Skip to main content

Etikett: välfärd

Glad pensionär på äldreboende tillsammans med personal

Dags för ett krafttag mot timanställningarna

Satsa de extramiljarder som kommer till äldreomsorgen via statsbudgeten på att få bort timanställningarna. Fler fasta anställningar ökar tryggheten för personalen samtidigt som det ger en bättre omsorg, det skriver Clara Lindblom och Robert Mjörnberg i tidningen Kommunalarbetaren.

Coronapandemin har på ett smärtsamt tydligt sätt blottlagt underfinansieringen av äldreomsorgen. De tusentals dödsfallen inom äldreomsorgen har visat att vi måste prioritera upp äldreomsorgen för att bättre kunna skydda våra äldre i framtiden.

Därför har Vänsterpartiet, Moderaterna och Kristdemokraterna i riksdagen gått samman och fått igenom ett tillskott till äldreomsorgen i statsbudgeten på 4,35 miljarder kronor under 2021. För Stockholms del innebär det ett tillskott på omkring 300 miljoner kronor till äldreomsorgen, och det är pengar som den blågröna majoriteten i staden måste satsa på bättre arbetsvillkor och tryggare anställningar för personalen.

Coronakommissionen har riktat skarp kritik mot Sveriges hantering av äldreomsorgen under pandemin och gjort bedömningen att de höga dödstalen bland äldre har sin grund i den höga allmänna smittspridningen och strukturella brister inom äldreomsorgen. Och i juni förra året gjorde Smittskydd Stockholm en undersökning som visade att de äldreboenden där coronaviruset fick fäste hade en högre andel timanställda.

Det visar på något som vi i Vänsterpartiet har påtalat i många år, nämligen att arbetsvillkoren och anställningstryggheten inom äldreomsorgen måste bli bättre.

Fler fasta anställningar skulle öka tryggheten för personalen, men framförallt leda till en bättre omsorg för den äldre. Och om det är något som den här pandemin har lärt oss så är det att vi måste stå bättre rustade i framtiden.

Den höga andelen timanställningar inom äldreomsorgen har länge varit ett problem. Det leder till att varje äldre person får träffa många olika personer vilket leder till otrygghet och under en pandemi även till ökad smittspridning. Det skapar också en ekonomisk press på personalen att gå till jobbet trots symtom eftersom många timanställda inte får någon sjukpenning.

Att det ser ut så bland timanställda inom äldreomsorgen är ingen nyhet. Fackförbundet Kommunal har till exempel använt begreppet ”sjuknärvaro” länge, eftersom många timanställda helt enkelt inte råd att vara sjuka, för då kommer kanske aldrig det där samtalet om ett extrapass komma igen. Det är en ohållbar situation för de anställda och för de äldre, och den kan inte fortgå.

Nu när Stockholms stad får ett tillskott till äldreomsorgen på 300 miljoner kronor finns det inga ursäkter längre. Nu måste den blågröna majoriteten ta ett krafttag mot de otrygga timanställningarna i äldreomsorgen.  Fler fasta anställningar skulle öka tryggheten för personalen, men framförallt leda till en bättre omsorg för den äldre. Och om det är något som den här pandemin har lärt oss så är det att vi måste stå bättre rustade i framtiden.

Personalen inom äldreomsorgen har under det senaste året arbetat hårt för att försöka ta hand om och skydda Stockholms äldre invånare mot smitta och sjukdom. Men de måste få bättre förutsättningar för att klara att göra det, det måste de ansvariga politikerna se till.

Det här är en debattartikel som ursprungligen publicerats i tidningen Kommunalarbetaren

Profilbild på Clara Lindvlom

Slopa karensdagen i kontaktyrken

Vabruari är här och många, både barn och vuxna, blir hemma med feber och förkylningar. När snoriga näsor, blöjbyten och att sköta andras intima hygien är en del av ens arbetsdag är risken att bli sjuk förstås extra stor. Och många anställda inom vård och omsorg går till jobbet ändå. 

Jobbar du med att ta hand om gamla, sjuka eller barn så ingår det i princip i jobbet att du kommer bli sjuk. Det är vardag för många vårdare, barnskötare och undersköterskor. Att då få avdrag på lönen för att en blir sjuk, av sitt eget jobb, är en orättvisa som måste tas bort.

