Författare: stockholmsstad

Vänsterpartiet om nedläggningen av Bromma flygplats: ”Fantastiskt!”

Skrivet av stockholmsstad den 21 april, 2021. Postad i Klimat. Inga kommentarer till Vänsterpartiet om nedläggningen av Bromma flygplats: ”Fantastiskt!”

Regeringen meddelade idag att de avser att avveckla Bromma flygplats. Vänsterpartiet har länge drivit frågan om nedläggning av Bromma flygplats och välkomnar beskedet.

– Fantastiskt, äntligen händer det! Att lägga ner Bromma flygplats är bra både för klimatet och för bostadsbyggandet i Stockholm, så det här är ett väldigt efterlängtat besked. Det är en seger för miljö- och klimatrörelsen som drivit frågan i åratal men också för alla stockholmare eftersom det är en möjlighet att bygga bort bostadsbristen, säger Clara Lindblom (V), oppositionsborgarråd.

Marken där flygplatsen ligger skulle enligt beräkningar kunna rymma över 30 000 bostäder. Vänsterpartiet vill att Stockholms stad nu agerar skyndsamt för att börja planera för bostadsbyggande.

– Nu finns ingen tid att förlora, Anna König Jerlmyr och den blågröna majoriteten bör omedelbart börja planera för ett omfattande bostadsbyggande på marken, säger Clara Lindblom.

Pensionärerna ska inte drivas från sina hyresrätter

Skrivet av stockholmsstad den 21 april, 2021. Postad i Äldre, Bostad. Inga kommentarer till Pensionärerna ska inte drivas från sina hyresrätter

Många pensionärer har svårt att få ihop ekonomin och det skulle bli ännu svårare med marknadshyror. Nu måste vi se till att förslaget om marknadshyror kastas i papperskorgen en gång för alla, skriver Vänsterpartiet i Stockholm i ett debattinlägg.

I en ny undersökning uppger 4 av 10 kommande pensionärer att de inte tror de kommer ha råd att bo kvar i sin bostad när de går i pension. Det är tyvärr inte särskilt förvånande då den genomsnittliga pensionen ligger på runt 20 000 kronor i månaden före skatt, trots att de flesta pensionärer har ett långt arbetsliv bakom sig och trots att pensionen borde vara livets guldkant.

Att införa marknadshyror i nybyggda hyresrätter är en del av januariavtalet och något som Centerpartiet och Liberalerna stridit för i förhandlingarna med regeringen. Men i Stockholm är hyrorna i nybyggda hyresrätter höga redan idag och om marknadshyror införs kommer de bli ännu högre. Det är oroväckande, särskilt för grupper som inte har väldigt höga inkomster.

Hur ska pensionärer ha råd

En undersökning från Hyresgästföreningen, som gjorts av konsultföretaget Ramboll, visar att hyrorna i genomsnitt skulle öka med 52 procent i Stockholm om marknadshyror införs. Nu handlar det aktuella förslaget enbart om hyrorna i nybyggda lägenheter, men om det blir marknadshyror i alla nya lägenheter säger det sig självt att det kommer att dra upp hyrorna även i gamla hus. Hur ska pensionärerna som idag bor i hyresrätt ha råd med det? Dessutom kommer alltså alla nya hyresrätter som byggs få höga hyror.

Behöver fler hyresrätter

Vi i Vänsterpartiet säger nej till marknadshyror. Vi menar att det Stockholm behöver är fler hyresrätter med hyror som folk har råd med och vi har många förslag för att nå det målet. Vi vill till exempel skapa ett statligt byggbolag, pressa kostnaderna i nyproduktion och arbeta för en markpolitik som ger lägre hyror.

Alla ska ha råd med en bostad. Du ska inte bli hemlös för att du gått i pension. Det är dags att skrota förslaget om marknadshyror, en gång för alla.

Texten är en debattartikel som ursprungligen publicerats i Mitt i.

