Skip to main content

Författare: stockholmsstad

Rikard Warlenius foto Jessica Segerberg. Rikard halvkropp mot grå bakgrund.

Vansinne att bygga ut Arlanda

Socialdemokraterna i Region Stockholm och i regeringen arbetar för att bygga ut Arlanda. Ett av skälen som anges är att det då är möjligt att lägga ner Bromma flygplats. Men utsläppen som flyget medför måste drastiskt minska. Därför måste Bromma flygplats läggas ner utan att Arlanda samtidigt byggs ut. En rödgrön regering borde begripa det, skriver Rikard Warlenius, Vänsterpartiet Stockholms stad.

Stockholm har i princip varit utan snö i vinter. SMHI beskriver januari som en extremt mild månad över hela landet med många nya temperaturrekord. I Oskarshamn var det i mitten av januari så varmt som 12,1 grader, vilket är en av de högsta januaritemperaturer som någonsin uppmätts i Sverige. Varningssignalerna kan inte vara tydligare, utöver det den samlade vetenskapen säger oss.

Utsläppen som flyget medför kan inte fortsätta ligga på de nivåer de gör. Flyget står för 4-5% av de globala utsläppen och svenskarna flyger 5-7 gånger mer än den globala genomsnittsmedborgaren. Lyckligtvis minskade flyget något under förra året, men långt ifrån tillräckligt. I ljuset av detta är det mycket oroväckande att våra styrande Socialdemokratiska politiker vill bygga ut landets största flygplats.

Bland annat menar det socialdemokratiska oppositionsrådet i Region Stockholm att flygplatsen behöver byggas ut för att stärka Stockholms och Sveriges konkurrenskraft och inom regeringen uppges infrastrukturministern lobba för att Miljöpartiet ska ändra sig i frågan.

Idag demonstrerar återigen tusentals ungdomar över hela landet, och även runtom i världen, för en snabbare klimatomställning. Deras krav på klimaträttvisa för alla, att begränsa den globala temperaturökningen till under 1,5 grader över förindustriella nivåer, att följa Parisavtalet och att lyssna på klimatforskningen borde vara självklara.

Om den rödgröna regeringen menar allvar med sitt engagemang i klimatfrågan bör de lägga ner Bromma flygplats snarast möjligt och skrota alla planer på att bygga ut Arlanda. Allt annat är vansinne.

Rikard Warlenius, klimatpolitisk talesperson Vänsterpartiet Stockholms stad

Detta är en debattartikel som tidigare publicerats på Supermiljöbloggen.

Profilbild på Alexandra Mattsson Åkerström

Färre hyresrätter drabbar ensamstående mammor

Vid årsskiftet stod det klart att minst 1800 hyresrätter i Stockholm kan ombildas till bostadsrätter. Det betyder att antalet billiga hyresrätter i staden kommer att minska, och att kötiderna för de som behöver en bostad kommer att bli längre. Det är de ensamstående kvinnorna och låginkomsttagarna som kommer att drabbas hårdast.

När den blågröna majoriteten under hösten 2018 aviserade att de ville öppna upp för ombildningar i Stockholm igen var vi många som blev oroliga. Vi minns nämligen tydligt konsekvenserna av den förra ombildningsvågen som det dåvarande borgerliga styret genomförde, när över 25000 allmännyttiga hyresrätter försvann. Köerna för att få en bostad blev längre och främst var det såklart alla de som inte har råd att köpa sitt boende som blev lidande, såsom ensamstående kvinnor, låginkomsttagare, studenter och pensionärer.

Enligt Stockholms stads senaste kartläggning av hemlöshet i staden ökar nu antalet kvinnor och barnfamiljer som befinner sig i hemlöshet. Framförallt handlar det om ensamstående föräldrar, och orsakerna till hemlösheten är oftast att man helt enkelt inte får tag på en bostad som man har råd med.

Tillgången till billiga hyresrätter är helt avgörande för att stadens hemslöshetsarbete ska lyckas. För det spelar ingen roll hur många bostad först-lägenheter eller försöks- och träningslägenheter som avsätts – finns det inte lägenheter med rimliga hyror så kommer problemen med stigande hemlöshet inte att lösas.

Efter en ny omgång av ombildningspolitik står det nu klart att 1800 hyresrätter kan försvinna från allmännyttan. Jämfört med förra ombildningsvågens siffror kan det verka lågt, men i en stad där antalet aktivt sökande i bostadskön ligger över 90 000 personer så är det mycket.

