Skip to main content
morförälder och barn går tillsammans i skogen

Att investera i naturreservat är att investera i folkhälsa och gröna jobb

Låt oss ta tillvara det ökade friluftsintresset i pandemins spår och satsa på att tillgängliggöra naturen för fler. Det gynnar både folkhälsan, klimatet och sysselsättningen, det skriver vi i tidningen Altinget.

Våra naturreservat, nationalparker och grönområden har sett en stor ökning av besökare under coronapandemin och 2021 har utsetts till friluftslivets år. Det här är en trend som vi politiker bör arbeta för att behålla och förstärka även efter pandemin. Men det kräver att vi också investerar i våra naturområden och ser till att de blir tillgängliga för alla.

Sveriges natur bjuder på underbara klimatsmarta semestrar och stadsnära naturreservat ger otroligt bra effekter på folkhälsan. Eftersom 87 procent av Sveriges befolkning bor i storstäder är urbana grönområden och naturreservat en klart underprioriterad fråga i storstadspolitiken.

Här har vi politiker ett viktigt uppdrag att se till att tillgång till natur inte blir en klass- eller kunskapsfråga.

Får inte bli en klassfråga

Bara i Stockholmsregionen finns så mycket som 330 naturreservat, 10 av dem finns inom Stockholm stads gränser. Att det är nära och enkelt att ta sig till naturområdena är avgörande för att man ska komma ut och studier visar att människor mår bättre om de har god tillgång till gröna miljöer. Det gäller inte minst i områden med låg socioekonomisk status. Här har vi politiker ett viktigt uppdrag att se till att tillgång till natur inte blir en klass- eller kunskapsfråga.

Gröna jobb

Intresset för naturen kan skapa många nya gröna jobb. Av de utländska turistbesök som görs i Sverige görs uppskattningsvis en fjärdedel för att uppleva naturen. Det blir i pengar ungefär 30 miljarder kronor, och lika mycket spenderar vi svenskar på naturupplevelser. Det är pengar och besök som, enligt Naturturismföretagen, skapar omkring 33 000 jobb i Sverige.

Skydda och tillgängliggöra

Vi i Vänsterpartiet vill skapa hållbara och klimatsmarta städer för alla som bor i dem. Och trots att många nu hittar ut i naturreservaten så är det inte lika lätt för den som inte har någon egen bil eller den med bristande kunskaper om vad som gäller i naturen. För många vet inte var man får elda, hur man ska göra med toabesöket i skogen, eller när en får avvika från leden. Därför efterlyser vi fler åtgärder för att skydda våra naturområden och göra dem tillgängliga för fler.

Populariteten i vissa grönområden har nu under pandemin tyvärr fått negativa effekter som överfulla parkeringar, kö till grillplatser, fyllda papperskorgar och att områdena slits och behöver rustas upp. Besöken behöver spridas ut på de reservat som finns och då måste det också finnas välfungerande kollektivtrafik och cykelvägar till och från parkerna. Dessutom behöver antalet grillplatser och papperskorgar öka, såväl som kunskapen om naturliv och allemansrätten.

Gynnar hälsa, klimat och sysselsättning

Vi har följande förslag för att göra naturreservaten ännu mer tillgängliga:

  • Anställ kommunala/regionala värdar i naturreservaten som kan guida besökare i området och berätta vad som gäller. Stockholms stad bör gå före med en satsning på sommarjobb i naturreservaten så att fler ungdomar kan få chansen att komma ut på sitt första arbete.
  • Rusta upp vandrings- och cykelleder som är slitna och behöver nya spänger, skyltar med mera.
  • Möjliggör för sopsortering vid reservaten.
  • Säkerställ goda kollektiva trafikförbindelser till och från naturreservaten.
  • Förbättra cykelvägar och möjliggör för säker låsning av egen cykel såväl som möjlighet att ta lånecykel till naturreservaten.
  • Förbättra tillgängligheten med fler anpassade leder för människor med funktionsnedsättning.
  • Anlägg fler toaletter och grillplatser i de populära naturreservaten.
  • I Stockholm stad bör de planerade naturreservaten i Hagsätraskogen och Kyrkhamnsområdet färdigställas så snart som möjligt och på sikt måste också fler naturreservat inrättas i Stockholmsregionen.