Clara Lindblom (V), oppositionsborgarråd Stockholms stad Anna Sehlin (V), oppositionsregionråd Region Stockholm Ebba Elena Karlström (V), distriktsordförande Storstockholm

Storstädernas cykelboom måste bli permanent trend

Skrivet av stockholmsstad den 20 april, 2021. Postad i Klimat. Inga kommentarer till Storstädernas cykelboom måste bli permanent trend

Cykelaffärernas omsättning ökade med 26 procent under 2020. Speciellt i storstäderna är det många som börjat gå och cykla mer, i skuggan av pandemin har nya resvanor etablerats. Vanor som främjar både klimatet och folkhälsan. Men ska vi behålla den här förändringen även när pandemin klingar av så är det dags att göra satsningar som behövs för att bygga framtidens gång- och cykelvänliga storstäder.

Enligt den europeiska cyklistorganisationen European cyclist federation har mer än tio miljarder kronor satsats på ökad cykling sedan pandemin bröt ut i Europa och 230 mil ny cykelinfrastruktur har anlagts. I Milano konverterades till exempel under våren 35 kilometer bilväg till gång- och cykelvägar.

Många gröna initiativ samlas inom det internationella borgmästarnätverket C40:s omställningsagenda, som lanserats i och med pandemin. Att behålla det utrymme som skapats för cykel- och fotgängare istället för bilism identifieras här som en särskilt viktigt åtgärd.

Stockholm stad är medlem i nätverket C40 men har inte ingått i arbetsgruppen för den gröna och rättvisa återhämtningen. Och

Detta trots att cyklandet i Stockholms stad ökade med 14 procent mellan januari och november 2020, enligt preliminära uppgifter från Trafikkontoret. Alla i landet har inte möjlighet att cykla till jobbet eller skolan men där folk har det bör det främjas. Just i Stockholmsregionen kan faktiskt hela 70 procent cykla till sin arbetsplats på under 30 minuter.

Vi behöver systematiskt omvandla yta i storstäderna från att främja biltrafik till att skapa plats för cykel och gångtrafikanter.

Vill vi att cykeltrenden ska hålla i sig måste stora satsningar göras på ny och säker cykelinfrastruktur både i och mellan storstadskommunerna. Det betyder mer statliga pengar till utbyggd cykelinfrastruktur. Det behöver finnas rejäla öronmärkta cykelsatsningar i den nationella infrastrukturplan som regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att ta fram. Vi behöver systematiskt omvandla yta i storstäderna från att främja biltrafik till att skapa plats för cykel och gångtrafikanter. Gång- och cykeltrafik måste finnas med i ett tidigt skede när nya områden planeras. En allmän sänkning av bashastigheten i Sveriges städer till max 40 kilometer/timme, mot dagens 50, är också något som skulle göra stor nytta och dessutom inte kosta ett öre att genomföra.

Utöver satsningar på det nationella planet så vill vi bland annat se följande åtgärder i Stockholmsregionen för att skapa en cykelvänlig stad.

• Stockholms stad ska jobba för att minska biltrafiken med 30 procent från 2017 års nivå.

• Fler gator ska göras om till permanenta gångfartsgator, både i innerstan och i förorterna.

• Den regionala cykelplanen med satsningar på cykelinfrastruktur i hela region Stockholm måste genomföras skyndsamt.

• Ett regionalt lånecykelsystem med cyklar som går att använda över kommungränserna i hela region Stockholm måste komma på plats.

• Minst 2000 nya lånecyklar ska tillhandahållas i ytterstaden och det ska finnas lånestationer vid alla kollektivtrafikknutpunkter.

• Bilfria zoner ska införas.

• Vid tillfälliga ökningar av cykel- och gångtrafik ska ”pop-up cykel- och gångbanor” på lämpliga gator inrättas för att underlätta ökningen.

• Gång- och cykelinvesteringar bör göras på snabba och säkra cykelvägar med utrymme för omkörning såväl som säkra och framkomliga gångbanor samt en tydlig separation dem emellan.

Det finns ingen tid att förlora. Vi behöver konkreta, kraftfulla åtgärder för att se till att så många som möjligt fortsätter att välja cykeln framför bilen för att ta sig fram.

