Skip to main content

Författare: stockholmsstad

Äldre tunnelbanetåg inväntar avgång mot Hjulsta vid plattformen på T-Centralen, Stockholm.

Gör kollektivtrafiken avgiftsfri – för klimatet

Utan billig och tillgänglig kollektivtrafik blir Region Stockholm en mindre rättvis och klimatsmart region. Den förestående biljettprishöjningen är ett steg i fel riktning. Det är dags att vända den här skutan och satsa mot avgiftsfria resor, skriver Anna Sehlin, Jens Holm och Rikard Warlenius (V).

Vi som åker kollektivt i Stockholm är vana vid att biljetterna blir dyrare. Och nu är det dags igen: 2021 kommer 30-dagarskortet kosta 950 kronor. Sedan 2016 har priset höjts med 160 kronor – en kännbar summa för dem med lägst inkomster. Det är de som inte har råd med egen bil. De har ofta inte möjlighet att bo tillräckligt nära sitt jobb för att kunna gå eller cykla dit. Det är också de som inte kan välja att jobba hemifrån, utan måste åka buss och tåg. Höjningen slår således främst mot kvinnor, unga och låginkomsttagare. För höginkomsttagare känns inte prishöjningen överhuvudtaget.

Prishöjningen kunde inte ha sämre tajming. När pandemin väl bedarrat måste resenärerna lockas tillbaka till kollektivtrafiken. Som region är detta det enskilt viktigaste vi kan göra för klimat och miljö. Då är dyrare biljetter knappast rätt väg att gå. I stället borde en sänkning av priserna vara självklar för alla som vill se minskat bilåkande i regionen.

Men vill det blågröna styret i Region Stockholm se minskad bilism? Under deras år vid makten har bilarnas andel av resorna ökat, inte minskat. Och bilismen måste minska radikalt för att vi som region ska nå de uppsatta klimatmålen. Den blågröna politiken är alltså en politik för större ojämlikhet och ökade klimatutsläpp.

Vi i Vänsterpartiet har en vision om ett rättvist och hållbart samhälle. Det innebär att alla, oavsett hur mycket de tjänar eller var de bor, ska ha möjlighet att resa kollektivt till jobb, skola, service, vård, kultur och natur – allt det fina som regionen har att erbjuda. Kollektivtrafiken kan bli en sammanhållande kraft i samhället, men då krävs satsningar på annat än biljettkontrollanter och övervakningskameror. Vi vill se fler bussar och tåg, lägre biljettpriser och bättre tillgänglighet.

På sikt strävar vi efter en helt avgiftsfri kollektivtrafik, finansierad via skattsedeln. Precis som alla bidrar till att vägar byggs och sköts kan vi gemensamt bekosta de tåg och bussar som är till för alla.

Som ett första steg mot detta föreslår vi en sänkning av priset för 30-dagarskortet till 860 kronor. Vi vill också införa avgiftsfria resor för ungdomar. Pensionärer ska åka gratis under de tider då tåg och bussar inte är så fulla. Med vårt förslag gäller SL-kortet på Waxholmsbolagets skärgårdsbåtar året om. Alla som reser med färdtjänst får fri tilldelning av resor och ingen gräns för hur långt man får åka.

På sikt strävar vi efter en helt avgiftsfri kollektivtrafik, finansierad via skattsedeln. Precis som alla bidrar till att vägar byggs och sköts kan vi gemensamt bekosta de tåg och bussar som är till för alla. Det stora flertalet skulle tjäna på detta – först med en inkomst på över 48 000 kr i månaden skulle det bli dyrare. Vi tycker att de med höga löner kan bidra lite mer.

En del av kostnaden för detta vill vi lägga på regionalskatten, men vi förespråkar även en ökad statlig medfinansiering. Vänsterpartiet har i sin skuggbudget i riksdagen satsat 3,35 miljarder kronor mer än regeringen på hållbara städer och kollektivtrafik.

Kollektivtrafiken är en av de absolut viktigaste sakerna att satsa på för att skapa en rättvis och klimatsmart region. Där kan Stockholm vara ett föredöme för andra regioner. Det är hög tid att det arbetet påbörjas.

 

Anna Sehlin (V) Regionråd och ledamot i trafiknämnden i Region Stockholm

Jens Holm (V) Riksdagsledamot och ordförande i riksdagens trafikutskott

Rikard Warlenius (V) Kommunfullmäktigeledamot och vice ordförande i trafiknämnden i Stockholms stad

 

Denna text publicerades ursprungligen i Expressen. 