Låt oss ta tillvara det ökade friluftsintresset i pandemins spår och satsa på att tillgängliggöra naturen för fler. Det gynnar både folkhälsan, klimatet och sysselsättningen.

Jens Holm
klimatpolitisk talesperson Vänsterpartiet
Rikard Warlenius
klimatpolitisk talesperson Vänsterpartiet Stockholms stad
Anna Sehlin
regionråd och ledamot i trafiknämnden för Vänsterpartiet i Region Stockholm

Det här är en debattartikel som ursprungligen publicerats på Altinget.se

Foto på tomma flygplansstolar

Bromma måste läggas ner utan en utbyggnad av Arlanda

I förra veckan kom beskedet att Bromma flygplats kan läggas ner. Tyvärr så verkar det som att regeringen med S och MP i spetsen vill ställa en utveckling av Arlanda som villkor för Brommas nedläggning. Men för klimatets skull så är det oerhört viktigt att flygtrafiken minskar, inte bara flyttas, det skriver vi i Nyhetsmagasinet Syre.

Med brinnande klimatkris, nedåtgående flygtrend och dessutom vikande affärsnytta är det hög tid att lägga ner Bromma flygplats, och det måste göras utan en utbyggnad av Arlanda.

Innan pandemin slog till var över åtta av tio flygningar från Bromma flygplats inrikesresor, ofta till platser som lätt går att nå med tåg. Inrikesflyget började också minska redan 2018. Nu är det flera av de flyglinjer som ligger nere på grund av pandemin som inte kommer att återupptas. Och redan i september 2020 slog Swedavia själva fast att det inte är affärsmässigt motiverat att driva Bromma flygplats vidare.

Det är faktiskt svårt att tänka sig bättre förutsättningar för en nedläggning av Bromma flygplats utan en utbyggnad av Arlanda. Att efter pandemin återigen uppmuntra klimatskadliga inrikesresor med flyg är helt orimligt. Men ändå så lyfter regeringen att kapaciteten på Arlanda måste säkras för att planerna ska kunna fortskrida. Det här verkar Miljöpartiet också vara helt tillfreds med och bara vi i Vänsterpartiet driver den tydliga linjen om avveckling utan utbyggnad.

Hade flygsektorn varit ett land hade det varit världens sjunde största utsläppare och våra flygrelaterade utsläpp är idag lika stora som de samlade utsläppen från Sveriges personbilar

Vad tycker då svenska folket? I en omfattande opinionsundersökning om inställningen till klimat- och pandemifrågor som Europeiska Investeringsbanken (EIB) lät utföra i höstas så framkommer det tydligt att attityderna till flyget förändras. Bland svenskarna i undersökningen så uppgav hela 79 procent att de kommer att resa mindre med flyg efter pandemin. 85 procent sa att de föredrar tåget för resor som är kortare än fem timmar, motsvarande siffra för EU-medborgare låg på 82 procent.

Flyget står för 4-5% av de globala utsläppen och svenskarna flyger 5-7 gånger mer än den globala genomsnittsmedborgaren. I vissa sammanhang lyfts att flygtrafiken kan anses vara en småskurk i det stora sammanhanget klimatbovar. Men hade flygsektorn varit ett land hade det varit världens sjunde största utsläppare och våra flygrelaterade utsläpp är idag lika stora som de samlade utsläppen från Sveriges personbilar. Det här måste förändras om vi ska ha en chans att nå målen i Parisavtalet och begränsa den globala uppvärmningen.

Bromma flygplats måste läggas ner utan en utbyggnad av Arlanda, allt annat är att backa in i framtiden.