Texten är en debattartikel som ursprungligen publicerats i ETC

Jens Holm (V), Riksdagsledamot och ordförande i riksdagens trafikutskott

Rikard Warlenius (V), Kommunfullmäktigeledamot och vice ordförande i trafiknämnden i Stockholms stad

Anna Sehlin (V), Regionråd och ledamot i trafiknämnden i Region Stockholm

V: Ge coronabonus till stadens anställda

Skrivet av stockholmsstad den 15 april, 2021. Postad i #08pol. Inga kommentarer till V: Ge coronabonus till stadens anställda

Stockholms stad gör ett överskott på 4,9 miljarder från 2020. Vänsterpartiet föreslår med anledning av detta att staden ska ge en bonus på 5 000 kronor efter skatt till Stockholms stads anställda inom äldreomsorg, LSS, skola och förskola som tack för deras insatser under pandemin.

– Det vore rimligt att en liten del av det enorma överskott som staden gör faktiskt går till att visa uppskattning för de anställda som verkligen har slitit under pandemin och fortfarande gör det, säger Clara Lindblom (V), oppositionsborgarråd.

Flera andra kommuner i Stockholmsregionen har betalat ut coronabonus till sina anställda, bland annat Botkyrka kommun och Tyresö kommun, men Stockholms stad har hittills inte gjort det. Vänsterpartiet föreslog en coronabonus redan i december men då var stadens överskott endast en prognos och inte fastslaget. Igår aviserade dock kommunen att man har mycket god ekonomi och gör ett överskott på 4,9 miljarder. Den styrande grönblå majoriteten uppger att överskottet bland annat beror på den statliga ersättningen för sjuklönekostnader.

– Det här är pengar som kommunen alltså fått specifikt för att använda till personalkostnader. När de nu inte gått åt borde rimligtvis en del användas till att tacka medarbetarna som stått på frontlinjen under pandemin, säger Clara Lindblom.

Hur orolig ska jag vara över att föda i Stockholm, Svenonius?

Skrivet av stockholmsstad den 12 april, 2021. Postad i vård. Inga kommentarer till Hur orolig ska jag vara över att föda i Stockholm, Svenonius?

”Vårdpersonalen ska inte behöva fundera över kostnaderna för en skiva paprika på mackan som ges till nyförlösta kvinnor eller filtar till bebisarna på BB – särskilt inte när Region Stockholm gör ett överskott på 5,8 miljarder”, skriver Clara Lindblom (V).

Om allt går som det ska kommer jag föda vårt andra barn på Södersjukhuset om några veckor. Som omföderska har jag upplevt graviditeten som mindre omvälvande än förra gången – det har varit skönt att ha gått igenom en graviditet förut och veta ungefär vad man har att förvänta sig. Men efter de senaste veckornas besked om sparbetingen på förlossningsvården har känslorna av spänd förväntan mer gått över till en direkt oro. En oro som på många sätt är starkare än förra gången för tre år sedan.

Bristerna inom förlossningsvården har varit kända och diskuterats länge. Kvinnor har behövt känna oro över att bli hänvisade till sjukhus utanför länet och länge låg förlossningsskadorna högre i Stockholm än i andra regioner. Men den senaste tiden har larmrapporterna nått en ny nivå. På Södersjukhuset tvingas fem specialistläkare på kvinnokliniken att sluta och personalen uppmanas att brainstorma idéer kring vad som går att spara in på. Överläkare varnar för hotad patientsäkerhet. Detta samtidigt som regionen går med miljardöverskott.

Faktum är att Region Stockholm har den dyraste sjukvården i landet, men inte den bästa.

Läkare på Danderyds sjukhus och Södersjukhuset varnar för att ett uppstyckat vårdval dränerar sjukhusen på kompetens och resurser. Faktum är att Region Stockholm har den dyraste sjukvården i landet, men inte den bästa. Det beror på att man låst in sig i ett system med väldigt många privata aktörer och vårdval som varken är kostnadseffektiva eller främjar en helhetssyn och samverkan inom vården.