De hyresrätter som ombildas nu går inte heller att ersätta med nya eftersom gamla hyresrätter alltid har lägre hyror än nybyggda. Det kommer alltså inte bara bli svårare att få tag på en hyresrätt i Stockholm, det kommer också att bli dyrare att bo.

Att Moderaterna aldrig har värnat låginkomsttagare med sin politik är ingen nyhet. Att de inte analyserar sin politik ur ett jämställdhetsperspektiv förvånar inte heller. Men att de struntar blankt i de negativa sociala konsekvenser som deras politik skapar är ändå anmärkningsvärt.

Vi i Vänsterpartiet har tagit strid för hyresrätterna och kommer fortsätta göra det. Det gör vi för att alla har rätt att bo, och för att tillgången till billiga bostäder är en jämställdhetsfråga. Ensamstående mammor ska inte behöva oroa sig för att deras barn inte har ett tryggt hem att växa upp i.

Stockholm behöver fler hyresrätter – inte färre.

Alexandra Mattsson (V), vice ordförande socialnämnden Stockholms stad

Profilbilder på Clara Lindblom och Daniel Riazat

Eleverna är förlorarna i högerns friskolekaos

En friskola i södra Stockholm har fått tillståndet återkallat av Skolinspektionen på grund av åratal av misskött verksamhet och undermålig undervisning. Nu lyckas ändå ägaren, med lagstiftningen på sin sida, fördröja stängningen och fortsätter därmed utnyttja kaoset i friskolesystemet. Det är oacceptabelt.

Under närmare 20 år tid har Skolverket och  Skolinspektionen kritiserat ägaren till en skola i Rågsved på grund av bland annat undermålig undervisning och otillräckligt stöd till elever med särskilda behov. Trots det får ägaren fortsätta bedriva skolverksamhet och håva in skattepengar från både staten och kommunen genom skolpeng, fritidshemsersättning och likvärdighetsbidrag.

Dessutom fortsätter rekryteringen av nya elever – trots att skolan är mitt uppe i två rättsprocesser. En som gäller stängning på grund av brister i undervisningen, och en som gäller konkurs på grund av outbetalda lärarlöner. Det är absurt.

Skattebetalarna är tyvärr inte ens de största förlorarna i den här soppan. De största förlorarna är eleverna – de hundratals barn som går i skolan. De får inte bara undermålig undervisning utan kommer dessutom med stor sannolikhet att behöva byta skola väldigt snabbt om skolan förlorar någon av de två pågående rättsprocesserna.

För om friskolan tvingas stänga ska kommunen stå där redo att ta emot eleverna i kommunala skolor, och än en gång behöva sopa upp efter friskolekaoset. Det är orättvist mot eleverna, och det är orättvist mot de kommunala skolorna som försöker bedriva en stabil verksamhet.

Svenska skolan är sjuk – och marknadsanpassningen är viruset

Och det här är knappast det enda exemplet. John Bauergymnasiet är ett annat ökänt skolföretag som gick i konkurs 2013, vilket drabbade tusentals elever. Men medan skolan fortfarande var öppen tjänade ägarna miljontals kronor, trots kritik mot både undervisning och lärartäthet.

I Göteborg stängdes nyligen en religiös friskola där det gått så långt att Säpo behövt vara involverad i Skolinspektionens beslut. Det är sanslöst.

Varför ser det då ut såhär? Jo, därför att marknadsanpassningen av den svenska skolan har lett till det här. Den har öppnat för möjligheten att suga ut skolsystemet på pengar. I kombination med det fria skolvalet har detta lett till en svår skolsegregation. Den svenska skolan är sjuk, och marknadsanpassningen är viruset.

Nu ropar plötsligt även borgerliga debattörer på skärpta åtgärder då kaoset helt enkelt gått för långt. Det är ju på tiden. Men deras åtgärder kommer inte räcka eftersom de inte vill begränsa rätten att få göra vinst på elevernas bekostnad.

Vi i Vänsterpartiet har fått mer än nog av det borgerliga friskolekaoset. Vi vill skapa en jämlik och sammanhållen skola, men för att det ska vara möjligt så måste vinstjakten i den svenska skolan stoppas och elevernas behov få stå i centrum.