Nu har vi en möjlighet för en grön omställning och det är upp till oss politiker att ta tillvara på den. Det är dags att sluta subventionera flyget och börja investera i utbyggd järnväg, hållbara trafiklösningar och klimatsmarta bostäder. För marken vid flygfältet har stor potential att bli en helt ny ekostadsdel med minst 30 000, mycket efterlängtade, lägenheter i Stockholm.

Bromma flygplats måste läggas ner utan en utbyggnad av Arlanda, allt annat är att backa in i framtiden.

Jens Holm
klimatpolitisk talesperson Vänsterpartiet
Rikard Warlenius
klimatpolitisk talesperson Vänsterpartiet Stockholms stad Anna Sehlin
regionråd och ledamot i trafiknämnden för Vänsterpartiet i Region Stockholm

Det här är en debattartikel som ursprungligen publicerats i Nyhetsmagasinet Syre

Profilbild på Clara Lindvlom

Börja planera för att bygga i Bromma

Stor oenighet tycks fortfarande råda i det blågröna styret i Stockholm när det gäller att börja planera för bostäder på Bromma flygplats. Men det bör stå högt upp på agendan, det lyfter vi i oppositionen i Stockholms stad på SVD Debatt.

Äntligen! Så lät det på flera håll och kanter när regeringen nu tillkännagav att de vill lägga ner Bromma flygplats. Vi är många som jobbat för detta i åratal. Att lägga ner Bromma flygplats är både en seger för klimatet och en fantastisk möjlighet att bygga bostäder på marken. Vi pratar minst 30 000 klimatsmarta bostäder. Något som Stockholmarna är i skriande behov av men som den blåa delen av styret i Stockholm fortsätter att förhala.

Flygfältet kan göra plats för minst 30 000 men kanske så mycket som 50 000 bostäder.

Här i Stockholm, en av världens rikaste städer, råder idag akut bostadsbrist. Unga har inte möjlighet att flytta hemifrån, det är svårt att byta till större lägenhet för att få plats när familjen växer och våldsutsatta kvinnor kan inte lämna sin förövare för att det inte finns någon annanstans att bo. Dessutom är det brist på byggbar mark i staden.

Flygfältet kan göra plats för minst 30 000 men kanske så mycket som 50 000 bostäder. Detta i ett område som redan har goda trafikförbindelser och infrastruktur. Sedan många år tillbaka finns det gott om idéer på hur en klimatsmart stadsdel skulle kunna ta form här, bland annat med en helt ny tunnelbanelinje. Men finansborgarrådet Anna König Jerlmyr (M) vill inte börja bygga och stor oenighet tycks fortfarande råda i det blågröna styret i Stockholm. Nu undrar vi i oppositionen, hur ska ni ha det?

Frågan om Bromma har minst sagt dragits i långbänk och trots ett tydligt besked från regeringen så säger Moderaterna i Stockholm att det inte går att diskutera en nedläggning av Bromma flygplats innan det finns en plan för hur nationell och internationell tillgänglighet ska säkras. Miljöpartiets Daniel Helldén jublar dock och går så långt som att twittra ”Bromma est mort” – Bromma (flygplats) är död.

Det finns idag inga anledningar kvar att behålla flygplatsen. Och 87 481 anledningar att bygga bostäder.

Länge har styret i Stockholm skjutit över frågan om Bromma flygplats vara eller icke vara på regeringen. Nu finns ett tydligt besked och det är dags att sluta förhala och börja planera för att bygga. Det borde man gjort redan under hösten 2020, när Swedavia själva slog fast att det inte är affärsmässigt motiverat att driva Bromma flygplats vidare. Inrikesflyget har minskat kraftigt redan år 2018 och sedan dess har en rättmätig debatt om flygets klimatpåverkan bara växt sig större. Stort är också behovet av fler bostäder i Stockholm.

Det finns idag inga anledningar kvar att behålla flygplatsen. Och 87 481 anledningar att bygga bostäder. Det är nämligen så många Stockholmare som aktivt söker lägenhet via Bostadsförmedlingen.

Vi i oppositionen i Stockholms stad står redo att göra verklighet av planerna och bygga bort bostadsbristen men vi vill inte vänta till nästa val. Att börja planera för bostäder på Bromma flygplats bör stå högt upp på agendan för den som styr Stockholm. Det finns ingen tid att förlora.

