Författare: stockholmsstad

V: Stort misstag att sälja Vällingby centrum

Skrivet av stockholmsstad den 8 oktober, 2019. Postad i Bostad. Inga kommentarer till V: Stort misstag att sälja Vällingby centrum

Den blågröna majoriteten i Stockholms stad har beslutat att sälja Vällingby centrum. Det meddelade bostadsborgarrådet Dennis Wedin idag. Vänsterpartiet motsätter sig förslaget och menar att det kan få allvarliga konsekvenser för de boende.

– De blågröna verkar inte lära av sina tidigare misstag. Vi har sett flera gånger förr hur en utförsäljning av centrum fått allvarliga konsekvenser för både boende och handlare med chockhöjda hyror och kraftigt försämrad service. Vi måste behålla de centrum som fortfarande finns kvar i stadens ägo, säger Clara Lindblom (V), oppositionsborgarråd i Stockholm stad.

2007 sålde kommunen ut centrumen i bland annat Tensta, Rinkeby, Bredäng och Högdalen till det brittiska skandalbolaget Boultbee. Resultatet blev bland annat kraftigt höjda hyror. Idag ägs Vällingby centrum av Svenska Bostäder AB. Det finns en tydlig skillnad mellan de centrum som ägs av kommunen och de som sålts ut till privata aktörer menar Clara Lindblom.

– Svenska Bostäder är ett av Sveriges mest välmående kommunala bostadsbolag. Majoriteten plockar ut pengar ur bolagen för att finansiera sin skattesänkarpolitik men det är de boende i västerort som riskerar få betala notan. Det går inte att juridisk binda en kommersiell aktör till att ta långsiktigt ansvar. De kommunala bolagen tar ett större samhällsansvar och är bättre på att se det värde som ett lokalt välfungerande centrum har för de boende, säger Clara Lindblom (V).

Ge yrkesstuderande på Komvux rätt till studentbostad

Skrivet av stockholmsstad den 7 oktober, 2019. Postad i Bostad. Inga kommentarer till Ge yrkesstuderande på Komvux rätt till studentbostad

Stockholm står precis som de flesta andra kommuner och landsting inför stora utmaningar inom välfärden. Bristen på utbildade lärare får mycket uppmärksamhet i media, men under de kommande åren kommer vi också att behöva utbilda och anställa tusentals nya barnskötare, undersköterskor, personliga assistenter och vårdare runt om i våra kommuner.

Mycket behöver göras med arbetsmiljön, lönerna och arbetsvillkoren inom välfärdsyrkena för att rekryteringsbehoven ska kunna mötas. Men vi behöver också höja statusen på själva yrkesutbildningarna och erkänna att en undersköterska eller barnskötare under utbildning är minst lika viktig som en högskolestudent.

Ett konkret sätt göra det är att även ge den som läser en yrkesutbildning på Komvux möjlighet att få en studentbostad hos något av våra tre kommunala bostadsbolag.

En undersköterskas eller barnskötares studier måste få väga lika tungt som högskolestudentens

I dag måste du läsa på universitet, högskola eller yrkeshögskola för att ha möjlighet att söka en studentbostad via bostadsförmedlingen. Samtidigt kommer vi framöver vara helt beroende av att fler väljer att utbilda sig till exempelvis undersköterska eller barnskötare även i vuxen ålder.

Som de flesta andra kommuner kommer vi också ha svårt att rekrytera anställda med rätt kvalifikationer till äldreomsorgen där antalet äldre med komplexa vårdbehov ökar. Det kommer helt enkelt inte att fungera att anställa medarbetare utan utbildning – vi kommer behöva fler undersköterskor.

En bostad under studietiden kan vara helt avgörande för om du kan tacka ja till en studieplats, även om du läser på Komvux. Det är inte rimligt att den möjligheten bara är förbehållen den som studerar på universitet eller högskola.

På grund av den sociala snedrekryteringen till högskolan kommer dessutom de flesta som studerar på högskolan från akademikerhem, medan det är tvärtom när det kommer till den kommunala vuxenutbildningen.

Att även ge yrkesstudenter på Komvux möjlighet att ta del av stadens studentbostäder är därmed också en rättvisefråga samtidigt som det skulle kunna vara en viktig pusselbit för att få fler sökande till yrkesutbildningarna.

De privata fastighetsägarna styr vi inte över – men däremot de kommunala bostadsbolagen Svenska Bostäder, Familjebostäder och Stockholmshem.

Vänsterpartiet vill därför ändra reglerna så att även yrkesstudenter på Komvux kan söka studentbostad på samma villkor som andra studenter. Det här är bokstavligt talat livsviktiga utbildningar.

En undersköterskas eller barnskötares studier måste få väga lika tungt som högskolestudentens.

Clara Lindblom (V), oppositionsborgarråd Stockholms stad

Det här är en debattartikel som ursprungligen publicerats i tidningen Arbetet.

