Skip to main content

Marknadshyror slår hårt mot våldsutsatta och ensamstående

Det finns inte tillräckligt många gamla hyresrätter med rimliga hyror för alla som inte kommer att ha råd med nya till marknadshyror. Ett faktum som särskilt drabbar ensamstående kvinnor med barn,  skriver vi i FemPers Nyheter

Nyligen presenterade regeringen utredningen om marknadshyror i nyproducerade hyresrätter. Om det förslaget går igenom kommer nybyggda hyreslägenheter få ännu högre hyror än vad de redan har. Det kommer att göra det mycket svårare för alla med lägre inkomster att kunna få tag i en bostad, inte minst ensamstående kvinnor med barn.

Att få en hyresrätt med överkomlig hyra blir allt svårare i Stockholm. Samtidigt som antalet stockholmare ökar har de borgerliga partierna under de senaste 15 åren genomfört ombildningar som lett till att över 26 000 lägenheter har försvunnit från allmännyttan, och nyproduktionen av hyresrätter är inte tillräckligt snabb. De nya lägenheterna blir dessutom oftast dyra, vilket gör det svårt för låginkomsttagare, pensionärer, studerande och ensamstående att ha råd med dem. Det är med andra ord inte svårt att förstå varför vi har över 89 000 aktivt sökande i bostadskön i Stockholm.

En grupp som riskerar att bli särskilt utsatt på Stockholms allt mer hårdnande bostadsmarknad är de ensamstående kvinnorna med barn. Ideella organisationer som arbetar med hemlösa har flera gånger under de senaste åren varnat för att andelen kvinnor, och ensamstående mammor med barn, ökar inom hemlöshetsstatistiken. Samma organisationer pekar på bostadsbristen som den primära orsaken till att dessa kvinnor hamnar i hemlöshet, inte social problematik eller missbruk.

Nu riskerar situationen på bostadsmarknaden för ensamstående kvinnor att bli ännu sämre, för snart kommer regeringen, efter påtryckningar från Centerpartiet och Liberalerna, att lägga fram ett förslag om att införa marknadshyror i nybyggda hyresrätter.

Det kommer att innebära att nya lägenheter blir ännu dyrare än vad de redan är idag, vilket innebär att inte många ensamstående mammor kommer att ha råd med en nybyggd lägenhet. Och på grund av de borgerliga partiernas ombildningar i Stockholm så finns det inte heller tillräckligt många gamla hyresrätter med rimliga hyror för alla de som inte kommer att ha råd med de nya lägenheterna med marknadshyror.

Det finns också mycket som pekar på att marknadshyror i nybyggda hyresrätter så småningom kommer att leda till att marknadshyra införs för alla lägenheter, även de gamla, som exempelvis skett i Finland. Och enligt en rapport framtagen av konsultföretaget Ramböll på uppdrag av Hyresgästföreningen så skulle hyresnivåerna i Stockholm då öka med i snitt 52 procent i Stockholm. En sådan hyreshöjning vore en mardröm för alla som redan har det svårt att få ekonomin att gå ihop.

Förslaget om marknadshyror riskerar även att slå hårt mot alla våldsutsatta kvinnor. För många av de kvinnor som lever i en våldsam relation klarar nämligen inte att ta sig ur den situationen för att de helt enkelt inte kan hitta en annan bostad som de har råd med. Införandet av marknadshyror kommer inte att göra deras situation lättare.

Ett införande av marknadshyror är egentligen bara en bra idé för den som har mycket pengar och klarar att betala en skyhög hyra. Men för den ensamstående mamman med en välfärdslön, den kvinnliga pensionären med låg pension eller den våldsutsatta kvinnan som snabbt behöver hitta en ny bostad är det ett katastrofalt förslag som inte får gå igenom.

En trygg bostad är en mänsklig rättighet, inte en lyxvara som bara de högavlönade ska ha råd med. Nej till marknadshyror!

