Skip to main content

Författare: stockholmsstad

Profilbild på Clara Lindvlom

Slopa karensdagen i kontaktyrken

Vabruari är här och många, både barn och vuxna, blir hemma med feber och förkylningar. När snoriga näsor, blöjbyten och att sköta andras intima hygien är en del av ens arbetsdag är risken att bli sjuk förstås extra stor. Och många anställda inom vård och omsorg går till jobbet ändå. 

Jobbar du med att ta hand om gamla, sjuka eller barn så ingår det i princip i jobbet att du kommer bli sjuk. Det är vardag för många vårdare, barnskötare och undersköterskor. Att då få avdrag på lönen för att en blir sjuk, av sitt eget jobb, är en orättvisa som måste tas bort.

Även om karensdagen nu gjorts om, till det något mer rättvisa karensavdraget, så drabbar karensen fortfarande kvinnor inom vård och omsorg allra mest. Dåligt samvete eller ekonomiska aspekter kan leda till att man går till jobbet trots att man egentligen är sjuk och borde stanna hemma. Man har helt enkelt inte råd med ett stort bortfall på lönen.

Så kallad sjuknärvaro ökar risken för både korta och långa sjukskrivningar och är en fara för folkhälsan i stort. Att jobba sjuk är dessutom extra vanligt bland kvinnor och bland de som har en tidsbegränsad anställning. För till exempel en undersköterska går det heller inte att flexa sig runt en karensdag eller jobba hemifrån.

Med nedskärningar och slimmade organisationer, som vi just nu ser i hela Stockholm, så blir så klart rädslan att ens frånvaro ska drabba brukare och redan hårt belastade kollegor också ännu större.

Ingen ska tvingas jobba sjuk av ekonomiska skäl eller av oro för sina kollegors arbetsmiljö och därför borde karensavdraget slopas helt, men ett viktigt första steg vore att befria de anställda inom kontaktyrken från karensavdraget. Dessutom är det så klart extra viktigt ur smittskyddssynpunkt att just de här yrkesgrupperna faktiskt stannar hemma när de är sjuka.

Det här är ett litet steg i ett viktigt arbete att förbättra villkoren för de som jobbar i våra viktiga omsorgsyrken. Slopa karensen!

Clara Lindblom (V), Oppositionsborgarråd

Det här är en debattartikel som ursprungligen publicerats  på ka.se 

Bild på Stadshuset mot blå himmel

Grattis på samernas nationaldag!

Samerna är ett urfolk och en av Sveriges fem erkända nationella minoriteter. Som nationell minoritet har samerna rättigheter som myndigheterna ska tillgodose.

Stockholm är numera också samisk förvaltningskommun. Det innebär att det till exempel ska vara möjligt att få samisk förskola och samiskt äldreboende. Men trots att Stockholm förbundit sig till detta har det inte hänt mycket det senaste året. Vänsterpartiet vill därför, på samernas nationaldag, uppmana den styrande blågröna majoriteten att intensifiera arbetet.

Den 6 februari 2007 vajade för första gången den samiska flaggan utanför Stockholms Stadshus på nationaldagen. Idag vajar den igen och påminner oss om att arbetet för självbestämmande och jämlikhet ska fortsätta.

 

Profilbild på Clara Lindvlom

Stärk välfärden i Stockholm nu

I veckan blev det klart att Vänsterpartiet, Moderaterna och Kristdemokraterna kommit överens om ett extra tillskott till välfärden på 7,5 miljarder kronor. För Stockholms kommun innebär den här överenskommelsen drygt 495 miljoner kronor extra. Det är pengar som den styrande majoriteten i Stockholm måste använda för att stärka välfärden och reparera sina nedskärningar.

När de borgerliga partierna och Miljöpartiet kom till makten i Stockholm beslutade de att genomföra en skattesänkning, som lett till en avsevärt försämrad välfärd i vår stad.

Under det blågröna styret har skolan och förskolan fått sina lägsta anslag på många år, äldreomsorgen har tvingats göra nedskärningar och stadens bibliotek har behövt minska sina öppettider.

Dessutom har parklekar i förorterna tvingats stänga, kulturskolan fått färre platser och äldre med hemtjänst fått höjd avgift. Och det är bara några sorgliga exempel, tyvärr finns det många fler.

När våra partier nu är överens på riksnivå om behovet av resurser till välfärden, borde Moderaternas finansborgarråd Anna König Jerlmyr ta tillfället i akt och reparera sina värsta nedskärningar.

