hända nu – både i förskolan, gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och på fritidshemmen. Tillskotten i budgeten täcker nämligen inte ens pris- och löneökningarna.

Pris- och löneökningarna inom välfärden beräknas ligga på 2,7 procent nästa år. Men i Stockholms stads nya budget får förskolan bara en ökning på 0,9 procent. Självklart kan verksamheterna ofta jobba lite smartare för att spara pengar – men de kraven har förskolan och skolan haft på sig i väldigt många år nu. Utrymmet att dra ner på kostnader utan att det går ut över barngruppernas storlek, antal fast personal och inköp av pedagogiskt material börjar bli begränsade. Det finns helt enkelt en gräns för hur mycket en verksamhet kan effektiviseras.

I praktiken betyder därför den nya budgeten nedskärningar i förskolan, vilket kan bli väldigt kostsamt för staden och samhället på längre sikt. Vi vet nämligen hur viktig förskolan är för barnens språkutveckling, sociala träning och framtida skolgång. Detsamma gäller stadsdelarnas öppna verksamheter som parklekar och öppna förskolor som också drabbas av hårda sparkrav i den nya budgeten. De här verksamheterna är helt ovärderliga för att kunna upptäcka föräldrar och barn som av någon anledning har det kämpigt och tidigt kunna sätta in extra stöd. Det lönar sig också i längden.

Därför har jag en har en fråga till finansborgarrådet Anna König Jerlmyr, inte som politiker utan faktiskt som mamma. Hur kommer du se till att de här besparingarna inte leder till sämre kvalitet i våra barns förskolor? Vad kommer du göra för att lindra min och andra föräldrars oro? Det gäller inte heller bara förskolan, utan även fritidshemmen, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. De får också för lite pengar för att klara sina kostnadsökningar.

Vi vet inte var vår dotter får förskoleplats än, men förhoppningsvis blir det inte alltför långt från där vi bor. Men från att ha varit orolig för att min dotter inte ska få kompisar och bli bjuden på andra barns kalas, så handlar nu min oro snarare om ifall pedagogerna kommer att ha förutsättningar att faktiskt möta henne som individ och stötta hennes utveckling. Det är inte några roliga funderingar att ha som förälder. Jag tror att många med mig känner att den där skattesänkningen på över 400 miljoner förra året var lite onödig. Det hade nog varit bättre att satsa pengarna på det viktigaste vi har istället.

Clara Lindblom (V), oppositionsborgarråd Stockholms stad

Det här är en debattartikel som ursprungligen publicerats på Stockholm Direkt