Även om karensdagen nu gjorts om, till det något mer rättvisa karensavdraget, så drabbar karensen fortfarande kvinnor inom vård och omsorg allra mest. Dåligt samvete eller ekonomiska aspekter kan leda till att man går till jobbet trots att man egentligen är sjuk och borde stanna hemma. Man har helt enkelt inte råd med ett stort bortfall på lönen.

Så kallad sjuknärvaro ökar risken för både korta och långa sjukskrivningar och är en fara för folkhälsan i stort. Att jobba sjuk är dessutom extra vanligt bland kvinnor och bland de som har en tidsbegränsad anställning. För till exempel en undersköterska går det heller inte att flexa sig runt en karensdag eller jobba hemifrån.

Med nedskärningar och slimmade organisationer, som vi just nu ser i hela Stockholm, så blir så klart rädslan att ens frånvaro ska drabba brukare och redan hårt belastade kollegor också ännu större.

Ingen ska tvingas jobba sjuk av ekonomiska skäl eller av oro för sina kollegors arbetsmiljö och därför borde karensavdraget slopas helt, men ett viktigt första steg vore att befria de anställda inom kontaktyrken från karensavdraget. Dessutom är det så klart extra viktigt ur smittskyddssynpunkt att just de här yrkesgrupperna faktiskt stannar hemma när de är sjuka.

Det här är ett litet steg i ett viktigt arbete att förbättra villkoren för de som jobbar i våra viktiga omsorgsyrken. Slopa karensen!

Clara Lindblom (V), Oppositionsborgarråd

Det här är en debattartikel som ursprungligen publicerats  på ka.se 

Profilbild på Clara Lindvlom

Stärk välfärden i Stockholm nu

I veckan blev det klart att Vänsterpartiet, Moderaterna och Kristdemokraterna kommit överens om ett extra tillskott till välfärden på 7,5 miljarder kronor. För Stockholms kommun innebär den här överenskommelsen drygt 495 miljoner kronor extra. Det är pengar som den styrande majoriteten i Stockholm måste använda för att stärka välfärden och reparera sina nedskärningar.

När de borgerliga partierna och Miljöpartiet kom till makten i Stockholm beslutade de att genomföra en skattesänkning, som lett till en avsevärt försämrad välfärd i vår stad.

Under det blågröna styret har skolan och förskolan fått sina lägsta anslag på många år, äldreomsorgen har tvingats göra nedskärningar och stadens bibliotek har behövt minska sina öppettider.

Dessutom har parklekar i förorterna tvingats stänga, kulturskolan fått färre platser och äldre med hemtjänst fått höjd avgift. Och det är bara några sorgliga exempel, tyvärr finns det många fler.

När våra partier nu är överens på riksnivå om behovet av resurser till välfärden, borde Moderaternas finansborgarråd Anna König Jerlmyr ta tillfället i akt och reparera sina värsta nedskärningar.

Bland annat måste förskolan och skolan snabbt få ett tillskott. Det är avgörande för våra barns framtid. Till exempel skulle pengarna kunna finansiera över 800 lärare i skolan.

Och det här är pengar som verkligen ska gå till välfärden. De ska inte finansiera konsulter, höjda politikerlöner eller fler skattesänkningar för de rika. De ska användas för att återupprätta en del av vår välfärd.

Reparera nedskärningarna nu, Anna König Jerlmyr.

De här är en debattartikel som ursprungligen publicerats på Stockholm Direkt.

 

Bild på Stadshuset mot blå himmel

Otillräckligt tillskott till Stockholms välfärd

Vänsterpartiet krävde i förra veckan 10 extra miljarder till välfärdsverksamheterna i landets kommuner och regioner. Det hade gett Stockholms stad drygt 631 miljoner kronor. Nu ger regeringen och januaripartierna besked om tillskott på ca hälften av pengarna, 5 miljarder, vilket innebär drygt 300 miljoner kronor till Stockholms stad.

– Det är ett otillräckligt tillskott som inte kommer räcka för att täcka de behov som finns, bland annat i förskolan, skolan och inom äldreomsorgen. Det är förstås välkommet att regeringen pressats till detta men för oss ute i kommunerna behövs mer resurser än vad de är beredda att ge, säger Clara Lindblom (V), oppositionsborgarråd.