Torun Boucher, gruppledare för Vänsterpartiet Stockholms stad
Anna Sehlin, oppositionsregionråd för Vänsterpartiet Region Stockholm
Elena Karlström, distriktsordförande för Vänsterpartiet Storstockholm

profilbild på Clara Lindblom

Inför lokala kollektivavtal mot sexuella trakasserier

”Vänsterpartiet tycker att det är självklart att all personal inom staden ska kunna känna sig trygga på jobbet. Det kan vi aldrig tumma på”, skriver Clara Lindblom (V) och uppmanar Stockholms stad att följa Göteborgs exempel med kollektivavtal mot sexuella trakasserier.

Sexuella trakasserier på jobbet är ett stort problem för många kvinnor. Det förekommer inom alla branscher på såväl privata som offentliga arbetsplatser. Nu är det hög tid att arbetsgivarna tar större ansvar för att få stopp på trakasserierna. Som Sveriges största arbetsgivare borde Stockholms stad föregå med gott exempel och stifta lokala kollektivavtal mot sexuella trakasserier.

För några veckor sedan briserade nyheten att en känd krögare i Stockholm ska ha trakasserat många unga kvinnor ur sin personal. Övergreppen ska ha pågått i flera år och i princip helt öppet. Såväl andra chefer som kollegor till de utsatta visste hela tiden precis vad det var som pågick. Men ingen vågade säga något eftersom risken för att bli uppsagd var för stor.

Och något som är mycket oroande är att många kommuner inte har tillräckliga verktyg för att förhindra och stoppa sexuella trakasserier.

Händelserna på den kända restaurangen är inte på något sätt unika för just den arbetsplatsen eller för restaurangbranschen. Sexuella trakasserier på arbetet förekommer överallt och drabbar tusentals kvinnor. Enligt en rapport från Arbetsmiljöverket utsätts 1 av 10 för sexuella trakasserier på arbetet, bland unga kvinnor handlar det om så mycket som 30 procent.

Kommunala arbetsplatser är givetvis inga fredade zoner, trakasserier förekommer även där. Och något som är mycket oroande är att många kommuner inte har tillräckliga verktyg för att förhindra och stoppa sexuella trakasserier.

I en rapport från Diskrimineringsombudsmannen som kom tidigare i år framkommer nämligen att 91 procent av landets kommuner brister i att följa upp de rutiner och riktlinjer som finns för att motverka trakasserier av olika slag på arbetet. Det visar tydligt att kommuner måste göra mer för att ta sitt ansvar som arbetsgivare i kampen mot sexuella trakasserier på jobbet. Vi i Vänsterpartiet tycker att det är självklart att all personal inom staden ska kunna känna sig trygga på jobbet. Det kan vi aldrig tumma på. Och för att säkra att det blir så föreslår vi att staden borde teckna ett nytt lokalt kollektivavtal mot sexuella trakasserier. Det tror vi också kan leda till att fler följer efter.

Vi måste visa att vi tar personalens arbetsmiljö på allvar och att vi inte tolererar någon form av sexuella trakasserier.

Det är fackförbundet Vision i Göteborg som har drivit på för att använda kollektivavtalet som ett redskap i arbetet mot sexuella trakasserier på jobbet. Rent konkret menar de att ett sådant avtal exempelvis skulle innefatta regleringar av hur uppkomna fall av sexuella trakasserier ska hanteras och vad följderna kan bli. Avtalen skulle även se till att personalen får utbildning i frågor som rör trakasserier på arbetsplatsen.

Hittills har Göteborgs stad som första arbetsgivare i Europa, på initiativ av Vänsterpartiet, beslutat att ta fram den här typen av kollektivavtal för stadens anställda. Nu menar vi att det är dags för Stockholms stad att följa efter.

Vi måste visa att vi tar personalens arbetsmiljö på allvar och att vi inte tolererar någon form av sexuella trakasserier. Alla ska vara trygga på jobbet.

 

Läs artikeln i Feministiskt Perspektiv. 