 

Profilbild på Clara Lindvlom

Så här gör vi äldreomsorgen bättre

Misslyckandet att skydda de äldre berodde till stor del på äldreomsorgens organisering. Nu behöver genomgripande förändringar genomföras. Här är nio konkreta förslag som går i rätt riktning, skriver Clara Lindblom (V). 

I dagarna kom Coronakommissionens rapport. Det var nedslående läsning, men bekräftade det som många av oss redan visste. Efter decennier av nedskärningar, privatiseringar och marknadsanpassningar var äldreomsorgen inte särskilt väl rustad för en kris.

Tusentals äldre har betalat ett mycket högt pris för den här nedmonteringen av välfärden. Det är för alla dem, och deras nära anhöriga, som vi är skyldiga att förändra äldreomsorgen i grunden.

Den flexibla arbetsmarknaden, med en hög andel tidsbegränsade anställningar, lyckades inte möta krisen utan bidrog till att förvärra smittspridningen inom äldreomsorgen.

Den här julen kommer för väldigt många att präglas av ensamhet och saknad. Det kommer fattas en familjemedlem runt väldigt många julbord i år. Många kommer också vara så utarbetade att de knappt orkar njuta av högtiden, inte minst alla som just nu sliter inom sjukvård och äldreomsorg. Men också de som arbetar inom förskola, skola, lokalvård, gruppbostäder, korttidsboenden och assistans. De som inte har kunnat arbeta hemifrån eller åka iväg till något fritidshus för att undvika smittan, men som ännu en gång visat att de är de verkliga samhällsbärarna och att de förtjänar mer än våra applåder alla dagar året om.

Det här året har visat att det nyliberala samhällsbygget har stora sprickor i sin redan sköra grund. Den stora mängden aktörer i den uppsplittrade vård- och omsorgen lyckades inte samordna sig för att skydda de allra sköraste äldre på våra boenden. Just in time-leveranser och slimmade organisationer var inte framgångsreceptet för att snabbt kunna tillhandahålla stora mängder skyddsutrustning och skala upp testverksamheten. Den flexibla arbetsmarknaden, med en hög andel tidsbegränsade anställningar, lyckades inte möta krisen utan bidrog i praktiken till att förvärra smittspridningen inom äldreomsorgen.

Det är för alla dem som har förlorat en anhörig eller en nära vän, som vi är skyldiga att inte bara dra lärdomar från den här krisen, utan också genomföra genomgripande förändringar i praktiken. Inte minst måste vi se arbete inom äldreomsorgen som det kvalificerade och krävande arbete som det är.

Jobbar du inom äldreomsorgen ska du ha ett fast jobb och möjlighet att arbeta heltid. Lönen ska vara så bra att du vill stanna och utvecklas inom yrket. Du ska ha tillräckligt många kollegor för att kunna möta den äldres behov och möjlighet att använda ditt professionella yrkeskunnande i ditt dagliga arbete. Du ska ha rätt till en yrkesutbildning och möjlighet att specialisera dig efter hand. Det ska finnas tillgång till läkare och specialistsjuksköterskor på boendet och du ska ha en närvarande chef.

Det borde vara självklarheter, men det är inte idag. Och det är just därför som det är hög tid för politikerna att göra ett avgörande val – oavsett om de sitter i en kommun, region eller riksdag. Samtliga politiker, från höger till vänster, måste välja välfärden framför skattesänkningar, en sammanhängande vård- och omsorg framför privatiseringar och en värdig äldreomsorg framför vinster i välfärden. För oss i Vänsterpartiet är valet enkelt.

 

Clara Lindblom (V), oppositionsborgarråd Stockholms stad

 

Läs debattartikeln i Dagens Arena.

 

 

 

 

 

Vänsterpartiet söker ersättare till trafiknämnden

Vänsterpartiet har två ordinarie (varav en vice ordförande-post) och två ersättarplatser i trafiknämnden. För närvarande innehas de platserna av två män och en kvinna. Därför söker vi nu en kvinna som ersättare till trafiknämnden.

Trafiknämnden ansvarar för den strategiska trafikplaneringen i Stockholms stad, utveckling av trafiksäkerheten, trafikövervakningen och för alla träd på gatumark. Trafiknämnden ansvarar även för vissa upplåtelser. Trafiknämnden ansvarar för trafikkontoret. Nämnden sammanträder tio gånger per år. Nämnden består av 13 ledamöter och 13 ersättare.