Bland annat måste förskolan och skolan snabbt få ett tillskott. Det är avgörande för våra barns framtid. Till exempel skulle pengarna kunna finansiera över 800 lärare i skolan.

Och det här är pengar som verkligen ska gå till välfärden. De ska inte finansiera konsulter, höjda politikerlöner eller fler skattesänkningar för de rika. De ska användas för att återupprätta en del av vår välfärd.

Reparera nedskärningarna nu, Anna König Jerlmyr.

De här är en debattartikel som ursprungligen publicerats på Stockholm Direkt.

 

profilbild på Clara Lindblom

Varenda hyresrätt i Stockholm behövs

Dennis Wedin (M) säger sig vilja främja en blandad stad men effekten blir det motsatta – ökade klyftor och en bostadskris som blir allt svårare att vända.

Mitt under brinnande bostadskris pratar Moderaternas Dennis Wedin om att skapa möjligheter för ”bostadskarriärer” samtidigt som närmare 90 000 personer aktivt söker efter ett hyreskontrakt i Stockholm. Gärna ett där de inte behöver lägga nästan hela sin inkomst på att betala hyran.

Men den chansen blir allt mindre till följd av de ombildningar av 1800 hyresrätter till bostadsrätter som kan ske i år. Ombildningarna bidrar inte till att lösa bostadskrisen. De bidrar heller inte till att skapa en mer blandad stad, utan det är en ideologisk övertygelse hos Moderaterna om att det skulle vara bättre att äga sin bostad än att hyra den. Men få unga, eller äldre för den delen, har idag råd att köpa sitt första boende. Det som framför allt saknas på bostadsmarknaden är fler hyresrätter på med hyror som vanliga människor kan efterfråga.

Om de som står långt ifrån bostadsmarknaden idag ska ha en rimlig chans att få tag i ett boende så behöver vi fler lägenheter med överkomlig hyra. Men det är just de här lägenheterna som försvinner vid ombildning. Det är äldre hus med låga hyror som ombildas, och Dennis Wedin vet lika väl som jag att det inte går att matcha hyrorna i nybyggda hus med de som nu ombildas.

I samtliga områden där man öppnat upp för ombildningar så finns det även bostadsrätter till salu. Den som vill köpa sig en bostadsrätt kan göra det. Det är hyresrätter som är den stora bristvaran. I Järva, där inga intresseanmälningar lämnats in för ombildning är det också fler större hyresrätter som behövs. Omkring vart tredje hushåll i området räknas som trångbott.

Om det verkligen är en blandad stad man vill skapa bör man snarare snegla på de 69 områden i Stockholm som domineras av bostadsrätter och villor istället för hyresrätter. Vi skulle tjäna mycket på att förtäta och berika dessa områden med hyresrätter. Det skulle möjliggöra för fler att bo i fler delar av Stockholm och på riktigt skapa en mer blandad stad.

Dennis Wedin tar alldeles för lätt på vad ombildningarna av 1800 hyresrätter till bostadsrätter kommer göra för den redan existerande bostadskrisen. Förmodligen är han själv inte en av de 87 713 personer som aktivt letar ett nytt hem i Stockholm.

Clara Lindblom (V), oppositionsborgarråd

Det här är en debattartikel som ursprungligen publicerats på Stockholm Direkt

 

profilbild på Clara Lindblom

Pengarna räcker inte, Löfven!

Det finns bara en sak för Stefan Löfven och Magdalena Andersson att göra i nuläget om de menar allvar med att de värnar välfärden. Gå Vänsterpartiets krav till mötes. Ge välfärden de pengar den behöver.

Det ska gå snabbt att få träffa läkare när olyckan varit framme. Det ska finnas tillräckligt många pedagoger i förskolan för att se alla barn. Personalen i äldreomsorgen ska ha tid för fika och samtal med de äldre. Det här är självklarheter som borde vara uppfyllda redan idag. Men så ser det tyvärr inte ut i verkligheten. Regeringen måste gå Vänsterpartiet till mötes och ge mer resurser till välfärden.

Vänsterpartiet krävde i förra veckan 10 extra miljarder till välfärdsverksamheterna i landets kommuner och regioner. Det hade till exempel gett Stockholms kommun drygt 631 miljoner kronor.

I dagarna gav regeringen och januaripartierna besked om tillskott på ca hälften av pengarna, 5 miljarder, vilket innebär drygt 300 miljoner kronor till Stockholm. Det kommer tyvärr inte att räcka för att täcka behoven.