Sist slutade min förlossning med akut kejsarsnitt ungefär ett dygn efter att vi blev inskrivna och det finns mycket som tyder på att inte heller denna förlossning kommer vara helt okomplicerad. Jag har fullt förtroende för kompetensen hos de barnmorskor, undersköterskor och läkare som kommer ta hand om oss på förlossningen, på samma sätt som jag känner mig helt trygg i relationen med min barnmorska och med läkarna på Specialmödravården som jag har haft kontakt med hittills. Det jag däremot inte något förtroende för är de villkor och ekonomiska förutsättningar som vårdpersonalen tvingas arbeta under.

Det jag däremot inte något förtroende för är de villkor och ekonomiska förutsättningar som vårdpersonalen tvingas arbeta under.

Vårdpersonalen ska inte behöva fundera över kostnaderna för en skiva paprika på mackan som ges till nyförlösta kvinnor eller filtar till bebisarna på BB – särskilt inte när Region Stockholm gör ett överskott på 5,8 miljarder.

Förlossningsvården behöver istället mer resurser för att kunna öka bemanningen, förbättra arbetsvillkoren och säkra patientsäkerheten för både födande och barn. Så min fråga är egentligen enkel, Irene Svenonius. Hur orolig ska jag vara över att föda barn i Region Stockholm?

Denna text publicerades ursprungligen i Feministiskt Perspektiv.

Vänsterpartiet i Stockholm kräver fasta anställningar inom äldreomsorgen

Skrivet av stockholmsstad den 7 april, 2021. Postad i Äldre. Inga kommentarer till Vänsterpartiet i Stockholm kräver fasta anställningar inom äldreomsorgen

Nu står det klart att en stor satsning på äldreomsorgen i Sverige är att vänta redan i år och fortsatt under 2022 och 2023. Det är Vänsterpartiet, Moderaterna och Kristdemokraterna som gått samman och fått igenom en ändring i statsbudgeten där 4,35 miljarder kronor tillförs äldreomsorgen redan under 2021. För Stockholms del blir det omkring 300 miljoner kronor, pengar som måste satsas på att få bort timanställningarna inom staden menar Vänsterpartiet i Stockholms stad.

För 2022 och 2023 läggs ytterligare 3,9 miljarder kronor årligen. Satsningen görs bland annat för att öka den medicinska kompetensen och personalkontinuiteten. 2 miljarder föreslås avsättas specifikt för att få ned andelen timanställningar och tidsbegränsade anställningar. Den långsiktiga ambitionen på riksplanet är att andelen tidsbegränsade anställningar ska halveras men Stockholm borde sätta ribban högre menar Clara Lindblom.

– Nu är det dags för ett totalstopp för de otrygga timanställningarna i äldreomsorgen. Den här pandemin har visat att timanställningar inte hör hemma inom äldreomsorgen. Fler fasta anställningar skulle öka tryggheten för personalen, men framförallt leda till en bättre omsorg för den äldre, säger Clara Lindblom (V), oppositionsborgarråd i Stockholms stad.

Coronakommissionen har riktat skarp kritik mot Sveriges hantering av äldreomsorgen under pandemin och gjort bedömningen att de höga dödstalen bland äldre har sin grund i den höga allmänna smittspridningen och strukturella brister inom äldreomsorgen. Stockholms stad har många aktörer inom äldreomsorgen, både privata och kommunala. Arbetsvillkoren måste bli bättre för samtliga anställda menar Vänsterpartiet.

– Med en såhär stor statlig satsning på finns det inga ursäkter längre. Det ska vara fasta jobb som gäller inom äldreomsorgen, punkt. Det som behöver göras nu är helt enkelt att sätta sig vid förhandlingsbordet för att ta fram ett lokalt kollektivavtal för de anställda inom stadens äldreomsorg. Sedan så behöver vi ställa motsvarande krav på de privata aktörerna, säger Clara Lindblom.