Karin Wanngård (S)
oppositionsborgarråd
Clara Lindblom (V)
oppositionsborgarråd
Lisa Palm (FI)
gruppledare

Texten är en debattartikel som ursprungligen publicerats på SVD Debatt

profilbild på Clara Lindblom

Vänsterpartiet om nedläggningen av Bromma flygplats: ”Fantastiskt!”

Regeringen meddelade idag att de avser att avveckla Bromma flygplats. Vänsterpartiet har länge drivit frågan om nedläggning av Bromma flygplats och välkomnar beskedet.

– Fantastiskt, äntligen händer det! Att lägga ner Bromma flygplats är bra både för klimatet och för bostadsbyggandet i Stockholm, så det här är ett väldigt efterlängtat besked. Det är en seger för miljö- och klimatrörelsen som drivit frågan i åratal men också för alla stockholmare eftersom det är en möjlighet att bygga bort bostadsbristen, säger Clara Lindblom (V), oppositionsborgarråd.

Marken där flygplatsen ligger skulle enligt beräkningar kunna rymma över 30 000 bostäder. Vänsterpartiet vill att Stockholms stad nu agerar skyndsamt för att börja planera för bostadsbyggande.

– Nu finns ingen tid att förlora, Anna König Jerlmyr och den blågröna majoriteten bör omedelbart börja planera för ett omfattande bostadsbyggande på marken, säger Clara Lindblom.

Storstädernas cykelboom måste bli permanent trend

Cykelaffärernas omsättning ökade med 26 procent under 2020. Speciellt i storstäderna är det många som börjat gå och cykla mer, i skuggan av pandemin har nya resvanor etablerats. Vanor som främjar både klimatet och folkhälsan. Men ska vi behålla den här förändringen även när pandemin klingar av så är det dags att göra satsningar som behövs för att bygga framtidens gång- och cykelvänliga storstäder.

Enligt den europeiska cyklistorganisationen European cyclist federation har mer än tio miljarder kronor satsats på ökad cykling sedan pandemin bröt ut i Europa och 230 mil ny cykelinfrastruktur har anlagts. I Milano konverterades till exempel under våren 35 kilometer bilväg till gång- och cykelvägar.

Många gröna initiativ samlas inom det internationella borgmästarnätverket C40:s omställnings­agenda, som lanserats i och med pandemin. Att behålla det utrymme som skapats för cykel- och fotgängare istället för bilism identifieras här som en särskilt viktigt åtgärd.

Stockholm stad är medlem i nätverket C40 men har inte ingått i arbetsgruppen för den gröna och rättvisa återhämtningen. Och

Detta trots att cyklandet i Stockholms stad ökade med 14 procent mellan januari och november 2020, enligt preliminära uppgifter från Trafikkontoret. Alla i landet har inte möjlighet att cykla till jobbet eller skolan men där folk har det bör det främjas. Just i Stockholmsregionen kan faktiskt hela 70 procent cykla till sin arbetsplats på under 30 minuter.

Vi behöver systematiskt omvandla yta i storstäderna från att främja biltrafik till att skapa plats för cykel och gångtrafikanter.

Vill vi att cykeltrenden ska hålla i sig måste stora satsningar göras på ny och säker cykelinfrastruktur både i och mellan storstadskommunerna. Det betyder mer statliga pengar till utbyggd cykelinfrastruktur. Det behöver finnas rejäla öronmärkta cykelsatsningar i den nationella infrastrukturplan som regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att ta fram. Vi behöver systematiskt omvandla yta i storstäderna från att främja biltrafik till att skapa plats för cykel och gångtrafikanter. Gång- och cykeltrafik måste finnas med i ett tidigt skede när nya områden planeras. En allmän sänkning av bashastigheten i Sveriges städer till max 40 kilometer/timme, mot dagens 50, är också något som skulle göra stor nytta och dessutom inte kosta ett öre att genomföra.