Under 2020 väntar stora nedskärningar i hela landet och Stockholm är inget undantag. Vänsterpartiet i Stockholms stad varnade redan i höstas för att den blågröna budgeten i Stockholm, som innehåller stora nedskärningar till följd av förra årets skattesänkning, kommer att slå hårt mot välfärden i staden.

Foto av Stockholms skyline i skymningsljus

V-kravet på krispengar till kommuner och regioner skulle ge 631 miljoner till Stockholms stad

2019 var ett tufft år för kommuner och regioner i hela Sverige och Vänsterpartiet kräver nu 10 extra miljarder till välfärdsverksamheterna i landets kommuner och regioner. Förslaget skulle ge Stockholms stad ett tillskott på drygt 631 miljoner kronor, pengar som Vänsterpartiet i Stockholms stad menar att framförallt stadens verksamheter för barn och unga är i skriande behov av.

Under 2020 väntar stora nedskärningar i hela landet och Stockholm är inget undantag. Vänsterpartiet i Stockholms stad varnade redan i höstas för att den blågröna budgeten i Stockholm, som innehåller stora nedskärningar till följd av förra årets skattesänkning, kommer att slå hårt mot välfärden i staden.

– Vi har redan börjat se effekterna av det moderatledda styrets nedskärningsbudget i Stockholm. Skola och förskola får rekordlåga anslag och parklekar ute i våra stadsdelar har tvingats stänga till följd av bristande resurser. Det är tyvärr barn och unga som drabbas allra mest, säger Clara Lindblom (V) oppositionsborgarråd i Stockholms stad.

För att lösa den akuta välfärdskrisen gick Vänsterpartiets partiledare Jonas Sjöstedt igår ut och krävde ett tillskott på minst 10 miljarder kronor till landets kommuner och regioner. Två tredjedelar av pengarna föreslås gå till kommunerna och en tredjedel till landets regioner.

– Det här är pengar som verkligen behövs i Stockholm för att kunna satsa på verksamheter för barn och unga ute i stadsdelarna. Det motsvarar över 1000 nya förskollärare och barnskötare, det skulle göra en enorm skillnad, säger Clara Lindblom.

Uträkningen är en uppskattning som räknat på hur fördelningen blir om de 10 miljarderna fördelas jämnt efter befolkningen. Mer info finns här.

Profilbild på Clara Lindvlom

”Vi kan inte voia oss ur klimatkrisen”

I januari börjar min dotter förskolan. Förut var jag mest orolig för att hon inte skulle få några kompisar eller bli bjuden på kalas. Men efter att ha läst majoritetens förslag till budget är det istället själva kvaliteten i förskolan jag oroar mig över.

Varje år ökar priser, lokalhyror och löner i alla verksamheter – det gäller oavsett vem som styr i Stadshuset. Men varken förskolan, grundskolan, gymnasiet, fritidshemmen eller äldreomsorgen får tillräckliga tillskott i nästa års budget för att täcka de här kostnadsökningarna.

Det ni presenterar här idag är inga satsningar, det är luftslott. De täcker nämligen inte ens pris- och löneökningarna för nästa år.

Självklart kan förskolan, skolan och äldreomsorgen jobba smartare. Men inte i hur många år som helst. Vad som händer till slut kan ni läsa i den här boken. ”De effektiva” – av Tankesmedjan Balans. Den är utdelad på pressläktaren och kommer att skickas till era partikanslier efter den här debatten.

Och jag tycker ni ska ta er tid att läsa den, för där beskrivs väldigt tydligt hur bristen på pris- och lönekompensation och ständiga krav på generella effektiviseringar bryter sönder medarbetarna i välfärden. De kan snart inte springa snabbare. De orkar inte mycket längre till.

Men era nedskärningar drabbar inte bara de som arbetar i välfärden. Den drabbar också helt vanliga barnfamiljer, särskilt i ytterstaden.

Jag bor i Hökarängen och ute hos oss ska Fagerlids och Odlarängens parklek lägga ner, liksom fritidsgården för högstadieelever i centrala Farsta.