SKR, Sveriges kommuner och regioner, meddelade förra året att 2022 så kommer kommuner och regioner att behöva 38 miljarder kronor mer än i dag. Och det bara för att hålla nuvarande nivå. Då är ett tillskott på 5 miljarder helt otillräckligt.

I Stockholm är vi i ett läge där hemtjänstpersonalen tvingas springa mellan de äldre, där lärarna i skolan inte hinner se alla barn och där barnmorskorna inte hinner ta rast. Från våra stora akutsjukhus i Stockholmsregionen hör vi dagligen nya larm om långa väntetider på akuten och brist på vårdplatser. Det är oacceptabelt och ovärdigt. De borgerliga partiernas skattesänkningar har dessutom förvärrat läget ytterligare.

Som om dagens läge inte var illa nog så väntar stora nedskärningar i hela landet under 2020. Åtta av tio av landets kommuner planerar nedskärningar inom bland annat äldreomsorgen och skolan. I landets regioner planeras nedskärningar bland annat inom sjukvården.

Det finns bara en sak för statsminister Stefan Löfven (S) och finansminister Magdalena Andersson (S) att göra i nuläget om de menar allvar med att de värnar välfärden. Gå Vänsterpartiets krav till mötes. Ge välfärden de pengar den behöver.

Clara Lindblom (V), Oppositionsborgarråd

Det här är en debattartikel som ursprungligen publicerats på Kommunalarbetaren.se

Bild på Stadshuset mot blå himmel

Otillräckligt tillskott till Stockholms välfärd

Vänsterpartiet krävde i förra veckan 10 extra miljarder till välfärdsverksamheterna i landets kommuner och regioner. Det hade gett Stockholms stad drygt 631 miljoner kronor. Nu ger regeringen och januaripartierna besked om tillskott på ca hälften av pengarna, 5 miljarder, vilket innebär drygt 300 miljoner kronor till Stockholms stad.

– Det är ett otillräckligt tillskott som inte kommer räcka för att täcka de behov som finns, bland annat i förskolan, skolan och inom äldreomsorgen. Det är förstås välkommet att regeringen pressats till detta men för oss ute i kommunerna behövs mer resurser än vad de är beredda att ge, säger Clara Lindblom (V), oppositionsborgarråd.

Under 2020 väntar stora nedskärningar i hela landet och Stockholm är inget undantag. Vänsterpartiet i Stockholms stad varnade redan i höstas för att den blågröna budgeten i Stockholm, som innehåller stora nedskärningar till följd av förra årets skattesänkning, kommer att slå hårt mot välfärden i staden.

Foto av Stockholms skyline i skymningsljus

V-kravet på krispengar till kommuner och regioner skulle ge 631 miljoner till Stockholms stad

2019 var ett tufft år för kommuner och regioner i hela Sverige och Vänsterpartiet kräver nu 10 extra miljarder till välfärdsverksamheterna i landets kommuner och regioner. Förslaget skulle ge Stockholms stad ett tillskott på drygt 631 miljoner kronor, pengar som Vänsterpartiet i Stockholms stad menar att framförallt stadens verksamheter för barn och unga är i skriande behov av.

Under 2020 väntar stora nedskärningar i hela landet och Stockholm är inget undantag. Vänsterpartiet i Stockholms stad varnade redan i höstas för att den blågröna budgeten i Stockholm, som innehåller stora nedskärningar till följd av förra årets skattesänkning, kommer att slå hårt mot välfärden i staden.

– Vi har redan börjat se effekterna av det moderatledda styrets nedskärningsbudget i Stockholm. Skola och förskola får rekordlåga anslag och parklekar ute i våra stadsdelar har tvingats stänga till följd av bristande resurser. Det är tyvärr barn och unga som drabbas allra mest, säger Clara Lindblom (V) oppositionsborgarråd i Stockholms stad.

För att lösa den akuta välfärdskrisen gick Vänsterpartiets partiledare Jonas Sjöstedt igår ut och krävde ett tillskott på minst 10 miljarder kronor till landets kommuner och regioner. Två tredjedelar av pengarna föreslås gå till kommunerna och en tredjedel till landets regioner.

– Det här är pengar som verkligen behövs i Stockholm för att kunna satsa på verksamheter för barn och unga ute i stadsdelarna. Det motsvarar över 1000 nya förskollärare och barnskötare, det skulle göra en enorm skillnad, säger Clara Lindblom.

Uträkningen är en uppskattning som räknat på hur fördelningen blir om de 10 miljarderna fördelas jämnt efter befolkningen. Mer info finns här.

