Författare: stockholmsstad

Kristdemokraterna i Stockholm hävdar att oppositionen inte lagt några konkreta och genomförbara förslag i arbetet mot coronaviruset. Ingenting kunde vara mer fel. Tvärtom har vi från dag ett kommit med förslag på hur smittspridningen inom äldreomsorgen ska begränsas, skriver Clara Lindblom (V), Karin Wanngård (S) och Sissela Nordling Blanco (Fi).

Kristdemokraternas äldreborgarråd Erik Slottner, som är högst politiskt ansvarig för äldreomsorgen i Stockholms stad, anklagar i flertalet intervjuer oss i oppositionen för att inte ha lagt konkreta förslag i arbetet mot spridningen av coronasmittan. Det är helt fel. Vi har i själva verket föreslagit både konkreta åtgärder för att minska smittspridningen och riktat befogad kritik mot den senfärdighet som vi sett i hanteringen av smittan inom äldreomsorgen i Stockholm.

Flera veckor innan Stockholms stads krisledningsnämnd beslutade om krav på att så kallade förstärkningsteam skulle överta ansvaret för personer med bekräftad smitta inom hemtjänsten, så föreslogs detta av oppositionen. Detsamma gäller inrättande av så kallad kohortvård för att vårda smittade på särskilda avdelningar inom äldreboenden. Vi föreslog även i ett tidigt skede evakueringsboenden för riskgrupper som bor trångt och därför inte har möjlighet att hålla social distans om någon i hushållet skulle bli sjuk. Tyvärr har den politiska majoriteten haft svårt att fatta de beslut som krävs i tid, vilket har gjort att det dröjt veckor innan förslagen har blivit verklighet.

Vi kommer även i fortsättningen att ta ansvar för att skydda de äldre. Eftersom majoriteten har haft få egna förslag för hur smittspridningen ska begränsas inom äldreomsorgen lägger vi nu fram ytterligare förslag som skulle kunna genomföras med kort varsel – om den politiska viljan finns.

• Stockholms stad ska snarast inleda förhandlingar med de fackliga organisationerna för att teckna ett kollektivavtal om att begränsa användningen av osäkra anställningar inom äldreomsorgen – och ställa motsvarande krav i avtalen med de privata företagen. En högre andel fast anställda skulle ge betydligt bättre förutsättningar att minska smittspridningen och höja kvaliteten i äldreomsorgen även på sikt.
• Samtliga anställda vikarier inom äldreomsorgen ska erbjudas anställning minst till och med augusti för att säkra bemanningen under sommaren. Det skulle leda till ökad stabilitet i personalgrupperna och underlätta bemanningen under sommarmånaderna.
• Alla anställda inom äldreomsorgen ska ha tillgång till nödvändig skyddsutrustning och veta hur man använder den på rätt sätt. Därför ska staden säkerställa att alla anställda i både privat och kommunal äldreomsorg tar del av stadens digitala utbildningar i smittskydd och hygienrutiner.
• Alla äldre som beviljats insatser inom hemtjänsten eller på äldreboenden ska beviljas upp till fem ytterligare timmar i veckan. Den extra tiden ska användas för att skapa utrymme i personalens schema för utökade hygienrutiner och för att de ska kunna byta sina arbetskläder i omklädningsrum vid behov.
• Äldreförvaltningen i Stockholm ska återuppta sina inspektioner som pausats av smittskyddsskäl. Inspektionerna kan ske genom digital tillsyn och stickprovskontroller utanför boenden och hemtjänstlokaler. Särskilt fokus måste ligga på att hygienrutiner och riktlinjer om arbetskläder följs inom äldreboenden och i hemtjänsten.
• Stockholms stad har i nuläget ett erbjudande om evakueringsboende, men personer som tillhör någon riskgrupp riskerar att inte utnyttja det av kostnadsskäl. Staden måste därför stå för hela kostnaden för evakueringen. Erbjudandet bör också utsträckas till fler områden i Stockholm där smittspridningen ökat under de senaste veckorna.
• Staden måste se till att det finns tillgång till samtalsstöd för personalen inom äldreomsorgen och att det används. Det kan vara psykiskt tungt att möta äldre som är svårt sjuka eller försöka mildra ångest och oro i livets slutskede, särskilt när anhöriga inte kan finnas vid den äldres under den sista tiden.

