År: 2020

Smittspridningen på våra äldreboenden visar att det finns stora problem inom äldreomsorgen. Nu kräver Vänsterpartiet att alla nedskärningar stoppas inom äldreomsorgen och sjukvården. Arbetsvillkoren måste bli bättre.

De borgerliga partierna i Stockholms stad har privatiserat sönder äldreomsorgen. Den har reats ut på en marknad där omsorg har blivit en handelsvara. Samtidigt har de borgerliga partierna också genomfört stora nedskärningar inom sjukvården. Sjukhusen har fortfarande stora sparbeting, trots all den vård som har pausats och kommer behöva genomföras efter coronapandemin.

Bakgrunden till den dåliga situationen är flera års misskötsel där privatiseringar, skattesänkningar och nedskärningar varit ledorden. Pengar har slussats till konsulter och vinster i privata vårdbolag samtidigt som personalen går på knäna.

För det är inte bara de äldre och sjuka som får betala priset. Det är också personalen. Många som arbetar framförallt inom äldreomsorgen har dåliga arbetsvillkor och röster höjs nu för att arbetsvillkoren kan ha bidragit till smittspridningen av covid-19. Personalen har på grund av politikernas misslyckande behövt riskera sin egen hälsa.

Vänsterpartiet kräver:
• Stoppa alla nedskärningar i äldreomsorgen. I Stockholms stad har Kristdemokraterna stått för nedskärningar på över 165 miljoner kronor de senaste två åren. Det är oacceptabelt. Äldreomsorgen måste få mer resurser, inte nedskärningar.

• Häv alla sparbeting på sjukhusen. Vården kan inte spara mer, den är redan hårt ansatt. Mängder av patienter väntar på vård som de har rätt till och då behövs det mer personal.

• Begränsa användningen av osäkra anställningar inom äldreomsorgen. Inled förhandlingar med de fackliga organisationerna för att teckna ett kollektivavtal om att begränsa användningen av osäkra anställningar inom äldreomsorgen, och ställ samma krav på de privata vårdföretagen.

• Anställ fler sjuksköterskor och läkare inom äldreomsorgen. Kommuner måste få förutsättningar att erbjuda alla sjuksköterskor och undersköterskor betald vidareutbildning med full lön. Inför också chefläkare över kommunal omsorg.

• Permanenta samarbetet som skapats under covid-19. Nu samarbetar vårdcentraler, avancerad sjukvård i hemmet, äldreboenden och akutsjukhus. Detta samarbete bör permanentas och utvecklas.

De blågröna partiernas politik har resulterat i vinster för konsulterna och förluster för patienterna och de äldre. Så får det inte fortsätta. Samhället måste ge alla äldre en trygg och säker vård och äldreomsorgen och sjukvården måste få tillräckligt med resurser.

Jonas Lindberg, sjukvårdspolitisk talesperson (v) Region Stockholm
Clara Lindblom, oppositionsborgarråd (v) Stockholms stad

Denna text är en debattartikel som ursprungligen publicerats i ETC.

Närmare 900 döda. Siffran förskräcker. Det är antalet döda på särskilda boenden i Stockholmregionen. Där våra äldre skulle vara som tryggast har vart femte svenskt dödsfall i covid-19 inträffat.
Den svenska strategin för att möta coronaviruset diskuteras och kommer att utvärderas. Men siffrorna visar tydligt att Stockholm stads äldreomsorgspolitik måste vara föremål för en särskild granskning.

Därför kräver vi i dag en oberoende kommission som ska granska den förda äldrepolitiken i Stockholm under 2000-talet.

I skrivande stund ser smittan glädjande nog ut att minska inom äldreomsorgen. Det innebär samtidigt att det är nu den förda politiken måste börja utvärderas för att bättre kunna möta en eventuell andra våg. Eller framtida pandemier.
Vi ser i debatten att det både finns de som vill skylla problemen på personalen och de som vill gömma sig bakom personalen för att undvika debatten om politikens ansvar. Vi tror tvärtom att det är politiska beslut som gjort äldreomsorgen till vad den i dag är.