Utöver satsningar på det nationella planet så vill vi bland annat se följande åtgärder i Stockholmsregionen för att skapa en cykelvänlig stad.

• Stockholms stad ska jobba för att minska biltrafiken med 30 procent från 2017 års nivå.

• Fler gator ska göras om till permanenta gångfartsgator, både i innerstan och i förorterna.

• Den regionala cykelplanen med satsningar på cykelinfrastruktur i hela region Stockholm måste genomföras skyndsamt.

• Ett regionalt lånecykelsystem med cyklar som går att använda över kommungränserna i hela region Stockholm måste komma på plats.

• Minst 2000 nya lånecyklar ska tillhandahållas i ytterstaden och det ska finnas lånestationer vid alla kollektivtrafikknutpunkter.

• Bilfria zoner ska införas.

• Vid tillfälliga ökningar av cykel- och gångtrafik ska ”pop-up cykel- och gångbanor” på lämpliga gator inrättas för att underlätta ökningen.

• Gång- och cykelinvesteringar bör göras på snabba och säkra cykelvägar med utrymme för omkörning såväl som säkra och framkomliga gångbanor samt en tydlig separation dem emellan.

Det finns ingen tid att förlora. Vi behöver konkreta, kraftfulla åtgärder för att se till att så många som möjligt fortsätter att välja cykeln framför bilen för att ta sig fram.

Texten är en debattartikel som ursprungligen publicerats i  ETC

Jens Holm (V), Riksdagsledamot och ordförande i riksdagens trafikutskott

Rikard Warlenius (V), Kommunfullmäktigeledamot och vice ordförande i trafiknämnden i Stockholms stad

Anna Sehlin (V), Regionråd och ledamot i trafiknämnden i Region Stockholm

Vänsterpartiet agerar för nedläggning av Bromma flygplats

Regeringen måste lämna positivt besked om nedläggning av Bromma flygplats. Det kräver Vänsterpartiet i riksdagen, Stockholms stad och Region Stockholm. Partiet kommer nu att agera för att påskynda en nedläggning genom att lägga förslag till kommunstyrelsen respektive regionstyrelsen i Stockholm om att de ska efterfråga skyndsamt besked från regeringen i frågan.

Under hösten lämnade Swedavia en rapport till Näringsdepartementet där de slog fast att det inte längre är lönsamt att driva Bromma flygplats. Nyligen meddelade även flygbolaget BRA, som stått för en majoritet av flygtrafiken från Bromma flygplats, att de är öppna för en flytt från flygplatsen. Vänsterpartiet menar att det nu helt saknas skäl att behålla Bromma flygplats och att regeringen måste ge positivt besked i frågan om nedläggning.

– Regeringen måste sluta fördröja frågan genom att bolla den mellan olika ministrar. För det här handlar inte bara om de klimatmässiga vinsterna av minskat flyg, utan även om att regeringen är skyldiga att ge besked till de som bedriver flygtrafiken och till Stockholms stad som måste kunna planera för framtiden, säger Jens Holm (V), ordförande i riksdagens trafikutskott och klimatpolitisk talesperson för Vänsterpartiet.

En anledning till att svaret hittills dröjt är att en nedläggning av Bromma flygplats har aktualiserat frågan om en utbyggnad av Arlanda flygplats.

– Vi tänker inte vara del i ett politiskt spel där frågan fördröjs för att S och Mp inte kan komma överens inom regeringen. En snabb nedläggning av flygplatsen skulle vara bra för stadens klimatmål, och marken där flygplatsen ligger skulle enligt beräkningar kunna rymma över 30 000 bostäder, vilket förstås är otroligt angeläget med tanke på bostadsbristen i Stockholm, säger Rikard Warlenius (V), vice ordförande i trafiknämnden i Stockholms stad.

– I nuläget kan Arlanda flygplats ta över trafiken från Bromma flygplats utan en utbyggnad, men på sikt måste regeringen våga stå för att en utbyggnad av Arlanda inte går ihop med klimatmålen och därför inte är aktuell. Flygtrafiken måste minska och ett första steg är att lägga ner Bromma flygplats, säger Anna Sehlin (V), regionråd i opposition.