Clara Lindblom, oppositionsborgarråd Stockholms stad (V)
Daniel Riazat, riksdagsledamot och utbildningspolitisk talesperson (V)

Det här är en debattartikel som ursprungligen publicerats i Aftonbladet

Profilbild på Clara Lindvlom

Slopa karensdagen i kontaktyrken

Vabruari är här och många, både barn och vuxna, blir hemma med feber och förkylningar. När snoriga näsor, blöjbyten och att sköta andras intima hygien är en del av ens arbetsdag är risken att bli sjuk förstås extra stor. Och många anställda inom vård och omsorg går till jobbet ändå. 

Jobbar du med att ta hand om gamla, sjuka eller barn så ingår det i princip i jobbet att du kommer bli sjuk. Det är vardag för många vårdare, barnskötare och undersköterskor. Att då få avdrag på lönen för att en blir sjuk, av sitt eget jobb, är en orättvisa som måste tas bort.

Även om karensdagen nu gjorts om, till det något mer rättvisa karensavdraget, så drabbar karensen fortfarande kvinnor inom vård och omsorg allra mest. Dåligt samvete eller ekonomiska aspekter kan leda till att man går till jobbet trots att man egentligen är sjuk och borde stanna hemma. Man har helt enkelt inte råd med ett stort bortfall på lönen.

Så kallad sjuknärvaro ökar risken för både korta och långa sjukskrivningar och är en fara för folkhälsan i stort. Att jobba sjuk är dessutom extra vanligt bland kvinnor och bland de som har en tidsbegränsad anställning. För till exempel en undersköterska går det heller inte att flexa sig runt en karensdag eller jobba hemifrån.

Med nedskärningar och slimmade organisationer, som vi just nu ser i hela Stockholm, så blir så klart rädslan att ens frånvaro ska drabba brukare och redan hårt belastade kollegor också ännu större.

Ingen ska tvingas jobba sjuk av ekonomiska skäl eller av oro för sina kollegors arbetsmiljö och därför borde karensavdraget slopas helt, men ett viktigt första steg vore att befria de anställda inom kontaktyrken från karensavdraget. Dessutom är det så klart extra viktigt ur smittskyddssynpunkt att just de här yrkesgrupperna faktiskt stannar hemma när de är sjuka.

Det här är ett litet steg i ett viktigt arbete att förbättra villkoren för de som jobbar i våra viktiga omsorgsyrken. Slopa karensen!

Clara Lindblom (V), Oppositionsborgarråd

Det här är en debattartikel som ursprungligen publicerats  på ka.se 

Bild på Stadshuset mot blå himmel

Grattis på samernas nationaldag!

Samerna är ett urfolk och en av Sveriges fem erkända nationella minoriteter. Som nationell minoritet har samerna rättigheter som myndigheterna ska tillgodose.

Stockholm är numera också samisk förvaltningskommun. Det innebär att det till exempel ska vara möjligt att få samisk förskola och samiskt äldreboende. Men trots att Stockholm förbundit sig till detta har det inte hänt mycket det senaste året. Vänsterpartiet vill därför, på samernas nationaldag, uppmana den styrande blågröna majoriteten att intensifiera arbetet.

Den 6 februari 2007 vajade för första gången den samiska flaggan utanför Stockholms Stadshus på nationaldagen. Idag vajar den igen och påminner oss om att arbetet för självbestämmande och jämlikhet ska fortsätta.

 

Profilbild på Clara Lindvlom

Stärk välfärden i Stockholm nu

I veckan blev det klart att Vänsterpartiet, Moderaterna och Kristdemokraterna kommit överens om ett extra tillskott till välfärden på 7,5 miljarder kronor. För Stockholms kommun innebär den här överenskommelsen drygt 495 miljoner kronor extra. Det är pengar som den styrande majoriteten i Stockholm måste använda för att stärka välfärden och reparera sina nedskärningar.

När de borgerliga partierna och Miljöpartiet kom till makten i Stockholm beslutade de att genomföra en skattesänkning, som lett till en avsevärt försämrad välfärd i vår stad.

Under det blågröna styret har skolan och förskolan fått sina lägsta anslag på många år, äldreomsorgen har tvingats göra nedskärningar och stadens bibliotek har behövt minska sina öppettider.

Dessutom har parklekar i förorterna tvingats stänga, kulturskolan fått färre platser och äldre med hemtjänst fått höjd avgift. Och det är bara några sorgliga exempel, tyvärr finns det många fler.

När våra partier nu är överens på riksnivå om behovet av resurser till välfärden, borde Moderaternas finansborgarråd Anna König Jerlmyr ta tillfället i akt och reparera sina värsta nedskärningar.