Följande områden bör granskas:

1. Stadens beredskap och skyddsmaterial. Avsaknaden av tillräckligt med skyddsmaterial har varit ett betydande arbetsmiljöproblem och bidragit till smittspridning. Läget har försvårats av att den moderatledda ledningen i Region Stockholm som sedan tidigare tagit bort lagerhållning av skyddsutrustning i sin beredskapsplan för pandemier

2. Stadens långsamma beslut om isolering av smittade. Den 16 mars meddelade Folkhälsomyndigheten att det rådde allmän smittspridning i Stockholms län. Vi efterlyste i månadsskiftet mars/april åtgärder för att säkerställa att smittade på äldreboenden skulle hållas isolerade, till exempel genom kohortvård. Vi ville även inför särskilda förstärkningsteam inom hemtjänsten. Ett sådant beslut fattades först den 24 april. Senfärdigheten måste granskas.

3. Samverkan och krav på fristående aktörer. Stockholm har ett stort antal aktörer inom äldreomsorgen. Det finns krisklausuler i avtalen med privata aktörer som kan användas för att ställa mer långtgående krav än vad som är möjligt under normala omständigheter. Frågor om huruvida klausulerna har använts i tillräckligt hög utsträckning och om kraven på privata aktörer behöver skärpas bör utvärderas.

4. Hygienrutiner och närhet till vård. Det är uppenbart att möjligheten att efterleva hygienrutinerna behöver förbättras, exempelvis vad gäller hanteringen av arbetskläder. Ansvaret ligger på arbetsgivaren men frågan är om stadens uppföljning varit tillräcklig. Stockholmsregionen är den enda regionen utan kommunaliserad hemsjukvård, det minskar möjligheten för hemtjänstanställda att få handledning av medicinskt utbildad personal.

5. Otrygga anställningsformer. Många har vittnat om att otrygga anställningar bidrar till ökad smittspridning. Villkoren för anställda, som till absolut majoritet består av kvinnor, har försämrats på flera olika sätt och det behöver också ses utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Kommissionen behöver utvärdera effekterna av avskaffade krav på att minska antalet timanställda.

6. Effektiviseringskrav på äldreomsorgen. Mellan 2014 och 2018 ställdes inga ekonomiska effektiviseringskrav på äldreomsorgen. Efter valet 2018 har dock varje budget inneburit effektiviseringskrav som totalt uppgått till närmare 170 miljoner kronor. Hur har detta påverkat arbetet under den akuta krisen?

Kommissionen behöver bestå av forskare och experter som tillsammans med fackliga företrädare och anhörigorganisationer analyserar stadens agerande.
Det vilar ett stort ansvar på styrande politiker att agera i tid för att rädda liv och värna våra äldres hälsa och välbefinnande. Nästa gång en liknande pandemi eller kris inträffar behöver Stockholms stad vara bättre förberedd än våren 2020.

Karin Wanngård (S)
Clara Lindblom (V)
Lisa Palm (FI)

Detta är en debattartikel som ursprungligen publicerats i Aftonbladet.

En uträkning från Vänsterpartiet visar att det från maktskiftet 2018 till i år gjorts ”generella effektiviseringar” på över 165 miljoner kronor inom äldreomsorgen i Stockholms stad.

Efter kommunalvalet 2018 gick Miljöpartiet ihop med de borgerliga partierna och bildade en blågrön majoritet i Stockholms stad. Inom majoriteten fick Kristdemokraterna ansvaret för äldreomsorgen, ett ansvarsområde som partiet säger sig särskilt prioritera.

Men en sammanräkning av deras kommunala budgetar för äldreomsorgen visar på nedskärningar på över 165 miljoner kronor inom äldreomsorgen i Stockholm, bara på de senaste två åren.

– Att säga sig prioritera äldreomsorgen men samtidigt genomföra stora nedskärningar håller inte. I kommande två budgetar förväntar vi oss att äldreomsorgen får ett rejält tillskott, och inte nedskärningar, säger Clara Lindblom (V), oppositionsborgarråd och tidigare äldreborgarråd i Stockholm.