Grundkrav för nominering är att vara boende i Stockholm stad och vara medlem i Vänsterpartiet. Intresse för frågorna och vår politik är önskvärt. Alla medlemmar har nomineringsrätt. Till nomineringen behöver vi en presentation av nominerade personer samt så kompletta uppgifter som möjligt enligt följande:

  • Namn och sysselsättning
  • Adress
  • Mobiltelefon
  • E-postadress
  • Fullständigt personnummer
  • Motivering

 Sista nomineringsdag är den 18 januari 2021 kl. 12:00 Nomineringarna ska skickas till [email protected].För frågor om uppdraget kontakta Rikard Warlenius [email protected]

Profilbild på Clara Lindvlom

Den blågröna majoriteten måste börja prioritera barn och unga

En mångmiljonsatsning på ännu fler kommunala ordningsvakter, samtidigt som verksamheter som riktar sig till barn och unga får nedskärningar. Det är en urusel prioritering av den blågröna majoriteten som styr Stockholm. Våra ungar förtjänar bättre än så.

Alla politiker gillar att prata om hur viktigt det är att satsa på barn och unga och att se till att de kommande generationerna har så bra förutsättningar som möjligt. Men det brukar tyvärr ofta mynna ut i tomma ord, inte minst i Stockholm. För i verkligheten så prioriterar de borgerliga partierna som styr inte alls verksamheter för barn och unga. Tvärtom genomför de nedskärningar.

Nyligen presenterades Stockholms stads budget för nästa år. I den satsar man inte ens tillräckligt med pengar för att täcka pris- och löneökningar för parklekar, fritidsgårdar och öppna förskolan. De här verksamheterna har sedan tidigare satts på svältkur och hela verksamhetsområdet Barn, kultur och fritid har redan under den här mandatperioden fått kraftiga nedskärningar som drabbar barn och unga på över 35 miljoner kronor. Att de inte heller får ordentligt med resurser i årets budget visar hur lågt prioriterade de är av de blågröna politikerna.

Även stadens fritidsklubbar, som är verksamheter där barn mellan 10 och 13 år kan vara före och efter skolan och på loven, får nedskärningar som den blågröna majoriteten väljer att täcka upp för genom att höja avgifterna från 950 kronor till 1200 kronor. Det är alltså föräldrarna som ska betala för att politikerna lägger en för dålig budget.

Och en höjning av avgiften riskerar att vara avgörande för familjer med tuff ekonomi, och det kommer att drabba de unga som behöver verksamheterna allra mest. Det handlar bland annat om de unga som inte har råd att resa bort på loven och vars föräldrar oftare måste jobba tidiga morgnar och sena dagar. Det handlar alltså om jätteviktiga verksamheter där unga får vistas i trygga miljöer med vuxna som ser dem, och de väljer det blågröna styret att ta mer betalt för. Det är skamligt.

Samtidigt som man alltså skär ner på verksamheter till unga satsar man däremot desto mer på kommunala ordningsvakter, som är starkt ifrågasatta för vilken nytta de egentligen gör. Det visar verkligen vad de blågröna tycker är viktigt och det är repressiv plakatpolitik. Vi menar att det är en urusel prioritering.

Vi i Vänsterpartiet tycker att det är oacceptabelt att skära i verksamheter för barn och unga. Och att höja avgifter som redan kan vara svåra för familjer med tuff ekonomi visar på att de borgerliga politikerna inte vet någonting alls om hur det är att leva på marginalen.

Alla ungar förtjänar en bra fritid, oavsett vad föräldrarna tjänar. Det jobbar vi i Vänsterpartiet för.

Clara Lindblom (V), oppositionsborgarråd

profilbild på Clara Lindblom

Vi prioriterar en värdig äldreomsorg

Idag är det budgetdebatt i Stockholms kommunfullmäktige. Här kan du läsa hela Clara Lindbloms anförande. 

Ordförande, fullmäktige och åhörare.

Den här julen kommer för väldigt många att präglas av ensamhet och saknad. Det kommer fattas någon runt bordet i år. En mormor som också var någons livskamrat och syster. En farfar som inte kommer att sitta i sin gamla vanliga fåtölj när barnbarnen öppnar sina julklappar. En pappa som inte kommer att få se sina barn växa upp.