Bland annat måste förskolan och skolan snabbt få ett tillskott. Det är avgörande för våra barns framtid. Till exempel skulle pengarna kunna finansiera över 800 lärare i skolan.

Och det här är pengar som verkligen ska gå till välfärden. De ska inte finansiera konsulter, höjda politikerlöner eller fler skattesänkningar för de rika. De ska användas för att återupprätta en del av vår välfärd.

Reparera nedskärningarna nu, Anna König Jerlmyr.

De här är en debattartikel som ursprungligen publicerats på Stockholm Direkt.

 

profilbild på Clara Lindblom

Varenda hyresrätt i Stockholm behövs

Dennis Wedin (M) säger sig vilja främja en blandad stad men effekten blir det motsatta – ökade klyftor och en bostadskris som blir allt svårare att vända.

Mitt under brinnande bostadskris pratar Moderaternas Dennis Wedin om att skapa möjligheter för ”bostadskarriärer” samtidigt som närmare 90 000 personer aktivt söker efter ett hyreskontrakt i Stockholm. Gärna ett där de inte behöver lägga nästan hela sin inkomst på att betala hyran.

Men den chansen blir allt mindre till följd av de ombildningar av 1800 hyresrätter till bostadsrätter som kan ske i år. Ombildningarna bidrar inte till att lösa bostadskrisen. De bidrar heller inte till att skapa en mer blandad stad, utan det är en ideologisk övertygelse hos Moderaterna om att det skulle vara bättre att äga sin bostad än att hyra den. Men få unga, eller äldre för den delen, har idag råd att köpa sitt första boende. Det som framför allt saknas på bostadsmarknaden är fler hyresrätter på med hyror som vanliga människor kan efterfråga.

Om de som står långt ifrån bostadsmarknaden idag ska ha en rimlig chans att få tag i ett boende så behöver vi fler lägenheter med överkomlig hyra. Men det är just de här lägenheterna som försvinner vid ombildning. Det är äldre hus med låga hyror som ombildas, och Dennis Wedin vet lika väl som jag att det inte går att matcha hyrorna i nybyggda hus med de som nu ombildas.

I samtliga områden där man öppnat upp för ombildningar så finns det även bostadsrätter till salu. Den som vill köpa sig en bostadsrätt kan göra det. Det är hyresrätter som är den stora bristvaran. I Järva, där inga intresseanmälningar lämnats in för ombildning är det också fler större hyresrätter som behövs. Omkring vart tredje hushåll i området räknas som trångbott.

Om det verkligen är en blandad stad man vill skapa bör man snarare snegla på de 69 områden i Stockholm som domineras av bostadsrätter och villor istället för hyresrätter. Vi skulle tjäna mycket på att förtäta och berika dessa områden med hyresrätter. Det skulle möjliggöra för fler att bo i fler delar av Stockholm och på riktigt skapa en mer blandad stad.

Dennis Wedin tar alldeles för lätt på vad ombildningarna av 1800 hyresrätter till bostadsrätter kommer göra för den redan existerande bostadskrisen. Förmodligen är han själv inte en av de 87 713 personer som aktivt letar ett nytt hem i Stockholm.

Clara Lindblom (V), oppositionsborgarråd

Det här är en debattartikel som ursprungligen publicerats på Stockholm Direkt

 

profilbild på Clara Lindblom

Pengarna räcker inte, Löfven!

Det finns bara en sak för Stefan Löfven och Magdalena Andersson att göra i nuläget om de menar allvar med att de värnar välfärden. Gå Vänsterpartiets krav till mötes. Ge välfärden de pengar den behöver.

Det ska gå snabbt att få träffa läkare när olyckan varit framme. Det ska finnas tillräckligt många pedagoger i förskolan för att se alla barn. Personalen i äldreomsorgen ska ha tid för fika och samtal med de äldre. Det här är självklarheter som borde vara uppfyllda redan idag. Men så ser det tyvärr inte ut i verkligheten. Regeringen måste gå Vänsterpartiet till mötes och ge mer resurser till välfärden.

Vänsterpartiet krävde i förra veckan 10 extra miljarder till välfärdsverksamheterna i landets kommuner och regioner. Det hade till exempel gett Stockholms kommun drygt 631 miljoner kronor.

I dagarna gav regeringen och januaripartierna besked om tillskott på ca hälften av pengarna, 5 miljarder, vilket innebär drygt 300 miljoner kronor till Stockholm. Det kommer tyvärr inte att räcka för att täcka behoven.

