Skip to main content

Författare: stockholmsstad

Clara Lindblom_Foto Jessica Segerberg

Oklarheter kring försäljningen av Gubbängens gymnasium och Gubbängshallen

Nu på måndag (31/1) väntas kommunfullmäktige i Stockholms stad fatta beslut om en försäljning av gamla Gubbängens gymnasium till skandalomsusade Internationella Engelska skolan (IES). Vänsterpartiet är starkt kritiska till beslutet och menar att försäljningen innehåller oacceptabla oklarheter, bland annat saknas information om vad som kommer att hända med Gubbängshallen, som är inkluderad i affären.

I Gubbängen driver IES mellan- och högstadium i lokaler som de hyr av Stockholms stad, en skolfastighet som den blågröna majoriteten nu vill sälja ut. Bredvid skolan ligger Gubbängshallen som används av både IES och de kommunala skolorna i området, liksom föreningslivet. Kommunfullmäktige väntas fatta beslut om att sälja skolan, men ett villkor i affären med IES är att de också ska köpa idrottshallen, samt bygga en till hall och skola på tomten bredvid.

–  Vad kommer den här affären kosta, vad händer med alla föreningar som har verksamhet i Gubbängshallen, får de vara kvar och till vilken hyra? Det är inte klokt att den blågröna majoriteten tycker att kommunfullmäktige ska rösta för den här affären när de helt verkar sakna svar på avgörande frågor, säger Clara Lindblom, oppositionsborgarråd för Vänsterpartiet i Stockholms stad.

Vänsterpartiet vill återremittera ärendet till ritbordet och efterfrågar analyser av vad försäljningen kommer innebära för de kommunala skolorna i området, föreningslivet och för Stockholms stads ekonomi.

– Det här handlar bara om ideologi och kortsiktig vinst. Majoriteten tycker det är bättre att privata företag äger skolor och idrottshallar än att kommunen gör det men vi vet att det i slutändan går ut över både elever och skattebetalare. Det som är riktigt obegripligt är att Miljöpartiet röstar igenom det här. Det kan knappast vara vad de lovat sina väljare innan valet, säger Clara Lindblom.

Fakta: Gubbängshallen hyrs just nu av 37 föreningar, en kommunal skola och en waldorfskola. Bland de föreningar som hyr in sig i Gubbängshallen finns bland andra Stockholms parasportförbund, Hammarby basket och Stockholm Rollerderby.

Debatt: Blågröna styret måste bort för vårdens skull

Situationen inom vården i Region Stockholm är ovärdig för personalen och farlig för patienterna. Konsekvenserna av haveriet är att patienter blir sittandes i ett överfulla väntrum eller i placeras i korridoren mitt i pandemin, skriver Jonas Lindberg (V) och Clara Lindblom (V).

Vården i Region Stockholm är överbelastad och det här började långt innan pandemin. Personalen går på knäna och patienternas väntetider blir allt längre. Och detta sker samtidigt som Region Stockholm med Moderaterna och Liberalerna i spetsen förra året hade ett budget-överskott på 5,8 miljarder. Det är ohållbart och helt orimligt. Det blågröna styret måste röstas bort.

Patientsäkerheten hotas

Om du ramlar på någon av Stockholms isiga trottoarer och skadar dig finns det en stor risk att du blir sittande länge på akuten innan du får hjälp. Vårdförbundet berättar nu att flera patienter får vänta över ett dygn och den som väntat längst har blivit sittandes i väntrummet i 43 timmar. Patientsäkerheten hotas och arbetsmiljön beskrivs som usel. Vissa sjuksköterskor har behövt arbeta så mycket som 24 timmar i sträck.

Det här beror inte bara på att vården är pressad av pandemin och att personalen måste stanna hemma vid minsta symtom, utan också på att vården under en längre tid varit underfinansierad. Personalen har larmat gång på gång men politikerna verkar inte lyssna.

Miljonutdelningar till aktieägarna

Under tiden som Moderaterna styrt i Region Stockholm har vården privatiserats allt mer. Istället för satsningar på våra stora sjukhus har enorma summor pengar skickats till privata vårdbolag och dyra konsulter. Vissa vårdföretag har kunnat göra miljonutdelningar till aktieägarna samtidigt som sjukhusen som tar emot de svårast sjuka patienterna tvingas spara flera hundra miljoner. Det är helt orimligt.