Profilbild på Alexandra Mattsson Åkerström

Färre hyresrätter drabbar ensamstående mammor

Vid årsskiftet stod det klart att minst 1800 hyresrätter i Stockholm kan ombildas till bostadsrätter. Det betyder att antalet billiga hyresrätter i staden kommer att minska, och att kötiderna för de som behöver en bostad kommer att bli längre. Det är de ensamstående kvinnorna och låginkomsttagarna som kommer att drabbas hårdast.

När den blågröna majoriteten under hösten 2018 aviserade att de ville öppna upp för ombildningar i Stockholm igen var vi många som blev oroliga. Vi minns nämligen tydligt konsekvenserna av den förra ombildningsvågen som det dåvarande borgerliga styret genomförde, när över 25000 allmännyttiga hyresrätter försvann. Köerna för att få en bostad blev längre och främst var det såklart alla de som inte har råd att köpa sitt boende som blev lidande, såsom ensamstående kvinnor, låginkomsttagare, studenter och pensionärer.

Enligt Stockholms stads senaste kartläggning av hemlöshet i staden ökar nu antalet kvinnor och barnfamiljer som befinner sig i hemlöshet. Framförallt handlar det om ensamstående föräldrar, och orsakerna till hemlösheten är oftast att man helt enkelt inte får tag på en bostad som man har råd med.

Tillgången till billiga hyresrätter är helt avgörande för att stadens hemslöshetsarbete ska lyckas. För det spelar ingen roll hur många bostad först-lägenheter eller försöks- och träningslägenheter som avsätts – finns det inte lägenheter med rimliga hyror så kommer problemen med stigande hemlöshet inte att lösas.

Efter en ny omgång av ombildningspolitik står det nu klart att 1800 hyresrätter kan försvinna från allmännyttan. Jämfört med förra ombildningsvågens siffror kan det verka lågt, men i en stad där antalet aktivt sökande i bostadskön ligger över 90 000 personer så är det mycket.

De hyresrätter som ombildas nu går inte heller att ersätta med nya eftersom gamla hyresrätter alltid har lägre hyror än nybyggda. Det kommer alltså inte bara bli svårare att få tag på en hyresrätt i Stockholm, det kommer också att bli dyrare att bo.

Att Moderaterna aldrig har värnat låginkomsttagare med sin politik är ingen nyhet. Att de inte analyserar sin politik ur ett jämställdhetsperspektiv förvånar inte heller. Men att de struntar blankt i de negativa sociala konsekvenser som deras politik skapar är ändå anmärkningsvärt.

Vi i Vänsterpartiet har tagit strid för hyresrätterna och kommer fortsätta göra det. Det gör vi för att alla har rätt att bo, och för att tillgången till billiga bostäder är en jämställdhetsfråga. Ensamstående mammor ska inte behöva oroa sig för att deras barn inte har ett tryggt hem att växa upp i.

Stockholm behöver fler hyresrätter – inte färre.

Alexandra Mattsson (V), vice ordförande socialnämnden Stockholms stad

Alexandra Mattson Åkerström och Maj Karlsson

Vem ska betala för mäns våld mot kvinnor?

Stabil finansiering för behövs men förslaget till ny modell för statsbidrag inom brottsofferområdet, som just nu är ute på remiss, riskerar att underminera lokala kvinno- och tjejjourers arbete.

Regeringen har under de senare åren, med påtryckningar från Vänsterpartiet, ökat sina bidrag till lokala kvinno- och tjejjourer. Det är ett otroligt viktigt arbete som görs i att stötta våldsutsatta runt om i landet samtidigt som jourerna bedriver intressepolitiskt arbete på samhällsnivå. Kvinno- och tjejjourerna har en unik kunskap och erfarenhet genom sitt långvariga arbete med våldsutsatta kvinnor och barn. Denna kunskap riskerar nu att gå förlorad.

Regeringen vill nu nämligen styra upp dessa bidrag. Det är givetvis en god tanke, men den nya modellen för statsbidrag, som är ute på remiss i kommunerna, riskerar att underminera jourernas skyddade boenden. De senaste åren har många jourer i Stockholm haft svårt att finansiera sin verksamhet, trots ökningen av bidrag från stat och kommun. En del jourer har också fått lägga ner sin verksamhet. Detta är djupt beklagligt.