Äldre tunnelbanetåg inväntar avgång mot Hjulsta vid plattformen på T-Centralen, Stockholm.

Gör kollektivtrafiken avgiftsfri – för klimatet

Utan billig och tillgänglig kollektivtrafik blir Region Stockholm en mindre rättvis och klimatsmart region. Den förestående biljettprishöjningen är ett steg i fel riktning. Det är dags att vända den här skutan och satsa mot avgiftsfria resor, skriver Anna Sehlin, Jens Holm och Rikard Warlenius (V).

Vi som åker kollektivt i Stockholm är vana vid att biljetterna blir dyrare. Och nu är det dags igen: 2021 kommer 30-dagarskortet kosta 950 kronor. Sedan 2016 har priset höjts med 160 kronor – en kännbar summa för dem med lägst inkomster. Det är de som inte har råd med egen bil. De har ofta inte möjlighet att bo tillräckligt nära sitt jobb för att kunna gå eller cykla dit. Det är också de som inte kan välja att jobba hemifrån, utan måste åka buss och tåg. Höjningen slår således främst mot kvinnor, unga och låginkomsttagare. För höginkomsttagare känns inte prishöjningen överhuvudtaget.

Prishöjningen kunde inte ha sämre tajming. När pandemin väl bedarrat måste resenärerna lockas tillbaka till kollektivtrafiken. Som region är detta det enskilt viktigaste vi kan göra för klimat och miljö. Då är dyrare biljetter knappast rätt väg att gå. I stället borde en sänkning av priserna vara självklar för alla som vill se minskat bilåkande i regionen.

Men vill det blågröna styret i Region Stockholm se minskad bilism? Under deras år vid makten har bilarnas andel av resorna ökat, inte minskat. Och bilismen måste minska radikalt för att vi som region ska nå de uppsatta klimatmålen. Den blågröna politiken är alltså en politik för större ojämlikhet och ökade klimatutsläpp.

Vi i Vänsterpartiet har en vision om ett rättvist och hållbart samhälle. Det innebär att alla, oavsett hur mycket de tjänar eller var de bor, ska ha möjlighet att resa kollektivt till jobb, skola, service, vård, kultur och natur – allt det fina som regionen har att erbjuda. Kollektivtrafiken kan bli en sammanhållande kraft i samhället, men då krävs satsningar på annat än biljettkontrollanter och övervakningskameror. Vi vill se fler bussar och tåg, lägre biljettpriser och bättre tillgänglighet.

På sikt strävar vi efter en helt avgiftsfri kollektivtrafik, finansierad via skattsedeln. Precis som alla bidrar till att vägar byggs och sköts kan vi gemensamt bekosta de tåg och bussar som är till för alla.

Som ett första steg mot detta föreslår vi en sänkning av priset för 30-dagarskortet till 860 kronor. Vi vill också införa avgiftsfria resor för ungdomar. Pensionärer ska åka gratis under de tider då tåg och bussar inte är så fulla. Med vårt förslag gäller SL-kortet på Waxholmsbolagets skärgårdsbåtar året om. Alla som reser med färdtjänst får fri tilldelning av resor och ingen gräns för hur långt man får åka.

På sikt strävar vi efter en helt avgiftsfri kollektivtrafik, finansierad via skattsedeln. Precis som alla bidrar till att vägar byggs och sköts kan vi gemensamt bekosta de tåg och bussar som är till för alla. Det stora flertalet skulle tjäna på detta – först med en inkomst på över 48 000 kr i månaden skulle det bli dyrare. Vi tycker att de med höga löner kan bidra lite mer.

En del av kostnaden för detta vill vi lägga på regionalskatten, men vi förespråkar även en ökad statlig medfinansiering. Vänsterpartiet har i sin skuggbudget i riksdagen satsat 3,35 miljarder kronor mer än regeringen på hållbara städer och kollektivtrafik.