Högsta ansvarig för vårdhaveriet är finansregionrådet Irene Svenonius från Moderaterna, tillsammans med sjukvårdsregionrådet Anna Starbrink från Liberalerna. De två har under den värsta krisen mest gjort sig kända för att ifrågasätta personalens berättelser om hur illa krisen är – för att istället rabbla upp inövade meningar om att de har satsat på vården – vid de få tillfällen de ens gått med på att möta vårdpersonalen i debatt.

Måste få ett slut

Konsekvenserna av haveriet är att patienter blir sittandes i ett överfulla väntrum eller i placeras i korridoren, mitt i pandemin. Och läkare tvingas fatta beslut om vem som ska få en vårdplats nu eller om ett dygn – trots att det kan vara livsavgörande att få en plats snabbt.

Vi i Vänsterpartiet kan inte säga det nog – det här är oacceptabelt och måste få ett slut nu! Det är ovärdigt för personalen som försöker göra sitt jobb och det är farligt för patienterna.

Mer resurser behövs

Den här krisen går inte att lösa i en handvändning. På sikt behöver vården mer resurser och för att någon överhuvudtaget ska vilja arbeta inom vården krävs också bättre arbetsvillkor. Vården av de svårast sjuka patienterna måste också få mest resurser. Pengarna ska inte slussas till vårdföretag, appläkare och konsulter.

Det enda ljusa i vårdhistorien är att det är vi som röstar som kan förändra detta. Är du också less på vården i Region Stockholm? Vill du också känna dig trygg med att det finns förlossningsplatser eller akutvård när du eller en anhörig behöver? Rösta då bort det blågröna styret i höst.

Helt fel att sälja lokal som kan bli boende för äldre hemlösa

Idag, på Micasas styrelsemöte, väntas ett beslut klubbas om att sälja en av stadens lokaler i Axelsberg. Vänsterpartiet tar strid mot förslaget och menar att fastigheten istället bör användas som boende för äldre hemlösa.

Det är fastigheten Västbo 1 i Axelsberg, Hägersten som ska säljas. En lokal där det länge har bedrivits olika typer av social verksamhet.

– Behovet av sådana här lokaler har inte på något sätt minskat och det här är en lämplig lokal som borde prövas som boende för äldre hemlösa. Vi i Vänsterpartiet har målsättningen att inga äldre i Stockholm ska vara hemlösa till år 2025, en ambition jag tycker att alla partier borde dela. Men för att klara det behövs kraftfulla insatser, Alexandra Mattsson  (V), vice ordförande i socialnämnden.

Det kommunala bolaget Micasa har inskrivet sitt budgetuppdrag från den blågröna majoriteten i Stockholm att de ska sälja fastigheter, något som Vänsterpartiet beskriver som ansvarslöst.

– Att ha ett krav på Micasa att sälja fastigheter samtidigt som det finns jättestora behov av bostäder på andra håll i staden framstår som mer och mer obegripligt. Det är en kortsiktig och ansvarslös politik från de blågrönas håll som inte tar hänsyn till helhetsbilden, säger Alexandra Mattsson.

V: Anställ fler för att hantera restriktionerna

Efter folkhälsomyndighetens senaste rekommendationer råder nu långa telefonköer till Stockholms simhallar för att boka tider. Många barnfamiljer hör av sig om att de får köa länge och förgäves när det bara går att boka tider inom två dagar. Vänsterpartiet är kritiska till att det blågröna styret efter nästan två år av pandemi fortfarande inte lyckats göra simhallarna mer tillgängliga.

– Jag får hur många mail som helst från upprörda stockholmare. Inte bara att man måste stå länge i telefonkö, men man måste dessutom ringa runt till varje enskild simhall om man vill gå och bada med sina barn. Alla som har barn förstår att det inte är hållbart, säger Hassan Jama, (V) vice ordförande i idrottsnämnden.