SKR, Sveriges kommuner och regioner, meddelade förra året att 2022 så kommer kommuner och regioner att behöva 38 miljarder kronor mer än i dag. Och det bara för att hålla nuvarande nivå. Då är ett tillskott på 5 miljarder helt otillräckligt.

I Stockholm är vi i ett läge där hemtjänstpersonalen tvingas springa mellan de äldre, där lärarna i skolan inte hinner se alla barn och där barnmorskorna inte hinner ta rast. Från våra stora akutsjukhus i Stockholmsregionen hör vi dagligen nya larm om långa väntetider på akuten och brist på vårdplatser. Det är oacceptabelt och ovärdigt. De borgerliga partiernas skattesänkningar har dessutom förvärrat läget ytterligare.

Som om dagens läge inte var illa nog så väntar stora nedskärningar i hela landet under 2020. Åtta av tio av landets kommuner planerar nedskärningar inom bland annat äldreomsorgen och skolan. I landets regioner planeras nedskärningar bland annat inom sjukvården.

Det finns bara en sak för statsminister Stefan Löfven (S) och finansminister Magdalena Andersson (S) att göra i nuläget om de menar allvar med att de värnar välfärden. Gå Vänsterpartiets krav till mötes. Ge välfärden de pengar den behöver.

Clara Lindblom (V), Oppositionsborgarråd

Det här är en debattartikel som ursprungligen publicerats på Kommunalarbetaren.se

Bild på Stadshuset mot blå himmel

Otillräckligt tillskott till Stockholms välfärd

Vänsterpartiet krävde i förra veckan 10 extra miljarder till välfärdsverksamheterna i landets kommuner och regioner. Det hade gett Stockholms stad drygt 631 miljoner kronor. Nu ger regeringen och januaripartierna besked om tillskott på ca hälften av pengarna, 5 miljarder, vilket innebär drygt 300 miljoner kronor till Stockholms stad.

– Det är ett otillräckligt tillskott som inte kommer räcka för att täcka de behov som finns, bland annat i förskolan, skolan och inom äldreomsorgen. Det är förstås välkommet att regeringen pressats till detta men för oss ute i kommunerna behövs mer resurser än vad de är beredda att ge, säger Clara Lindblom (V), oppositionsborgarråd.

Under 2020 väntar stora nedskärningar i hela landet och Stockholm är inget undantag. Vänsterpartiet i Stockholms stad varnade redan i höstas för att den blågröna budgeten i Stockholm, som innehåller stora nedskärningar till följd av förra årets skattesänkning, kommer att slå hårt mot välfärden i staden.

Foto av Stockholms skyline i skymningsljus

V-kravet på krispengar till kommuner och regioner skulle ge 631 miljoner till Stockholms stad

2019 var ett tufft år för kommuner och regioner i hela Sverige och Vänsterpartiet kräver nu 10 extra miljarder till välfärdsverksamheterna i landets kommuner och regioner. Förslaget skulle ge Stockholms stad ett tillskott på drygt 631 miljoner kronor, pengar som Vänsterpartiet i Stockholms stad menar att framförallt stadens verksamheter för barn och unga är i skriande behov av.

Under 2020 väntar stora nedskärningar i hela landet och Stockholm är inget undantag. Vänsterpartiet i Stockholms stad varnade redan i höstas för att den blågröna budgeten i Stockholm, som innehåller stora nedskärningar till följd av förra årets skattesänkning, kommer att slå hårt mot välfärden i staden.

– Vi har redan börjat se effekterna av det moderatledda styrets nedskärningsbudget i Stockholm. Skola och förskola får rekordlåga anslag och parklekar ute i våra stadsdelar har tvingats stänga till följd av bristande resurser. Det är tyvärr barn och unga som drabbas allra mest, säger Clara Lindblom (V) oppositionsborgarråd i Stockholms stad.

För att lösa den akuta välfärdskrisen gick Vänsterpartiets partiledare Jonas Sjöstedt igår ut och krävde ett tillskott på minst 10 miljarder kronor till landets kommuner och regioner. Två tredjedelar av pengarna föreslås gå till kommunerna och en tredjedel till landets regioner.

– Det här är pengar som verkligen behövs i Stockholm för att kunna satsa på verksamheter för barn och unga ute i stadsdelarna. Det motsvarar över 1000 nya förskollärare och barnskötare, det skulle göra en enorm skillnad, säger Clara Lindblom.

Uträkningen är en uppskattning som räknat på hur fördelningen blir om de 10 miljarderna fördelas jämnt efter befolkningen. Mer info finns här.