Många kommer också vara så utarbetade att de knappt orkar njuta av högtiden. Inte minst personalen inom sjukvård och äldreomsorg, som försakat sina egna familjer och sitt eget välmående för att värna om andras.

Men också alla de som arbetar i förskolan, skolan, lokalvården och omsorgen, som inte har kunnat åka ut till någon sommarstuga för att slippa smittan och som inte har kunnat jobba hemifrån. De som ännu en gång har visat att de är de verkliga samhällsbärarna och att de förtjänar mer än våra applåder, alla dagar året om.

Den här pandemin har talat sitt tydliga språk – efter decennier av marknadsanpassning, privatiseringar och nedskärningar var vi inte särskilt väl rustade för en kris.

Den sönderprivatiserade och uppsplittrade vården och omsorgen lyckades inte samordna sig för att skydda de äldre, särskilt inte i Stockholms län.

Just in time-leveranser och slimmade organisationer var inte framgångsreceptet för att snabbt kunna tillhandahålla stora mängder skyddsutrustning och skala upp testverksamheten.

Och den så kallade flexibla arbetsmarknaden, med låg grundbemanning och hög andel tidsbegränsade anställningar, underlättade inte för att möta krisen. Istället bidrog den i praktiken till att förvärra smittspridningen inom omsorgen.

Det är viktigt att komma ihåg att äldreomsorgen gick in i den här krisen med två års nedskärningar bakom sig. I nästa års budget ser det bättre ut, men det är tragiskt att det skulle krävas en pandemi och ett rekordstort statligt stöd för att Kristdemokraterna skulle prioritera äldreomsorgen.

Men det räcker inte med att höja hemtjänstpengen och skrapa lite på ytan. För alla dem som förlorat en anhörig till följd av viruset, är vi skyldiga att genomföra mer genomgripande förändringar än så.

Jobbar du inom äldreomsorgen ska du ha ett fast jobb och möjlighet att arbeta heltid. Lönen ska vara så bra att du vill stanna och du ska kunna utvecklas inom yrket. Du ska ha tillräckligt många kollegor och möjlighet att använda ditt professionella yrkeskunnande. Det ska finnas tillgång till läkare och specialistsjuksköterskor och du ska ha en närvarande chef.

Självklarheter, kan tyckas. Men väldigt långt ifrån hur det ser ut idag.

Och det är just därför vi alltid måste välja den gemensamma välfärden framför skattesänkningar, en sammanhängande vård och omsorg framför privatiseringar och marknadsanpassningar och en värdig äldreomsorg framför vinster i välfärden.

Bifall Vänsterpartiets förslag till budget för Stockholms stad.

Profilbild på Clara Lindvlom

Ge coronabonus till samhällsbärarna

Vänsterpartiet föreslår att de uppskattningsvis omkring 30 000 personer som är tillsvidare- eller visstidsanställda inom äldreomsorgen, stöd och service till personer med funktionsnedsättningar, förskolan och skolan i Stockholms stad ska tilldelas en bonus på 7000 kronor som uppskattning för deras insatser under Coronapandemin.

Trots krisen kommer Stockholms stad att göra miljardöverskott i år och det är inte mer än rätt att en del av det går tillbaka till personalen som verkligen har slitit under Corona. Det är ett bra sätt att visa att deras hårda arbete är värt mer än bara applåder.

Förslaget innebär att de som arbetar heltid får 7 000 kronor i bonus före skatt, medan deltidsanställda och tim- och månadsavlönade får en utbetalning i relation till arbetad tid  de senaste månaderna.

En uppskattning är att förslaget skulle kosta staden cirka 230 miljoner kronor inklusive sociala avgifter. Satsningen kan finansieras genom det miljardöverskott som staden väntas göra i år och som slutligt framgår i stadens bokslut nästa år.

Majoriteten av överskottet kommer att fonderas till olika framtida ändamål. Vänsterpartiets förslag om bonus till de anställda inom äldreomsorgen skulle därmed utgöra cirka tio procent av överskottet.

 

Vänsterpartiet söker ersättare till idrottsnämnden i Stockholms stad

Vänsterpartiet har två ordinarie (varav en vice ordförande-post) och två ersättarplatser i idrottsnämnden. För närvarande innehas de platserna av två män och en kvinna. Därför söker vi nu en kvinna som ersättare till idrottsnämnden.