Ett centralt bokningssystem hade varit bäst
Vänsterpartiet hade helst sett ett centralt bokningssystem för stockholmarna att använda, liknande de som idag finns på de flesta muséer, men önskar nu att staden tillfälligt anställer fler för att lösa situationen akut.

– Det nuvarande systemet funkar varken för personalen eller för oss som vill simma. Träning är jätteviktigt för ungas hälsa och här måste vi i Stockholm göra vårt yttersta för att det ska fungera. Vi har haft den här pandemin i snart två år och om vi ska lyckas ta hand om vår hälsa så måste det gå att planera vardagen, säger Hassan Jama.

Blågröna missar gyllene tillfälle att bygga studentbostäder

Äldreboendet Mårtensgården i Rågsved kommer från och med årsskiftet att stå tomt. Vänsterpartiet har föreslagit att göra om huset på sju våningar till studentbostäder för att minska bristen av bostäder för unga. Tyvärr röstade den blågröna majoriteten ner förslaget för att istället sälja fastigheten.

Vänsterpartiet är kritiska till majoritetens beslut och menar att det blågröna styret saknar känsla för stockholmarnas behov och pekar på att det idag bara finns 20 000 studentbostäder i en stad med runt 90 000 studerande.

– Det här är ett gyllene tillfälle för att lyfta Rågsved och dessutom få till fler bostäder. Med studentbostäder kommer vi kunna skapa en tryggare stadsdel med mer liv och rörelse. Det vinner vi alla på i slutändan, oavsett om vi är studenter eller inte, säger Hassan Jama, ledamot för Vänsterpartiet i Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd.

Gör Rågsved tryggare
Utöver behovet för unga så pekar Vänsterpartiet i sin kritik på att de andra byggnaderna i Rågsveds centrum sedan länge är sålda och har misskötts av fastighetsvärdarna. Att nu sälja ännu en byggnad och därmed avsäga sig det lilla inflytandet staden faktiskt har på platsen är oacceptabelt enligt Vänsterpartiet.

Fakta: svårt för unga att flytta hemifrån
En nybyggd etta kostar idag runt 7000 enligt bostadsförmedlingen, en hyra få ungdomar eller studenter har råd med om månadslönen ska vara minst tre gånger den summan. Samtidigt är den genomsnittliga kötiden för en hyresrätt 9 år i Stockholm.

Vem i välfärden ska bli mer effektiv?

Kan personalen i äldreomsorgen sköta om de äldre på ännu mindre tid? Kan lärarna arbeta snabbare? Kan personalen i förskolan klara större barngrupper? Man skulle kunna tro det med tanke på hur många kommuner som kräver att verksamheterna varje år ska effektivisera sig. Men vi menar att det är hög tid att ifrågasätta de generella effektiviseringarna och utvärdera hur de faktiskt påverkar invånarna.

Många kommuner använder sig av så kallade generella effektiviseringar. Det innebär att verksamheter får generella sparkrav utan att politikerna sänker kraven på vare sig kvalitet eller omfattning. För ”sparkrav” vill ju ingen politiker gå ut med, så man använder ordet ”effektivisering” istället. Som för att antyda att det handlar om hushållning av pengar, inte om ytterligare nedskärningar.

Det som gör sparkravet ”generellt” är att politikerna inte säger vad verksamheterna ska kunna spara på. De ska bara göra samma sak och minst lika bra som förra året, fast med mindre pengar. Så i början av året får alla verksamheter lite mindre pengar än vad de hade året innan. Sedan – om de har tur – får de tillbaka lite pengar i form av ett tillskott som brukar kallas ”satsning” eller en höjning av pengen eller schablonen.

Problemet är bara att tillskottet inte alltid täcker upp för nedskärningen som gjordes från början. Och ännu oftare räcker det inte till höjningar av lokalhyror och löner som ju går upp varje år.

Så även om politikerna går ut och säger ”nu satsar vi på välfärden” så har verksamheterna mindre pengar att röra sig med än året innan. Eller i varje fall mycket mindre än vad politikerna säger att de satsar. Det är oärligt.

Det är dessutom oklart i vilken grad kraven på effektivisering baseras på faktamässigt underbyggda analyser av vad som är möjligt att göra mer effektivt, till exempel till följd av teknisk utveckling, nya arbetsmetoder som tagits i bruk eller tydligt minskade behov.