Profilbild på Clara Lindvlom

Ombildningarna blir ett hårt slag för allmännyttan

Efter ett år av blågrön ombildningspolitik står det nu klart att minst 1 800 lägenheter kan ombildas under 2020. Det här kommer att bli ett hårt slag för en bostadsmarknad som redan är i kris.

Ombildningar sker oftast av äldre lägenheter, vilket också är de lägenheter som har lägst hyra. Att bygga igen förlusten av dessa 1 800 lägenheter kommer med nuvarande markanvisningstakt ta Stockholms stad omkring sju år. I exploateringsnämnden har man nämligen satt ett mål om att 400 lägenheter med pressade hyror ska byggas årligen, men hittills under mandatperioden ligger resultatet runt 250. Dessutom kommer hyrorna ligga betydligt högre i de nybyggda husen – även om hyran pressas. Ta min förort Hökarängen till exempel. Här kostar en trea i ett hus byggt på 40- eller 50-talet dryga 6 000 kronor i månaden medan en lika stor lägenhet i ett nybyggt hus kostar över 12 000 kronor.

Ju fler lägenheter som ombildas, desto längre tid tar det för allmännyttan att bygga ikapp

För att säkerställa att det allmännyttiga beståndet stannar på 60 procent har man satt en kvot på hur många lägenheter som får ombildas i varje stadsdel. I Sätra ligger man nära gränsen vilket gör att endast 38 lägenheter får ombildas. Därför är inget hus aktuellt för ombildning där, om man ska följa riktlinjerna. Men på det här området har Dennis Wedin (M) redan svajat. Om riktlinjerna frångås i fler stadsdelar och ombildningar tillåts även om andelen sjunker under kvoten så är det fler än 1 800 lägenheter som riskerar att ombildas. Och ju fler lägenheter som ombildas, desto längre tid tar det för allmännyttan att bygga ikapp.

I många av de elva stadsdelarna där det öppnades upp för ombildningar har det under året drivits intensiva kampanjer mot ombildningarna av engagerade boende som inte vill att husen ska säljas och bli bostadsrätter. Hökarängen, Bagarmossen och Rågsved är några av dessa. Jag är verkligen imponerad av alla de som lagt så mycket av sin tid på att kämpa mot ombildningarna. De som organiserat, informerat och debatterat för att både de själva och deras grannar ska få behålla sina lägenheter inom allmännyttan. Lokala aktivister har gjort en enorm insats, inte minst när de tvingats kämpa mot ombildningskonsulter som spridit felaktig information samtidigt som staden hållit sig passiv.

Stockholm har idag över 87 000 aktivt sökande i bostadskön som är i stort behov av en hyresrätt. Det sista de behöver är en förlust av hyresrätter som tar minst sju år att bygga ikapp. Vi behöver behålla de bostäder som finns inom allmännyttan samtidigt som vi bygger nya lägenheter med överkomliga hyresnivåer. Som det ser ut idag får du i genomsnitt vänta i drygt elva år på att få ett hyreskontrakt i Stockholms stad. Den tiden måste bli kortare, inte längre. Det som den här staden behöver är därför fler hyresrätter, inte tvärtom.
Profilbild på Alexandra Mattsson Åkerström

Socialtjänsten behöver mer resurser – inte detaljstyras av politiker

Socialborgarrådet Jan Jönsson reagerar på att vi i Vänsterpartiet vill avskaffa stadens nya arbetssätt gällande allvarssamtal inom 48-timmar med stadens unga som första gången begår någon form av brott. Vi i Vänsterpartiet reagerar snarare på den brist på lyhördhet som staden visat mot de anställda som slår larm om att reformen riskerar att slå fel och undantränga viktigare arbetsuppgifter som socialtjänsten har.

Vänsterpartiet vill inte detaljstyra socialtjänsten utan ge dem resurser att sköta sitt grunduppdrag

Socialtjänsten i Stockholm tampas redan idag med begränsade resurser och får alltmer att göra då den ekonomiska ojämlikheten ökar. Det sista de behöver är att detaljstyras av en grönblå symbolpolitik som sätter sina idéer före personalens kompetens. Vänsterpartiet har inget emot att samtal hålls med unga som begår ett första brott, men när professionen larmar om att viktigare ärenden, så som våld mot barn, nu riskerar att trängas undan på grund av att politiken så tydligt prioriterar allvarssamtalen istället så måste vi som politiker ta ansvar.