Det är en direkt konsekvens av den nedskärningen på 11 miljoner kronor som ni gör på stadsdelarnas förebyggande verksamhet i budgeten för nästa år. Det vill säga de verksamheter som erbjuder ett socialt sammanhang, som tidigt upptäcker barn och föräldrar som behöver stöttning och som ger unga en meningsfull fritid med stabila vuxna förebilder istället för att hänga i centrum.

Ni pratar gärna om trygghet och förebyggande insatser i den här salen – men därutanför tvingar ni förebyggande verksamheter att lägga ner. Och det för att ni valde att sänka skatten med över 400 miljoner kronor istället för att satsa på våra barn och unga.

Det är väldigt tydligt att det behövs en helt annan politik för Stockholm och för det här landet.

En politik som prioriterar välfärden och kvinnorna som arbetar i den framför sänkt skatt.

Som prioriterar hyresrätter med överkomliga hyror framför ekonomiska intressen hos privata fastighetsägare.

Och en politik som prioriterar klimatet framför oljebolagen och elitens lyxkonsumtion.

För vi kan inte voia oss ur klimatkrisen.

Det räcker inte med att förändra saker på marginalen, vi måste ställa om hela det här samhället i grunden. Det handlar om allt från transporter till energisystem, till hur vi bor och ekonomin som helhet. Vi måste våga omfördela från den ekonomiska elit vars konsumtion gör att utsläppen bara fortsätter öka, till att stärka den gemensamma välfärden som både har betydligt mindre utsläpp och gynnar så många fler.

För mig, personligen, så handlar klimatkampen om att jag vill kunna se min dotter i ögonen och säga att vi faktiskt gjorde vad vi kunde. För dig, och för alla andra barn, var vi beredda att göra allt.

Den här texten är Clara Lindbloms huvudanförande vid budgetdebatten för Stockholms stad 2019-11-20

V-budget 2020: ”Vi satsar nästan en miljard mer på välfärden än majoriteten”

Vänsterpartiet i Stockholms stad släpper idag sin oppositionsbudget för 2020 som innehåller stora satsningar på välfärdsområdena. Vänsterpartiet föreslår i sin budget en skattesats på 30 öre mer i förhållande till finansborgarrådets förslag, vilket gör att man kan satsa sammanlagt 985 miljoner kronor mer på välfärden jämfört med de blågrönas budget.

– Vi kan satsa nästan en miljard mer på välfärden än majoriteten, eftersom vi prioriterar barn och äldre framför sänkt skatt. Alla välfärdsverksamheter får förstärkningar i vår budget och mest satsar vi på förskolan där majoriteten istället skär ner, säger Clara Lindblom (V), oppositionsborgarråd i Stockholms stad.

Den blågröna majoritetens budget innehåller stora besparingar och bland de värst drabbade är förskolan som får en historiskt låg peng. Majoriteten menar att anledningen till den strama budgeten är konjunkturläget, men Vänsterpartiet menar att orsaken är förra årets skattesänkning.

– Majoriteten skyller sin nedskärningsbudget på lågkonjunkturen, men glömmer att nämna att man sänkte skatten med över 400 miljoner förra året. Vår budget visar att det går att satsa på kvinnorna i välfärden, bygga fler hyresrätter och investera stort i klimatomställningen om den politiska viljan finns, säger Clara Lindblom.

Några punkter ur Vänsterpartiets budget ”En jämlik, jämställd och klimatsmart stad”:

  • En schablonökning till förskolan på 4 procent som innebär nästan 270 miljoner kronor mer än vad majoriteten lägger.
  • En schablonökning till grund- och grundsärskolan på 3 procent som innebär 34 miljoner kronor mer än majoriteten.
  • En schablonökning till gymnasie- och gymnasiesärskolan på 3 procent som innebär 105 miljoner kronor mer än majoriteten.
  • En höjning av hemtjänstpengen på 3,5 procent som innebär 27 miljoner mer än majoriteten.
  • Gratis arbetsskor till alla hel- och deltidsanställda inom äldreomsorgen.
  • 105 miljoner kronor mer direkt till socialtjänsten.
  • 54 miljoner kronor till trygghetsskapande förebyggande arbete, såsom fler fältassistenter, socialpedagoger i skolorna och tidiga insatser riktade till barnfamiljer.
  • 10 miljoner till ett nytt skyddat boende för kvinnor som lever i gängmiljö.
  • Satsning på biblioteken och kulturskolan på sammanlagt 36 miljoner kronor.
  • Ny dans- och cirkusscen för barn och unga i Järvaområdet
  • Klimatfond på 100 miljoner som ska stödja forskning och utvecklingsprojekt för omställning och klimatanpassning.
  • Investeringar i vindkraft och solkraft med målet att allmännyttan ska vara fossilfri och självförsörjande på el till år 2040.
  • Sänkta borgarrådslöner till 65 000 kronor i månaden, vilket ger 16 miljoner kronor mer till välfärden.