Kollektivtrafiken är en av de absolut viktigaste sakerna att satsa på för att skapa en rättvis och klimatsmart region. Där kan Stockholm vara ett föredöme för andra regioner. Det är hög tid att det arbetet påbörjas.

 

Anna Sehlin (V) Regionråd och ledamot i trafiknämnden i Region Stockholm

Jens Holm (V) Riksdagsledamot och ordförande i riksdagens trafikutskott

Rikard Warlenius (V) Kommunfullmäktigeledamot och vice ordförande i trafiknämnden i Stockholms stad

 

Denna text publicerades ursprungligen i Expressen. 

 

Inga skäl att behålla Bromma

REPLIK. Bromma flygplats kan läggas ned omgående utan att Arlanda behöver byggas ut. Att behålla flygplatsen är vare sig ekonomiskt försvarbart eller miljömässigt hållbart, skriver tre vänsterpartister i en replik till Irene Svenonius (M).

Irene Svenonius (M) skriver på DI Debatt 20 oktober att intresseorganisationer och politiska partier försöker ”hetsa fram en förtida nedläggning av Bromma flygplats”. I själva verket vore en snabb nedläggning av Bromma allt annat än förtida. Klimatkrisen är akut och i Stockholm råder skriande brist på bostäder. Vi har sedan länge verkat för att flygplatsen ska ge plats för en ny klimatsmart stadsdel med tiotusentals bostäder. Men Moderaterna prioriterar uppenbarligen ett påstått behov hos näringslivet av fler flyglinjer.

Frågan är dock om Irene Svenonius ens har näringslivet med sig i försvaret av Bromma längre. En av de intresseorganisationer som uttalat stöd för nedläggning är Stockholms Handelskammare. De säger till SVT att det finns tydliga positiva effekter av att frigöra marken för annan användning. Flygplatsbolaget Swedavia anser själva att det inte är affärsmässigt motiverat att driva Bromma vidare. När möjligheten öppnar sig att fatta ett beslut som gynnar såväl ekonomin som klimatet och alla som står i kö till en bostad i Stockholm väljer Moderaterna ändå att säga nej.

Ett av motiven för att behålla Bromma är enligt Svenonius att flygplatsen har potential för elflyg. Det finns givetvis inga hinder för att satsa på elflyg även om trafiken på Bromma flyttas till Arlanda och vi välkomnar alla initiativ för att ställa om flyget. Problemet är att kommersiellt elflyg ligger långt fram i tiden och endast är aktuellt på kortare sträckor – samma distanser där flyget redan i dag enkelt kan ersättas av tåg.

Flera av dem som nu förespråkar en nedläggning av Bromma hävdar att det i så fall skulle vara nödvändigt att bygga ut Arlanda. Det stämmer inte. Swedavia konstaterar i sin rapport om Bromma att Arlanda har kapacitet att ta hand om alla Brommaflyg redan i dag. Världsnaturfonden WWF visade dessutom i en rapport förra året att Arlanda med nuvarande kapacitet gott och väl kan härbärgera all flygtrafik från Bromma på de nivåer som rådde innan coronakrisen.

Moderaterna och Irene Svenonius tycks lyckligtvis vara alltmer ensamma om uppfattningen att Bromma flygplats till varje pris måste finnas kvar. Vi välkomnar den utvecklingen och ser fram emot en snabb nedläggning.

 

Anna Sehlin, oppositionsregionråd (V), Region Stockholm

Rikard Warlenius, klimatpolitisk talesperson, Vänsterpartiet Stockholms stad

Jens Holm, klimatpolitisk talesperson och ordförande i riksdagens trafikutskott (V)

 

Läs debattartikeln på DI Debatt. 

profilbild på Clara Lindblom

V föreslår: Inled omedelbart förhandlingar om nedläggning av Bromma flygplats

Swedavia har idag lämnat fram en rapport till Näringsdepartementet där de slår fast att det inte längre är lönsamt att driva Bromma flygplats. Vänsterpartiet välkomnar beskedet och kommer till nästa möte med Stockholms stads kommunstyrelse föreslå att förhandlingar om att säga upp avtalet med Swedavia ska inledas omedelbart. I nuläget sträcker sig avtalet till 2038.