Vänsterpartiet vill inte detaljstyra socialtjänsten utan ge dem resurser att sköta sitt grunduppdrag, att utreda alla anmälningar om barn som far illa och sätta in insatser för att bryta sociala problem i tid. Det här är ett uppdrag som de redan idag inte har tillräckliga resurser för då utredningstiderna är för långa. I det läget är det orimligt att föra in nya arbetsuppgifter utan att tillföra resurser, det blir bara symbolpolitik mot kriminalitet.

Om majoriteten på riktigt vill ta ansvar för barn- och ungdomsvården och förhindra att unga dras in i en kriminell livsstil kan de börja med att tillföra stadsdelsnämnderna i Stockholm de resurser som behövs för att hålla fritidsgårdar öppna och komma tillrätta med underskotten i socialtjänsten. Staden lägger också miljontals kronor på ordningsvakter, pengar som istället skulle kunna göra nytta inom socialtjänsten och i skolan vilket på riktigt skulle förhindra ungdomskriminalitet. Man ska komma ihåg att det i Stockholm anmäls mellan 20 – 30 000 barn årligen till socialtjänsten med misstanke om att de far illa, så socialtjänsten har att göra. Flera ärenden kommer från polisen, från skolan och från sjukvården. Det kan handla om våld i familjen, om övergrepp, skolfrånvaro eller brottslighet.

Det är inte ansvarsfullt att i det här läget införa så kallade ”reformer” som inte är finansierade. Om socialborgarrådet verkligen tycker att införandet av dessa samtal är så viktigt hade det varit klädsamt om satsningen följdes upp med ökade resurser. I Skärholmen har man numera en tjänsteman, motsvarande ca 500 000 kronor årligen, för att klara av att genomföra de här samtalen i tid. Det är 500 000 som tas från den ordinarie verksamheten.

Jag är helt överens med Jan Jönsson om att samverkan mellan socialtjänst och polisen är viktigt men att allvarssamtal med alla ”förstagångsförbrytare” är det mest effektiva saknar evidens och de flesta som begår brott i form av snatteri och fylla i ungdomen blir inte heller livsstilskriminella. Stoppa allvarssamtalen och Liberalernas symbolpolitik. Låt istället socialtjänsten få tillräckliga resurser och förtroende för att göra sitt jobb!

 

Det här är en debattreplik som ursprungligen publicerats på Stockholm direkt

Årskrönika 2019 – Clara Lindblom

Under december 2019 tittar vi tillbaka på året som gått och låter våra folkvalda ge en tumme upp och en ner för året som gått. Dessutom blickar vi framåt mot 2020 och vad vi kommer fokusera på då för att arbeta för ett mer jämställt, jämlikt och klimatsmart Stockholm.

Vi avslutar med vårt eget oppositionsborgarråd Clara Lindblom.

Vad ger du tummen upp för under 2019?
Jag är verkligen imponerad av alla aktivister som kämpar mot ombildningar och utförsäljningar i Stockholm. De som organiserar, informerar och debatterar för att behålla sina lägenheter inom allmännyttan. Lokala aktivister har gjort ett jättejobb, inte minst när de under året tvingats kämpa mot ombildningskonsulter som spridit felaktig information eller kommit med glädjekalkyler. Men jag vill också hylla alla de som engagerat sig för att stoppa utförsäljningen av Vällingby centrum och nedläggningar av parklekar i till exempel Farsta.

Vad ger du tummen ner för?
Det moderatledda styrets bostadspolitik är rent ut sagt en katastrof för Stockholm. Över 2000 hyresrätter riskerar nu att ombildas vilket skulle ta allmännyttan ungefär fyra år att bygga ikapp. Dessutom har en ny typ av aktör har börjat släppas in på bostadsmarknaden. Riskkapitalbolag med oetiska affärsmodeller som inte har något som helst intresse av att vara en långsiktig hyresvärd utan bara vill tjäna snabba pengar. I städer som New York, London och Barcelona går borgmästare ihop och ansluter sig till the Shift för att se till att sådana aktörer inte ska få utrymme på bostadsmarknaden, det borde Stockholm också göra.

Vad kommer du att arbeta för under 2020?
Stockholm ska vara en stad där alla kan bo. Som ung ska du kunna få en lägenhet när det är dags att flytta hemifrån, det ska finnas rymliga lägenheter att flytta till om familjen växer och du ska kunna växla till ett mer anpassat boende när du blir äldre. Då behöver vi fler hyresrätter som folk har råd att bo i. Därför måste vi fortsätta att kämpa mot ombildningar och stoppa regeringens planer på att införa marknadshyror i nyproduktion.