Här kan du ta del av budgeten i sin helhet.

Profilbild på Clara Lindvlom

Förskolan klarar inte fler nedskärningar

Efter årsskiftet börjar min drygt ett år gamla dotter på förskolan. Som mamma hör det till att vara orolig för sitt barn – det verkar nästan ingå i föräldraskapet på något sätt. Hittills har jag dock inte varit orolig för kvaliteten på det pedagogiska innehållet eller barnomsorgen på förskolan. Men efter att ha läst finansborgarrådets förslag till budget är jag tyvärr inte lika säker.

Alla verksamheter får ökade kostnader varje år, oberoende av vilka politiker som styr i Stadshuset. Personalen ska så klart ha årliga lönepåslag, hyran för lokalerna höjs någon procent per år och saker som livsmedel och förbrukningsmaterial blir lite dyrare. För att kunna upprätthålla samma nivå måste verksamheten alltså få täckning för kostnadsökningar, annars måste man dra ner på något. Det är precis det här som kommer hända nu – både i förskolan, gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och på fritidshemmen. Tillskotten i budgeten täcker nämligen inte ens pris- och löneökningarna.

Pris- och löneökningarna inom välfärden beräknas ligga på 2,7 procent nästa år. Men i Stockholms stads nya budget får förskolan bara en ökning på 0,9 procent. Självklart kan verksamheterna ofta jobba lite smartare för att spara pengar – men de kraven har förskolan och skolan haft på sig i väldigt många år nu. Utrymmet att dra ner på kostnader utan att det går ut över barngruppernas storlek, antal fast personal och inköp av pedagogiskt material börjar bli begränsade. Det finns helt enkelt en gräns för hur mycket en verksamhet kan effektiviseras.

I praktiken betyder därför den nya budgeten nedskärningar i förskolan, vilket kan bli väldigt kostsamt för staden och samhället på längre sikt. Vi vet nämligen hur viktig förskolan är för barnens språkutveckling, sociala träning och framtida skolgång. Detsamma gäller stadsdelarnas öppna verksamheter som parklekar och öppna förskolor som också drabbas av hårda sparkrav i den nya budgeten. De här verksamheterna är helt ovärderliga för att kunna upptäcka föräldrar och barn som av någon anledning har det kämpigt och tidigt kunna sätta in extra stöd. Det lönar sig också i längden.

Därför har jag en har en fråga till finansborgarrådet Anna König Jerlmyr, inte som politiker utan faktiskt som mamma. Hur kommer du se till att de här besparingarna inte leder till sämre kvalitet i våra barns förskolor? Vad kommer du göra för att lindra min och andra föräldrars oro? Det gäller inte heller bara förskolan, utan även fritidshemmen, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. De får också för lite pengar för att klara sina kostnadsökningar.

Vi vet inte var vår dotter får förskoleplats än, men förhoppningsvis blir det inte alltför långt från där vi bor. Men från att ha varit orolig för att min dotter inte ska få kompisar och bli bjuden på andra barns kalas, så handlar nu min oro snarare om ifall pedagogerna kommer att ha förutsättningar att faktiskt möta henne som individ och stötta hennes utveckling. Det är inte några roliga funderingar att ha som förälder. Jag tror att många med mig känner att den där skattesänkningen på över 400 miljoner förra året var lite onödig. Det hade nog varit bättre att satsa pengarna på det viktigaste vi har istället.

Clara Lindblom (V), oppositionsborgarråd Stockholms stad

Det här är en debattartikel som ursprungligen publicerats på Stockholm Direkt