Resursskolorna måste få finansieringen de behöver

Skrivet av stockholmsstad den 6 april, 2021. Postad i utbildning. Inga kommentarer till Resursskolorna måste få finansieringen de behöver

Resursskolorna i Stockholmsregionen hotas av nedläggning på grund av minskade resurser. För de många elever som äntligen har gått från en kaotisk skolsituation, eller en oroväckande hög skolfrånvaro, till en skola som fungerar för dem är detta mycket oroande, skriver vänsterpartister i Stockholm och Solna.

I den bästa av världar skulle alla elever kunna få sina behov tillgodosedda inom den kommunala skolan, men så ser det inte ut idag i Stockholmsområdet. Den kommunala skolan har efter decennier av nedskärningar helt enkelt halkat efter när det gäller att tillgodose behoven hos de elever som behöver extra stöd och en lugnare studiemiljö. Där har istället de fristående resursskolorna fyllt en viktig roll, och det är därför helt förståeligt att elever och föräldrar nu oroas över de minskade anslagen till resursskolorna. Det oroar oss också.

Den lagändring som infördes 2016, och som fastslog att ansökningar för tilläggsbelopp måste vara kopplade till en enskild elev och dennes individuella behov, har dessvärre skapat problem för resursskolorna. Det saknas en definition och en tydlighet kring vad som ska gälla för dem. Det är även ett problem att tilläggsbeloppen enbart kan gå till individuella insatser, samtidigt som forskningen pekar på att generella anpassningar och åtgärder som stöder hela gruppen är väldigt framgångsrika för elever med behov av särskilt stöd. Det höjer kvaliteten på undervisningen och ökar tillgängligheten för alla skolans elever.

Det blågröna styret i Stockholm stad vill lösa problemen för resursskolorna genom lagstiftning, och de föreslår därför att regeringen ska se över lagstiftningen för resursskolornas organisation och finansiering. Det är inget orimligt förslag, men att få till förändringar på den vägen tar tid och det är tid som dessa elever inte har eftersom deras skolgång är hotad nu.

Vi i Vänsterpartiet anser att det är viktigt att det finns en bredd av möjligheter till stöd för elever med omfattande behov av särskilt stöd, framförallt eftersom behoven ser så väldigt olika ut från elev till elev. Vårt mål är en skola som ser olikheter som tillgångar och där det finns resurser, kunskap och kompetens att möta varje elev utifrån dennes unika förutsättningar. Grundtanken ska alltid vara att säkra en bra skolgång för alla elever så att de kan utveckla sin fulla potential och få en undervisning av hög kvalitet.

Men det kräver en ordentlig satsning på den ordinarie kommunala skolan, som under allt för lång tid varit underfinansierad, så att den klarar att ge varje barn en god start på sin skolgång och på det livslånga lärandet. De resurserna finns helt enkelt inte fullt ut i den kommunala skolan idag.

Det är därför avgörande för många elevers framtida skolgång att resursskolorna får det stöd och den finansiering som de behöver. Vi i Vänsterpartiet föreslår därför att den styrande majoriteten ser över strukturbidragets storlek och tillämpar en generösare bedömning av tilläggsbeloppen till resursskolorna. Vi föreslår också att man godkänner tilläggsbeloppen för en längre tidsperiod, det är bättre för alla parter. För skolorna skulle då arbetet med att skriva ansökningar minska och de skulle få ekonomisk trygghet för en längre period. Det skulle framför allt ge eleverna en större trygghet.

Tina Kratz (V) ledamot utbildningsnämnden Stockholms stad

Linda Cigéhn (V) vice gruppledare och ledamot skolnämnden Solna stad

Sandra Lindström (V) oppositionsråd och gruppledare Solna stad

Den här texten är en debattartikel som publicerats i Dagens ETC.

Ge hyresstöd till föreningar inhyrda hos privata hyresvärdar

Skrivet av stockholmsstad den 31 mars, 2021. Postad i Idrott. Inga kommentarer till Ge hyresstöd till föreningar inhyrda hos privata hyresvärdar

Många av Stockholms idrottsföreningar tappar medlemmar och har fått ekonomiska svårigheter under pandemin när träningar och matcher inte går att genomföra som vanligt. Extra svårt kan det bli för de föreningar som hyr lokaler av privata hyresvärdar, eftersom de inte nås av de insatser som staden satt in. Det här vill Vänsterpartiet i Stockholms stad ändra på och avsätta fem miljoner i hyresstöd för att hjälpa föreningarna.