Vi hör nästan dagligen desperata vittnesmål om hur situationen ser ut på golvet. Det är inte acceptabelt att personalen ska behöva känna sig otrygga och otillräckliga på jobbet. Då behöver de styrande politikerna lyssna på personalen, och på oppositionen, och fatta de beslut som är nödvändiga. Tillsammans måste vi göra allt för att skydda de äldre.

Clara Lindblom (V), oppositionsborgarråd
Karin Wanngård (S), oppositionsborgarråd
Sissela Nordling Blanco (Fi), gruppledare

Detta är en debattartikel som ursprungligen publicerats i Dagens Arena. 

På onsdagens möte med Stockholms stads kommunstyrelse föreslog Vänsterpartiet att besöksrum där anhöriga och äldre kan kommunicera genom till exempel fönster och plexiglas inrättas på alla stadens äldreboenden. Detta för att bryta ensamhet och social isolering bland de äldre.

På äldreboenden i exempelvis Täby har plexiglas monterats i fönster, vilket har möjliggjort att anhöriga genom att stå utanför äldreboendet kan samtala och se sina äldre släktingar utan att besöksstoppet bryts.

– Det är verkligen inte bra att de äldre sitter isolerade så länge utan att få träffa sina anhöriga så vi måste se till att ta vara på smarta lösningar som finns för att folk ska kunna träffas, men förstås utan att riskera att sprida smitta, säger Clara Lindblom (V), oppositionsborgarråd och tidigare äldreborgarråd i Stockholm.

Byggkostnaderna beräknas till 2 500 kronor per boende och staden föreslås stå för kostnaden som uppskattas till ca 250 000 kronor för samtliga boenden.

En annan insats är att säkerställa att såväl äldreboenden som hemtjänstenheter har iPad eller motsvarande för kostnadsfri utlåning, så att äldre kan få praktisk möjlighet och stöd att samtala med sina anhöriga via exempelvis Skype. Vänsterpartiet föreslår därför också att staden skyndsamt ska se över möjligheten att förse äldreboenden och hemtjänstenheter med iPadplattor eller motsvarande för att underlätta för äldre att hålla kontakt med anhöriga och vänner med hjälp av digitala lösningar.

Nu är det tid att minimera antalet osäkra anställningar: Teckna lokala avtal. Höj grundbemanningen och inrätta vikariepooler. Erbjud anställningar på sex månader för de tillfälligt anställda, skriver Clara Lindblom, oppositionsborgarråd (V) Stockholm.

När den värsta krisen är över kommer vi vara tvungna att rannsaka vår beredskap för kriser och pandemier, liksom välfärdens förutsättningar att möta den här typen av händelser. För om någonting så har den här pandemin satt fingret på stora problem med vårt sätt att styra och finansiera välfärden.

En underfinansierad äldreomsorg med en hög andel tidsbegränsade anställningar och en mängd privata aktörer som försvårar samordningen var nog till exempel inte det bästa utgångsläget för att hantera en kris.

I dessa tider har det blivit allt mer uppenbart att vård- och omsorgsyrken är viktiga för hela samhället. De applåder som personalen välförtjänt fått måste även omsättas i bättre förutsättningar att kunna göra ett bra jobb. De som arbetar i vård- och omsorg förtjänar fasta och trygga anställningar lika självklart som de förtjänar skyddsutrustning.