Det är inget bra eller trovärdigt sätt att styra välfärden på.

Vi menar att även om det idag verkar råda en bred politisk samstämmighet om att kommunernas välfärd är underfinansierad så behövs mer än någonsin en ärlig debatt om vad av det som kallas generella effektivisering som är faktiska effektiviseringar – och vad som istället bör kallas vid sitt rätta namn, nämligen nedskärningar.

För när det ska effektiviseras i verksamheterna är risken överhängande att det istället leder till färre vikarier eller vakanshållningar av anställningar i förskolan, skolan eller i äldreomsorgen, som gör att de redan anställda måste jobba hårdare för att klara målen och bevara kvaliteten. I många välfärdsverksamheter finns det nämligen inget kvar att effektivisera.

Clara Lindblom (V), oppositionsborgarråd Stockholms stad
Torun Boucher (V), vik. oppositionsborgarråd Stockholms stad

Denna text är ursprungligen en debattartikel i Dagens samhälle.

V-logga

V kritiska till bristande uppföljning av familjehem

Vänsterpartiet riktar kritik mot socialborgarrådet Jan Jönsson för den bristande uppföljningen av barn som är placerade i familjehem. Detta efter att ett 4-årigt barn placerat av socialtjänsten i Stockholm misstänks ha utsatts för svält och våld i sitt familjehem.

Vänsterpartiet har idag lämnat in en interpellation med kritik mot socialborgarrådet Jan Jönsson på grund av den bristande uppföljning som gjorts av familjehem i samband med coronapandemin. Stockholms stad har enligt den senaste rapporten över 2000 barn placerade i heldygnsvård såsom familjehem eller HVB. Stadens enhetschefer uppger att pandemin har påverkat kvaliteten i vissa utredningar och att handläggare inte har kunnat följa upp ärenden som planerat, utan att en del skötts på telefon.

– Ett av de viktigaste uppdragen samhället har är att ta hand om de barn som saknar vårdnadshavare som kan ta hand om dem. Visst har det varit en pandemi men uppföljningen av de här barnens situation borde inte ha skjutits på. Det har inte varit för barnens bästa och vi är mycket oroade över om barn nu får de uppföljningar som behövs, säger Alexandra Mattsson (V), vice ordförande i socialnämnden.

De frågor Vänsterpartiet riktar till socialborgarrådet Jan Jönsson är om han kan garantera att placerade barn får de uppföljningar som ska göras trots pandemin och att de barn som inte fått enskilda barnsamtal och besök av handläggare nu får det, samt om han delar uppfattningen att uppföljningar under pandemin endast ska göras där det bedöms som ”nödvändigt”, vilket en del stadsdelar enligt uppgift haft som riktlinje.

 

Nej till försäljningar av skolor

Den blågröna majoriteten väljer att sälja ut ytterligare skolbyggnader, denna gång två förskolor, fyra grundskolor och ett gymnasium. Byggnaderna ägs idag av Stockholms stad men säljs alla till ett stort privat fastighetsbolag. Vänsterpartiet menar att försäljningen riskerar leda till en osäker situation för lärare och elever och att kommunen borde fortsätta äga fastigheterna.

Fastigheterna som säljs ägs idag av Stockholms stads bolag för skolfastigheter, men verksamheten drivs av fristående aktörer. Den blågröna majoriteten menar att de hyresgäster som finns i lokalerna idag får en säkerhet för sina hyreskontrakt på tio år. Vänsterpartiet menar att det är en kort tid i förhållande till att driva en skola.

– De här skolorna säljs till ett företag som naturligtvis vill tjäna pengar och ingen vet vad hyrorna blir på sikt. Tio års säkerhet på hyreskontraktet är ju inte särskilt lång tid i skolvärlden, det är bara en årskull. Det säkraste på sikt är att kommunen fortsätter äga skolbyggnaderna, detta eftersom behoven av skolor och förskolor kan öka på sikt och man då måste kunna garantera att det finns skolplatser åt alla barn som behöver, säger Torun Boucher (V), vik. oppositionsborgarråd

Torun Boucher i talarstolen

Budget 2022: Satsa på välfärden i Stockholm

Vänsterpartiet har i budgetdebatten den 17-18 november lagt fram en oppositionsbudget till kommunfullmäktige som innehåller omfattande satsningar på välfärdens verksamheter, bland annat förskolan. Byggandet av hyresrätter är fortsatt prioriterat.