En tredjedel av alla Stockholms föreningar uppger att de har tappat medlemmar under året och hela 78 % av idrottsföreningarna anger att de helt ställt in eller ställt in delar av den utbildnings- och utvecklingsverksamhet som de hade planerat att genomföra. Detta enligt en rapport som Riksidrottsförbundet tillsammans med Sweco har tagit fram.

I Stockholm har idrottsförvaltningen infört nolltaxa för att minska de fasta kostnaderna för föreningar som hyr lokaler av staden. Samtidigt finns det en del av Stockholms idrottsliv som inte tränar och tävlar i stadens lokaler, den stora majoriteten av idrottsklubbar som sysslar med kampsport, fäktning, dans, rodd eller kanot hyr in sig hos bostadsrättsföreningar eller andra förvaltningar än idrottsförvaltningen.

– Det är jättebra att staden har infört nolltaxa men nu måste vi se till att även stötta de föreningar som hyr lokal av privata aktörer, som inte innefattas av nolltaxan. De här föreningarna är särskilt utsatta och många är förstås oroliga för framtiden. Vi föreslår en pott på fem miljoner kronor som ska gå till tillfälliga hyresstöd, säger Hassan Jama, vice ordförande i Idrottsnämnden för Vänsterpartiet i Stockholms stad.

Enligt Vänsterpartiets förslag så ska idrottsföreningar som är inhyrda hos andra värdar än idrottsförvaltningen/fastighetsförvaltningen få ansöka om ett hyresstöd ur pengapotten på fem miljoner. Förslaget har lagts som en skrivelse till idrottsnämnden.

– Utan riktat stöd till dessa föreningar så hotas många stockholmares möjlighet att fortsätta med till exempel sin kampsport eller dans efter den här pandemin. Det är särskilt viktigt att se till att barn och ungdomar inte slutar idrotta. Om de här verksamheternas tvingas lägga ner får det förstås långtgående konsekvenser både för stadens invånare och Stockholm som idrottsstad, säger Hassan Jama.

Nej till marknadshyror i Stockholm!

Skrivet av stockholmsstad den 25 mars, 2021. Postad i Bostad. Inga kommentarer till Nej till marknadshyror i Stockholm!

Idag presenterade Hyresgästföreningen en ny rapport som visar att hyresnivåerna i Stockholm kan öka med 52 procent om marknadshyror införs. ”Rena skräcksiffror”, menar Vänsterpartiets oppositionsborgarråd Clara Lindblom.

Det är konsultföretaget Ramboll som på uppdrag av Hyresgästföreningen har beräknat vad hyresnivåerna skulle bli i ett scenario med marknadshyror. Deras uträkning visar på höga hyreshöjningar i Stockholms stad. Hyresnivåerna skulle i genomsnitt öka med 52 procent.

– Den här rapportens uträkningar visar rena skräcksiffror på hyreshöjningar vid marknadshyror och införandet vore en katastrof för alla stockholmare som bor i hyresrätt eller som söker hyresrätt. Vill man jaga ut stockholmarna från sina hem kan man gå vidare med förslaget om marknadshyror, men vill man inte det bör alla liknande förslag skrotas omedelbart, säger Clara Lindblom, oppositionsborgarråd för Vänsterpartiet i Stockholms stad.

Rapporten visar att den relativa ökningen skulle bli som störst på Norrmalm, där den genomsnittliga månadshyran beräknas öka med 87 procent. Men marknadshyror skulle även resultera i stora ökningar i ytterstadsområden såsom Skarpnäck och Hägersten-Älvsjö med 60 respektive 50 procent. Även där de relativt sett minsta ökningarna skulle ske, bland annat i Spånga-Tensta, så handlar det om ökningar på 23 procent. Rapporten visar också att den största ökningen i rena kronor för en genomsnittslägenhet sker på Norrmalm. Där skulle den genomsnittliga månadshyran för en tvåa gå från 7 040 till 12 750 kronor i månaden.