Men att det skulle krävas en global pandemi för att arbetsvillkoren inom äldreomsorgen skulle komma upp för debatt på högsta politiska nivå, är tyvärr talande för den låga politiska status som äldreomsorgen har. För plötsligt sitter kristdemokrater som Ebba Busch och Erik Slottner och bedyrar att de vill ha fler fasta anställningar i äldreomsorgen. Detta trots att Slottner som är ansvarigt äldreborgarråd i Stockholms stad så sent som i januari i år sänkte kraven på den kommunala hemtjänsten vad gäller att erbjuda fasta anställningar.

Ebba Busch är till och med beredd att ge kommuner bonus för att inte använda den ytterst osäkra anställningsformen Allmän visstidsanställning (AVA) som hennes eget parti införde senast de satt i regeringsställning.

En tidsbegränsad anställning innebär inte bara en osäkrare inkomst, sämre löneutveckling och så småningom lägre pension. Du får vanligtvis inte ta del av samma utbildningsinsatser som dina arbetskollegor och endast sjuklön under de pass som du är inbokad på.

För oss som har gått på så kallade timvikariat kommer inga av de larmrapporter vi kan läsa om i medierna egentligen som en överraskning. En tidsbegränsad anställning innebär inte bara en osäkrare inkomst, sämre löneutveckling och så småningom lägre pension.

Du får vanligtvis inte ta del av samma utbildningsinsatser som dina arbetskollegor och endast sjuklön under de pass som du är inbokad på.

Det betyder att en sjukanmälan kan gräva stora hål i plånboken, samtidigt som vi ställer människor inför situationer som de inte ska behöva hamna i. Som att dra sig för att påpeka brister i informationsöverföring, rutiner på arbetsplatser eller att tveka inför att stanna hemma när man är sjuk. Så var det för mig i alla fall, både för att jag visste att en sjukanmälan skulle kosta alldeles för mycket i lönekuvertet och för att jag inte ville uppfattas som besvärlig. Jag hade en hyra att betala och ville bli inringd igen.

Välfärden kan inte till stora delar bäras upp av personer med den här typen av arbetsvillkor – oavsett om det råder en global pandemi eller inte. Det försätter väldigt många människor i en väldigt osäker ekonomisk situation och ger dem en ytterst svag ställning på arbetsmarknaden. Men det är inte heller bra för verksamheterna eller för alla dem som behöver dem.

Inom äldreomsorgen betyder en hög andel tidsbegränsat anställda en lägre personalkontinuitet, det vill säga väldigt många olika personer som går hem till den äldre. Det är inte direkt en bra grundförutsättning för en trygg äldreomsorg som utgår från den äldres önskemål och behov.

Nu måste vi vara många som hjälps åt att hålla fast politiker som Ebba Busch och Erik Slottner vid deras yrvakna löften rörande äldreomsorgen.

Allmän visstidsanställning måste slopas, utan att det går ut över anställningstryggheten för alla andra på arbetsmarknaden. Den kommun som vill gå före kan teckna ett lokalt kollektivavtal för att minimera antalet osäkra anställningar och istället använda sig av förhöjd grundbemanning och vikariepooler för att hantera tillfällig sjukfrånvaro eller arbetstoppar.

Alla som just nu anställs tillfälligt för att hantera den rådande krisen måste erbjudas anställningar på minst sex månader, för den här situationen ser ut att hålla i sig ett tag. Sommarmånaderna kommer inte heller att bli enkla ur bemanningssynpunkt, eftersom många som slitit hårt under dessa veckor kommer behöva en välbehövlig semester.

Nu måste vi vara många som hjälps åt att hålla fast politiker som Ebba Busch och Erik Slottner vid deras yrvakna löften rörande äldreomsorgen. De som jobbar med omsorg om våra äldre förtjänar fasta anställningar, högre löner och bättre förutsättningar att göra sitt jobb.

Sent ska syndaren vakna. Det gäller tydligen även kristdemokrater.

Detta är en text som ursprungligen publicerats i Kommunalarbetaren.