– Nu är det guldläge för en nedläggning av flygplatsen, det finns helt enkelt inga argument för att ha den kvar. Den är negativ både för klimatet, bostadsbyggandet i regionen och dessutom inte är lönsam för de som driver den, säger Clara Lindblom (V), oppositionsborgarråd.

Swedavia förordar i rapporten istället en utbyggnad av Arlanda flygplats.

– Jag har förståelse för att Swedavia driver en utbyggnad av Arlanda eftersom deras verksamhet är flyg. Men med hänsyn till klimatförändringarna är det inte möjligt och det måste politikerna ta ansvar för. Utredningar har dessutom visat att det är fullt möjligt för Arlanda att ta över trafiken från Bromma utan att bygga ut, säger Clara Lindblom.

Lyftkranar vid bostadsbygge.

Lägg ner Brommaflyget och skapa plats för nya bostäder

Efter den här krisen är det dags för en grön omställning och en snabb avveckling av Bromma flygplats, skriver Clara Lindblom och Rikard Warlenius från Vänsterpartiet i Stockholms stad.

Inrikesflyget fortsätter att minska och anledningen tros vara ökad miljömedvetenhet. I samband med coronapandemin har också affärsresandet med flyg minskat. I Stockholm är det Bromma flygplats som står för en stor del av inrikesflyget. Efter den här krisen är det dags för en grön omställning och en snabb avveckling av Bromma flygplats.

Flygandet behöver fortsätta minska på grund av klimatkrisen. Det innebär att affärsresor som i dag sker med flyg, mellan till exempel Stockholm och Göteborg och Stockholm och Malmö, måste gå över till att ske med tåg eller andra mer hållbara transportmedel. Vi har inte råd med något annat om vi vill klara målet om att minska utsläppen och sakta ner den globala uppvärmningen.

I Stockholm är marken där Bromma flygplats ligger en enorm resurs där närmare 30 000 bostäder skulle kunna rymmas.

Men efter den här krisen kommer vårt samhälle också att behöva göra stora offentliga investeringar för att få i gång ekonomin och för att få ner arbetslösheten. Då är det läge för en grön omställning och investeringar i klimatsmarta bostäder och en utbyggd järnväg.

I Stockholm är marken där Bromma flygplats ligger en enorm resurs där närmare 30 000 bostäder skulle kunna rymmas. Att lägga ner Bromma flygplats och börja planera för bostäder är med andra ord bra för både klimatet, för bostadsbristen och för att skapa nya arbetstillfällen.

Bromma flygplats har tyvärr blivit en ideologisk låsning för flera av högerpartierna. Att man så sent som 2008, när kunskapen om klimatkrisens konsekvenser redan var stor, förlängde avtalet om marken där Bromma flygplats ligger med över 30 år visar att man till varje pris vill premiera flyget. Det är upprörande.

Bromma flygplats har tyvärr blivit en ideologisk låsning för flera av högerpartierna.


Och nu när regeringen äntligen öppnat för att Bromma flygplats kan komma att läggas ner så börjar det samtidigt talas om att detta enbart kan ske om man samtidigt bygger ut Arlanda. Det är vansinne.

Vi undrar hur många bränder, översvämningar och temperaturrekord det ska krävas för att somliga partier ska förstå allvaret i klimatkrisen och komma till insikt om att flygandet faktiskt måste minska?

Den här krisen har visat att vi kan ställa om när vi är illa tvungna. Och nu när flygandet från Bromma faktiskt minskat drastiskt kan de styrande politikerna agera. Lägg ner Bromma flygplats så snart som möjligt och skapa vinster för både klimatet, för de bostadslösa och för ekonomin.

Clara Lindblom, oppositionsborgarråd Vänsterpartiet Stockholms Stad
Rikard Warlenius, klimatpolitisk talesperson Vänsterpartiet Stockholms stad

 

Läs hela debattartikeln här.