Idrottsnämndens övergripande mål är folkhälsa genom breddidrott. Nämnden ska främja stockholmarnas folkhälsa genom att erbjuda möjligheter till idrott och friluftsliv. Idrottsnämnden ansvarar också för stadens bidragsgivning och stöd till idrottsföreningar. Nämnden sammanträder ungefär en gång i månaden och i uppdraget ingår också att delta på gruppmöten i stadshuset och med sin partigrupp.

Grundkrav för nominering är att vara boende i Stockholm stad och vara medlem. Intresse för frågorna och vår politik är önskvärt. Alla medlemmar har nomineringsrätt. Till nomineringen behöver vi en presentation av nominerade personer samt så kompletta uppgifter som möjligt enligt följande:

  • Namn och sysselsättning
  • Adress
  • Mobiltelefon
  • E-postadress
  • Fullständigt personnummer
  • Motivering

Sista nomineringsdag är den 18 januari 2021 kl. 12:00 Nomineringarna ska skickas till [email protected] För frågor om uppdraget kontakta Hassan Jama [email protected]

Profilbild på Clara Lindvlom

Bemanna utegymmen

Vänsterpartiet föreslår att Stockholms stad bemannar sina utegym med personal på vissa tider på dygnet. När stadens övriga gym är stänga på grund av risken för smittspridning blir utegymmen viktigare. Då ska även kvinnor och tjejer kunna känna sig trygga att använda dem.

– En del personer, framförallt kvinnor, drar sig för att gå till utegymmen eftersom de ofta ligger lite avsides och det blir dessutom mörkt så tidigt på dagarna. Nu när staden stängt de övriga gymmen bör de införa bemanning på utegymmen vissa tider så att alla känner sig trygga med att använda dem, säger Clara Lindblom (V), oppositionsborgarråd.

.- Många kvinnor och tjejer upplever det som obehagligt att gå in i en park eller en skog och träna när det är mörkt. Det kan låta som en liten fråga men det är ett stort samhällsproblem att vissa begränsar sig på det sättet på grund av rädsla för andra, och Stockholms stad skulle kunna göra en liten insats kring gymmen, åtminstone nu under pandemin för att göra de tillgängliga för fler, säger Clara Lindblom.

profilbild på Clara Lindblom

Inför lokala kollektivavtal mot sexuella trakasserier

”Vänsterpartiet tycker att det är självklart att all personal inom staden ska kunna känna sig trygga på jobbet. Det kan vi aldrig tumma på”, skriver Clara Lindblom (V) och uppmanar Stockholms stad att följa Göteborgs exempel med kollektivavtal mot sexuella trakasserier.

Sexuella trakasserier på jobbet är ett stort problem för många kvinnor. Det förekommer inom alla branscher på såväl privata som offentliga arbetsplatser. Nu är det hög tid att arbetsgivarna tar större ansvar för att få stopp på trakasserierna. Som Sveriges största arbetsgivare borde Stockholms stad föregå med gott exempel och stifta lokala kollektivavtal mot sexuella trakasserier.

För några veckor sedan briserade nyheten att en känd krögare i Stockholm ska ha trakasserat många unga kvinnor ur sin personal. Övergreppen ska ha pågått i flera år och i princip helt öppet. Såväl andra chefer som kollegor till de utsatta visste hela tiden precis vad det var som pågick. Men ingen vågade säga något eftersom risken för att bli uppsagd var för stor.

Och något som är mycket oroande är att många kommuner inte har tillräckliga verktyg för att förhindra och stoppa sexuella trakasserier.

Händelserna på den kända restaurangen är inte på något sätt unika för just den arbetsplatsen eller för restaurangbranschen. Sexuella trakasserier på arbetet förekommer överallt och drabbar tusentals kvinnor. Enligt en rapport från Arbetsmiljöverket utsätts 1 av 10 för sexuella trakasserier på arbetet, bland unga kvinnor handlar det om så mycket som 30 procent.

Kommunala arbetsplatser är givetvis inga fredade zoner, trakasserier förekommer även där. Och något som är mycket oroande är att många kommuner inte har tillräckliga verktyg för att förhindra och stoppa sexuella trakasserier.