Införandet av marknadshyror i nyproduktion är en del av januariavtalet och ett betänkande är beräknat att läggas fram den 31 maj i år.

– Om vissa nybyggda lägenheter får såhär höga hyror kommer det att pressa upp alla hyror, även i gamla hus. De politiska partier som driver den här frågan, framförallt Centerpartiet och Liberalerna, är svaret skyldiga hur folk ska ha råd att bo. Och oavsett om det förslaget enbart kommer att gälla nyproducerade lägenheter så är det här är inte hyresnivåer som folk med vanlig ekonomi har råd med, säger Clara Lindblom.

Obegripligt att Hembla släpps in i Sveriges Allmännytta

Skrivet av stockholmsstad den 25 mars, 2021. Postad i allmännyttan, Bostad. Inga kommentarer till Obegripligt att Hembla släpps in i Sveriges Allmännytta

I förra veckan meddelades att det ökända företaget Hembla blir medlemmar i Sveriges Allmännytta. Hembla är ett av Sveriges största fastighetsbolag men trots det är deras hyresgäster bland de mest missnöjda med sitt boende. Varför vill Sveriges Allmännytta legitimera den här typen av hyresvärdar?

Många svenskar levde i början av 1900-talet under hemska förhållanden, i smuts och trångboddhet. Men på 1930-talet beslutade staten att man skulle försöka få fram goda bostäder till alla och resultatet blev att allmännyttan skapades. Från det här beslutet växte organisationen Sveriges Allmännytta fram, som de senaste 70 åren samlat allmännyttiga hyresvärdar och vars uttalade mål är att organisera dem som erbjuder bostäder av god kvalitet, till människor med olika sorters bakgrund och ekonomi.

Idag har vi obegripligt nog gått bakåt i tiden och rätten till en bostad har urholkats av bostadsbristen. Detta har öppnat upp för företag som enbart gått in på bostadsmarknaden för att maximera sina vinster och som låter sina hyresgäster bo under orimliga förhållanden. Många menar att Hembla är ett av dessa företag. Mellan 2017 och 2019 fick Hyresgästföreningen i Stockholm in över tusen ärenden om brister och problem i Hemblas fastigheter. Till och med FNs särskilda rapportör för bostadsfrågor har varnat den svenska regeringen för aktörer som Hembla.

Det är precis den här typen av boende som den svenska allmännyttan skapades för att få bort.

På Järva har det gått så långt att ett antal hyresgäster gått ihop i ett upprop mot Hembla. De vittnar om alla möjliga problem som till exempel kalla lägenheter, vattenläckor och sopnedkast som är trasiga vilket lett till att soporna ligger ute i trapphuset. De kallar sitt boende för Hemblahelvetet. Deras krav är att kommunen ska ta över förvaltningen av deras bostäder. Hembla menar förstås att det finns två sidor av myntet, men att så många hyresgäster är missnöjda borde ha varit en allvarlig varningsklocka för Sveriges Allmännytta. Är bolagets agerande verkligen i enlighet med allmännyttans grundvärderingar om att ta socialt ansvar?

Det är precis den här typen av boende som den svenska allmännyttan skapades för att få bort. Så jag kan inte låta bli att undra hur Sveriges Allmännytta tänkt när man släppt in Hembla i organisationen och därmed legitimerat dem som en god hyresvärd. Även om Hembla lovat bot och bättring, förtjänar hyresgästerna att få se resultat först innan de släpps in i finrummen.

Är Sveriges Allmännytta fortfarande en organisation som faktiskt sätter allmännyttans uppdrag främst – att skapa goda bostäder åt alla medborgare – eller är det enbart företagens önskemål som styr numera?

Clara Lindblom, oppositionsborgarråd Vänsterpartiet Stockholms stad

Denna text publicerades ursprungligen på Nyhetsbyrån Järva.