Uträkning generella effektiviseringar budget för Stockholms stad:

*2015-2018 var Vänsterpartiet med och styrde Stockholm.  Efter maktskiftet 2018 styr en grönblå majoritet, med Kristdemokraterna som ansvariga för äldreomsorgen.

Stockholms stad måste snarast hitta lösningar så att äldre kan ta emot säkra besök, utan att riskera smitta. Det skriver Clara Lindblom och Robert Mjörnberg, båda (V).

Det har varit besöksförbud på Stockholms äldreboenden sedan i mars och det beräknas fortsätta en bra bit in i sommar. Det betyder att många äldre varit utan riktig kontakt med anhöriga och vänner länge och att det tyvärr kommer fortsätta vara så ett tag. Därför måste Stockholms stad snarast se till att hitta lösningar så att de äldre kan ta emot säkra besök, utan att riskera smitta.

Det kan vara väldigt påfrestande att vara isolerad, även om det finns mycket goda skäl till varför det råder besöksförbud på äldreboendena.

När det kommer till spridningen av coronaviruset vet vi tyvärr inte hur framtiden kommer att se ut, vilket betyder att vi inte har något slutdatum på isoleringen. Det är inte bra, och det riskerar att leda till psykisk ohälsa hos de äldre.

Det är inte bra, och det riskerar att leda till psykisk ohälsa hos de äldre.

Men det finns de som arbetat med smarta lösningar för att bryta isoleringen, fast på ett säkert sätt. På äldreboenden i exempelvis Täby har plexiglas monterats i fönster, vilket har möjliggjort att anhöriga genom att stå utanför äldreboendet kan samtala och se sina äldre släktingar utan att besöksstoppet bryts.

Vänsterpartiet har därför föreslagit att Stockholms stad ska bekosta samma typ av lösning för besöksrum på alla stadens äldreboenden. Det handlar inte om att bryta besöksförbud utan om att använda lösningar där anhöriga och äldre kan kommunicera genom till exempel fönster och plexiglas. Syftet är förstås att bryta ensamhet och social isolering bland de äldre.

I det här läget vi är i måste vi göra det bästa vi kan utifrån tekniken som finns.

En annan insats för att motverka de skadliga effekterna av isolering är att säkerställa att såväl äldreboenden som hemtjänstenheter har iPad eller motsvarande för kostnadsfri utlåning och att äldre kan få praktisk möjlighet och stöd att samtala med sina anhöriga via exempelvis Skype.

Vi har därför också föreslagit att staden skyndsamt ska se över möjligheten att förse äldreboenden och hemtjänstenheter med iPadplattor eller motsvarande för att underlätta för äldre att hålla kontakt med anhöriga och vänner med hjälp av digitala lösningar.

Vi hoppas att Stockholms styrande majoritet, med Kristdemokraterna i spetsen, kommer att överväga våra förslag. Säkra besöksrum eller digitala lösningar kan aldrig ersätta en kram från en anhörig eller en promenad utomhus. Men i det här läget vi är i måste vi göra det bästa vi kan utifrån tekniken som finns. Bryt den skadliga isoleringen!

Clara Lindblom (V), oppositionsborgarråd

Robert Mjörnberg (V), ledamot äldrenämnden

Det här är en debattartikel som ursprungligen publicerats i tidningen Senioren. 

Kristdemokraterna i Stockholm hävdar att oppositionen inte lagt några konkreta och genomförbara förslag i arbetet mot coronaviruset. Ingenting kunde vara mer fel. Tvärtom har vi från dag ett kommit med förslag på hur smittspridningen inom äldreomsorgen ska begränsas, skriver Clara Lindblom (V), Karin Wanngård (S) och Sissela Nordling Blanco (Fi).

Kristdemokraternas äldreborgarråd Erik Slottner, som är högst politiskt ansvarig för äldreomsorgen i Stockholms stad, anklagar i flertalet intervjuer oss i oppositionen för att inte ha lagt konkreta förslag i arbetet mot spridningen av coronasmittan. Det är helt fel. Vi har i själva verket föreslagit både konkreta åtgärder för att minska smittspridningen och riktat befogad kritik mot den senfärdighet som vi sett i hanteringen av smittan inom äldreomsorgen i Stockholm.