I en rapport från Diskrimineringsombudsmannen som kom tidigare i år framkommer nämligen att 91 procent av landets kommuner brister i att följa upp de rutiner och riktlinjer som finns för att motverka trakasserier av olika slag på arbetet. Det visar tydligt att kommuner måste göra mer för att ta sitt ansvar som arbetsgivare i kampen mot sexuella trakasserier på jobbet. Vi i Vänsterpartiet tycker att det är självklart att all personal inom staden ska kunna känna sig trygga på jobbet. Det kan vi aldrig tumma på. Och för att säkra att det blir så föreslår vi att staden borde teckna ett nytt lokalt kollektivavtal mot sexuella trakasserier. Det tror vi också kan leda till att fler följer efter.

Vi måste visa att vi tar personalens arbetsmiljö på allvar och att vi inte tolererar någon form av sexuella trakasserier.

Det är fackförbundet Vision i Göteborg som har drivit på för att använda kollektivavtalet som ett redskap i arbetet mot sexuella trakasserier på jobbet. Rent konkret menar de att ett sådant avtal exempelvis skulle innefatta regleringar av hur uppkomna fall av sexuella trakasserier ska hanteras och vad följderna kan bli. Avtalen skulle även se till att personalen får utbildning i frågor som rör trakasserier på arbetsplatsen.

Hittills har Göteborgs stad som första arbetsgivare i Europa, på initiativ av Vänsterpartiet, beslutat att ta fram den här typen av kollektivavtal för stadens anställda. Nu menar vi att det är dags för Stockholms stad att följa efter.

Vi måste visa att vi tar personalens arbetsmiljö på allvar och att vi inte tolererar någon form av sexuella trakasserier. Alla ska vara trygga på jobbet.

 

Läs artikeln i Feministiskt Perspektiv. 

Profilbild på Clara Lindvlom

V: Anställ fler sjuksköterskor i äldreomsorgen i Stockholm

I veckan presenterade IVO sin granskning av vården på landets särskilda boenden under coronapandemin. Granskningen visar att en stor andel sjuka äldre varken har fått bedömning av läkare eller sjuksköterska. Vänsterpartiet menar att det nu är angeläget för kommunen att anställa fler sjuksköterskor i äldreomsorgen.

– Den situation som rått har drabbat de äldre på ett fruktansvärt sätt. Den har också lämnat undersköterskorna ensamma i jättesvåra situationer. Stockholms stad, som är en av de hårdast drabbade kommunerna av covid-19, borde nu dra lärdomar av hur det sett ut under pandemin och prioritera att anställa fler sjuksköterskor, säger Clara Lindblom, oppositionsborgarråd för Vänsterpartiet och tidigare äldreborgarråd.

Det är känt sedan tidigare att antalet anställda sjuksköterskor inom äldreomsorgen behöver öka, det har bland annat statistik från Socialstyrelsen visat. Även Vårdförbundet har ställt krav på kommunerna att anställa fler sjuksköterskor inom äldreomsorgen. Trots detta saknas särskilda resurser till sjuksköterskor i den blågröna majoritetens budget för Stockholms stad.

– Staden behöver höja bemanningen inom äldreomsorgen, men också höja andelen sjuksköterskor eftersom äldre som bor på äldreboendena generellt är skörare än förr. Den här frågan handlar inte bara om hanteringen av pandemin utan också om hur äldre ska ha det framöver på äldreboendena, säger Clara Lindblom.

Ur Socialstyrelsens lägesrapport Vård och omsorg om äldre 2020: Kommunalt finansierad hälso- och sjukvård är omfattande och expanderar, eftersom allt fler får vård och omsorg i ordinärt boende. De flesta patienter i denna vårdform är personer 65 år och äldre som allt oftare har komplexa vårdbehov och får mer och mer kvalificerade hälso- och sjukvårdsinsatser. En sådan utveckling ställer större krav på både resurser och kompetensförsörjning av personal i vården och omsorgen om äldre.

Ur debattartikel från Vårdförbudet i Aftonbladet 25 maj 2020: Anställ fler sjuksköterskor i äldreomsorgen. Trots att behoven av sjuksköterskekompetens ökar visar statistik från Socialstyrelsen att antalet sjuksköterskor i kommunal hälso- och sjukvård minskar. I Dagens ETC påpekar professor Marta Szebehely att var femte medarbetare på äldreboenden i Norge är en sjuksköterska, medan det i Sverige bara är var femtonde eller tjugonde. Kan det påverkat att Norge lyckats bättre med att hålla coronasmitta ute från äldreboenden? Detta behöver Sveriges kommuner utvärdera och lära sig av.