– Vi föreslår en kraftigt utökad välfärd och vår budget genomsyras av satsningar på bland annat förskolan och äldreomsorgen. Personalen i välfärden har fått gå på knäna under åren av blågrönt styre och inte ens i deras senaste budget satsar de tillräckligt för att kompensera för alla besparingar. För oss är det otänkbart att behandla personalen på det viset och vi står för ett alternativ till nedskärningspolitiken som majoriteten för, säger Torun Boucher (V), vik. oppositionsborgarråd.

Vänsterpartiet föreslår också en höjning av stadens byggande, från dagens 600 allmännyttiga hyresrätter om året, till 2000.

– Vi vill se en kraftig ökning av byggandet av hyresrätter och det är också en fråga som kommer vara central för oss i nästa års valrörelse. Att det byggs fler hyresrätter med lägre hyror är helt avgörande för stadens utveckling och för att Stockholm inte ska bli ett reservat för rika, säger Torun Boucher.

Några punkter ur Vänsterpartiets budget ”En jämlik, jämställd och klimatsmart stad”

  • Att staden ska bygga 2000 allmännyttiga hyresrätter om året, vilket är 1400 fler hyresrätter om året än i majoritetens budget där målet är 600.
  • Dubblad satsning på förskolan, ca 165 miljoner kronor mer än majoriteten skjuter till i sin budget.
  • En satsning på äldreomsorgen som innebär ca 164 miljoner kronor mer i tillskott till äldreomsorgen än den styrande majoriteten lägger.
  • Att Stockholm ska vara fossilbränslefritt 2035.
  • 8 miljoner kronor mer till kvinnojourerna än den styrande majoriteten.
  • Återinförd gratis simskola för alla barn.
  • Över 85 miljoner kronor mer till kulturen i Stockholm än majoriteten satsar.

    Här kan du se hela debatten.

 

Halvkroppsbild på Torun Boucher _Foto Jessica Segerberg

V överklagar sekretess i försäljning till Internationella Engelska skolan

Vänsterpartiet överklagar den sekretess som lagts på försäljningen av gamla Gubbängens gymnasium till Internationella Engelska skolan till kammarrätten. ”Oerhört problematiskt att det mörkas”, menar Torun Boucher, vik. oppositionsborgarråd.

Det är Stockholms fastighetsbolag för skolfastigheter (SISAB) som sålt gamla Gubbängens gymnasium till Internationella Engelska skolan för en summa som belagts med sekretess.

Utöver försäljningssumman är även annan viktig information som man kan utgå ifrån rörande köpet sekretessbelagt. Vänsterpartiet menar att ett kommunalt bolag bör vara transparent vid försäljningar så att det blir möjligt för opposition och media att granska affären.

– Att sälja en kommunal skolfastighet till en skola som ägs av ett riskkapitalbolag med säte i Luxemburg är ett kontroversiellt agerande som måste kunna synas av både oppositionen och media. Det blir ett enormt demokratiproblem när det mörkas och vi inte kan agera opposition på ett rimligt sätt. Att belägga något med sekretess ska inte användas för att majoriteten ska slippa kritik, säger Torun Boucher (V), vik. oppositionsborgarråd.

Vänsterpartiet menar att försäljningen av gamla Gubbängens gymnasium till Internationella Engelska skolan är en av många försäljningar som görs utan att oppositionen kan agera. Bland annat finns andra planerade försäljningar som också är belagda med sekretess till dess att de genomförts.

– Det handlar om kommunalt ägda bolag som gör affärer för jättesummor som kommer påverka invånarna i flera decennier framöver. Vi tycker det är helt självklart att det ska vara transparant och därmed möjligt för medborgarna och oppositionen att kritisera affärerna innan de skett, inte bara när det redan är för sent. Vi förstår ju alla att IES inte köper lokalerna för att vara snälla, de är ute efter att tjäna pengar på oss, säger Torun Boucher.