Flera veckor innan Stockholms stads krisledningsnämnd beslutade om krav på att så kallade förstärkningsteam skulle överta ansvaret för personer med bekräftad smitta inom hemtjänsten, så föreslogs detta av oppositionen. Detsamma gäller inrättande av så kallad kohortvård för att vårda smittade på särskilda avdelningar inom äldreboenden. Vi föreslog även i ett tidigt skede evakueringsboenden för riskgrupper som bor trångt och därför inte har möjlighet att hålla social distans om någon i hushållet skulle bli sjuk. Tyvärr har den politiska majoriteten haft svårt att fatta de beslut som krävs i tid, vilket har gjort att det dröjt veckor innan förslagen har blivit verklighet.

Vi kommer även i fortsättningen att ta ansvar för att skydda de äldre. Eftersom majoriteten har haft få egna förslag för hur smittspridningen ska begränsas inom äldreomsorgen lägger vi nu fram ytterligare förslag som skulle kunna genomföras med kort varsel – om den politiska viljan finns.

• Stockholms stad ska snarast inleda förhandlingar med de fackliga organisationerna för att teckna ett kollektivavtal om att begränsa användningen av osäkra anställningar inom äldreomsorgen – och ställa motsvarande krav i avtalen med de privata företagen. En högre andel fast anställda skulle ge betydligt bättre förutsättningar att minska smittspridningen och höja kvaliteten i äldreomsorgen även på sikt.
• Samtliga anställda vikarier inom äldreomsorgen ska erbjudas anställning minst till och med augusti för att säkra bemanningen under sommaren. Det skulle leda till ökad stabilitet i personalgrupperna och underlätta bemanningen under sommarmånaderna.
• Alla anställda inom äldreomsorgen ska ha tillgång till nödvändig skyddsutrustning och veta hur man använder den på rätt sätt. Därför ska staden säkerställa att alla anställda i både privat och kommunal äldreomsorg tar del av stadens digitala utbildningar i smittskydd och hygienrutiner.
• Alla äldre som beviljats insatser inom hemtjänsten eller på äldreboenden ska beviljas upp till fem ytterligare timmar i veckan. Den extra tiden ska användas för att skapa utrymme i personalens schema för utökade hygienrutiner och för att de ska kunna byta sina arbetskläder i omklädningsrum vid behov.
• Äldreförvaltningen i Stockholm ska återuppta sina inspektioner som pausats av smittskyddsskäl. Inspektionerna kan ske genom digital tillsyn och stickprovskontroller utanför boenden och hemtjänstlokaler. Särskilt fokus måste ligga på att hygienrutiner och riktlinjer om arbetskläder följs inom äldreboenden och i hemtjänsten.
• Stockholms stad har i nuläget ett erbjudande om evakueringsboende, men personer som tillhör någon riskgrupp riskerar att inte utnyttja det av kostnadsskäl. Staden måste därför stå för hela kostnaden för evakueringen. Erbjudandet bör också utsträckas till fler områden i Stockholm där smittspridningen ökat under de senaste veckorna.
• Staden måste se till att det finns tillgång till samtalsstöd för personalen inom äldreomsorgen och att det används. Det kan vara psykiskt tungt att möta äldre som är svårt sjuka eller försöka mildra ångest och oro i livets slutskede, särskilt när anhöriga inte kan finnas vid den äldres under den sista tiden.

Vi hör nästan dagligen desperata vittnesmål om hur situationen ser ut på golvet. Det är inte acceptabelt att personalen ska behöva känna sig otrygga och otillräckliga på jobbet. Då behöver de styrande politikerna lyssna på personalen, och på oppositionen, och fatta de beslut som är nödvändiga. Tillsammans måste vi göra allt för att skydda de äldre.

Clara Lindblom (V), oppositionsborgarråd
Karin Wanngård (S), oppositionsborgarråd
Sissela Nordling Blanco (Fi), gruppledare

Detta är en debattartikel som ursprungligen publicerats i Dagens Arena.