Den nya modellen som föreslås innebär att stat och kommun inte längre får finansiera skyddade boenden genom föreningsbidrag vilket kommer leda till att kommunerna tvingas upphandla tjänsten. Med det öppnas en marknad upp för privata aktörer. De har lättare att hantera och vinna en upphandlingsprocess jämfört med jourerna, men de är sämre lämpade att faktiskt sköta uppdraget och driva den här typen av verksamhet.

Detta har redan hänt i Stockholm när kranskommunerna upphandlade boende för våldsutsatta som vanns av ett företag vars grundare hade skulder och själv anklagats för misshandel. Det aktuella företaget har dessutom stoppats av Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Detta är inte en väg som ska fortsätta framåt utan en skrämmande utveckling som måste förhindras.

Jourerna behöver få en stabil finansiering över tid, både för sin öppna och intressepolitiska insats men även för skyddade boenden. Boendeverksamheten behövs som komplement till de verksamheter som i dag drivs av kommunen. Här kan ett så kallat idéburet offentligt partnerskap (IOP) vara en lösning för att undvika upphandling som riskerar att vi tappar jourernas viktiga kompetens.

Mäns våld mot kvinnor är vår tids stora trygghetsfråga och för individen en fråga om liv och död. Det är inte en fråga som hur som helst kan lämnas till privata företag. Med en dålig upphandling riskerar vi också att ansvaret faller tillbaka på den enskilda kvinnan själv.

Värna kvinno- och tjejjourerna och deras unika kompetens. Låt jourerna få en över tid stabil finansiering via det offentliga och håll riskkapitalisterna borta från utsatta kvinnor och barn.

Alexandra Mattsson, (V) vice ordförande i socialnämnden
Maj Karlsson, (V) socialpolitisk talesperson

Detta är en debattartikel som ursprungligen publicerats på Feministiskt Perspektiv

Jonas Sjöstedt (V) med glada väljare.

40 bra saker som V varit med och genomfört i Stockholms stad

Vad har Vänsterpartiet gjort i Stockholm de senaste 4 åren tillsammans med S, MP och Fi?

  1. Fördubblat byggandet av bostäder och satt stopp för utförsäljningarna och ombildningarna av hyresrätter till bostadsrätter.
  2. Minskat ungdomsarbetslösheten med nästan 40 procent.
  3. Ökat det ekonomiska stödet till kvinno- och tjejjourerna.
  4. Satsat två miljarder kronor på klimatet.
  5. Höjt lönerna i kvinnodominerade yrken med nästan 100 miljoner kronor.
  6. Börjat bygga Stockholmshus som är hyresrätter som ska ha lägre hyror än andra nybyggda bostäder.
  7. Minskat hemlösheten.
  8. Ökat öppettiderna på stadens bibliotek.
  9. Öppnat nya kulturhus i flera förorter.
  10. Inrättat elevhälsoteam på alla kommunala skolor.
  11. Sänkt kraven på vilken inkomst du behöver ha för att kunna få en lägenhet via bostadskön.
  12. Höjt skolresultaten i flera skolor i förorten.
  13. Höjt de lägsta lönerna inom Stockholms stad med ca 900 kronor i månaden (utöver de årliga lönehöjningarna).
  14. Öppnat fler boendeplatser för äldre hemlösa.
  15. Höjt lönerna med 1000-2000 kronor i månaden (utöver de årliga lönehöjningarna) för personer som arbetar förebyggande i förorterna med ungdomar som riskerar att hamna i kriminalitet.
  16. Beslutat att Stockholms stad ska sälja av investeringar i företag som utvinner fossila bränslen och bara investera i bolag med fokus på mänskliga rättigheter, miljö och klimat och goda arbetsförhållanden.
  17. Utbildat personalen inom äldreomsorgen om mäns våld mot äldre kvinnor.
  18. Gjort Origo, som erbjuder stöd till den som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck, till en permanent verksamhet.
  19. Höjt stödet till skolor med särskilt stora behov.
  20. Beslutat om att bygga 10 000 nya bostäder för äldre, både äldreboendeplatser och hyresrätter.
  21. Öppnat tre nya relationsvåldcentrum för att stötta de som utsätts för våld av en partner, närstående eller för hedersrelaterat våld.
  22. Sänkt avgifterna till kulturskolan med upp till 70 procent.
  23. Skärpt kraven på företagen som bedriver hemtjänst i Stockholm så att de måste ge sina anställda lön, tjänstepension och semester i nivå med kollektivavtalet.
  24. Satsat nästan 300 miljoner kronor på att stärka socialtjänstens barn- och ungdomsvård.
  25. Öppnat fler medborgarkontor och föreningslokaler.
  26. Drivit igenom att kolkraftverket i Värtan ska stängas senast 2022, vilket kan minska utsläppen i Stockholm med cirka fyra miljoner ton koldioxid.
  27. Infört gratis entré på de flesta av stadens museer.
  28. Utökat antalet sommarjobb för ungdomar.
  29. Inrättat tre nya naturreservat.
  30. Startat upp särskilda team som tar emot äldre som kommer hem från sjukhus.
  31. Beslutat om att öppna ett kvinnohistoriskt museum.
  32. Gjort det möjligt för personer som får försörjningsstöd att få SL-kort.
  33. Ökat föreningsbidragen för Stockholms pensionärsorganisationer.
  34. Öppnat 12 nya aktivitetscenter för äldre där det bland annat finns kaffestunder, bingo, gympa, musik och fredagsmys.
  35. Öppnat mötesplatser för unga HBTQ-personer.
  36. Tagit fram ett nytt program för hur staden ska arbeta mot våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck.
  37. Gjort det lättare för äldre över 85 år och de äldre som känner ensamhet eller otrygghet att flytta till ett seniorboende.
  38. Börjat jobba med feministisk stadsplanering för att få tryggare offentliga miljöer.
  39. Anställt fler fältassistenter och fritidsledare som jobbar med barn och unga.
  40. Sänkt kolloavgiften för låginkomsttagare med 20 procent.

V: Inrätta stödcentrum vid sexuella övergrepp

Vänsterpartiet vill inrätta ett stödcentrum vid sexuella övergrepp i Stockholm. Det är ett av Vänsterpartiets vallöften i Stockholm. Förslaget innebär att den som blivit utsatt för ett sexuellt övergrepp kan få stöd och hjälp med bland annat anmälan, rådgivning och stödsamtal på ett och samma ställe genom ett samarbete mellan kommun, landsting och polis.

Inrättandet av ett stödcentrum beräknas kosta kommunen 7 miljoner kronor årligen.

Målet med verksamheten är att alla unga som utsätts för sexuella övergrepp vet vart de kan vända sig för att få det stöd som de behöver och att verka för att mörkertalen sänks och att fler förövare lagförs.

Alexandra Mattson och Clara Lindblom (V). Foto: Erik Nordblad, Malcolm Jacobson
Alexandra Mattson och Clara Lindblom (V). Foto: Erik Nordblad, Malcolm Jacobson

– Mörkertalet för sexuella övergrepp är fortfarande stort och många vågar inte anmäla. Vi måste göra allt vi kan för att förebygga sexuella övergrepp och för att stötta de som utsätts. Vi hoppas också att ett stödcentrum kan få fler att orka anmäla så att fler förövare lagförs, säger Clara Lindblom (V), äldre- och personalborgarråd i Stockholm.

Under förra hösten uppmärksammades sexuella övergrepp och mäns våld mot kvinnor i och med en rad olika metoo-upprop.

– Att bli utsatt för ett sexuellt övergrepp kan vara oerhört svårt att ta sig igenom och efter förra höstens metoo-upprop har vi ännu större kunskap om hur utbrett problemet är. Det är viktigt att vi fångar upp de, i många fall unga tjejer, som bär på berättelser om övergrepp men som inte vet vart de ska vända sig, säger Alexandra Mattsson (V), gruppledare.

Kontakt
Siri Jonsson Montin, pressekreterare, 076-12 29 102