Bostadskrisen i Stockholm förvärras under det blågröna styret

Skrivet av stockholmsstad den 4 oktober, 2019. Postad i Bostad. Inga kommentarer till Bostadskrisen i Stockholm förvärras under det blågröna styret

Vi har just nu en akut bostadsbrist i Stockholm. Särskilt saknas hyresrätter med överkomliga hyror. Men den blågröna majoriteten kommer inte i närheten av byggmålen och öppnar dessutom upp för ombildningar av allmännyttan som ytterligare minskar tillgången på överkomliga hyresrätter. Få hyresrätter ska bli ännu färre.

Att majoriteten missar sina egna byggmål är under all kritik. 3 620 av 10 000 markanvisningar är vad de lyckats åstadkomma mellan januari och augusti. Och hittills i år har man bara påbörjat totalt 2 190 bostäder. Men än allvarligare är att man undviker att använda de verktyg som staden faktiskt har till sitt förfogande för att säkerställa en hög byggtakt.

De kommunala bostadsbolagen har en god ekonomi och skulle kunna gå in och bygga när den privata marknaden viker. Men trots det så har Svenska bostäder, Micasa och Familjebostäder inte fått en enda markanvisning i år. Stockholmshem har som enda kommunalt bostadsbolag fått markanvisning för drygt 400 bostäder vilket inte ens är tillräckligt för att nå de mål kommunen själv har satt för bolaget.

Att byggandet går ner trots den akuta bostadsbristen visar att marknaden inte kommer att lösa problemen. Vad vi behöver är en social bostadspolitik som ser till att det byggs hyresrätter som vanliga stockholmare har råd med. Givetvis så behövs det även förändringar på statlig nivå men att inte använda de kommunala bostadsbolagen, som är ett av våra viktigaste verktyg, är för mig helt obegripligt.

Stockholms stad är en av landets snabbast växande kommuner och 2040 beräknas ungefär 1,3 miljoner personer att bo i här. Den blågröna politiken duger inte. Att vi inte når målen i år påverkar bostadssituationen för många år framöver. Stockholm riskerar att bli en stad där bara de resursstarka kan leva och bo.

Vad gör det blågröna styret för att skapa den byggtakt som staden behöver och varför används inte stadens bostadsbolag för att räta upp situationen? Bostadsbristen måste byggas bort och ni i den styrande majoriteten har verktygen för att göra det, det är dags att använda dem.

Clara Lindblom (V), oppositionsborgarråd Stockholms stad

Det här är en debattartikel som ursprungligen publicerats på Stockholm Direkt

Noll markanvisningar för seniorlägenheter under 2019

Skrivet av stockholmsstad den 3 oktober, 2019. Postad i Äldre, äldreboende, Bostad. Inga kommentarer till Noll markanvisningar för seniorlägenheter under 2019

De äldre i Stockholm riskeras att drabbas hårt av att den blågröna majoriteten inte når upp till sina byggmål. Målet för seniorlägenheter upplåtna med hyresrätt är ställt till 300 st, men hittills i år har inte en enda markanvisning skett.

– Det är allvarligt att de blågröna totalt misslyckas nå sina byggmål och jag blir extra orolig för de äldre. Vi har en växande äldre befolkning och det är jätteviktigt att du som behöver har möjlighet att hitta en seniorlägenhet via bostadskön, säger Clara Lindblom.

Seniorlägenheterna som förmedlas via bostadskön är särskilt anpassade lägenheter för äldre, ofta med tillgång till en gemensamhetslokal och gästrum att hyra. Du kan få en seniorbostad från 55+. Behovet av seniorlägenheter och andra boenden för äldre väntas öka kraftigt de kommande åren. Antalet invånare som är 80 år och äldre förväntas öka nästintill fördubblas till år 2040. Vänsterpartiet är kritiska till hur majoriteten hanterar Micasa Fastigheter AB, stadens bostadsbolag för vård- och omsorgsboenden, seniorboenden och andra bostäder för äldre.

– Det är tyvärr tydligt att allmännyttiga bostäder inte prioriteras särskilt högt i majoritetens bostadspolitik. I mars i år plockade majoriteten dessutom ut 40 miljoner kronor ur Micasa. De pengarna hade kunnat satsas på att rusta upp och bygga fler lägenheter för äldre, säger Clara Lindblom.

*Micasa har gränsen 65 år för seniorlägenheter och i övriga allmännyttans seniorbostäder gäller 55 år.

Ge allmännyttan 4000 markanvisningar per år

Skrivet av stockholmsstad den 2 oktober, 2019. Postad i Bostad. Inga kommentarer till Ge allmännyttan 4000 markanvisningar per år

Trots att majoriteten i Stadshuset inte når sina ena bostadsmål låter man inte kommunens egna bostadsbolag bygga. Svenska bostäder, Familjebostäder och Micasa har inte fått markanvisning för en enda bostad i år och Stockholmshem för endast 455 stycken. Vänsterpartiet har därför lämnat in en motion om att återinföra målet för mark till allmännyttan och höja ribban för antalet markanvisningar per år.

-Om allmännyttan ska ha en chans att nå upp till de krav som staden har satt på dem måste de få mark. Vi har en akut brist på hyresrätter och bostadsbyggandet har tvärnitat. Det är obegripligt att man inte låter våra egna bostadsbolag bygga, särskilt i det här läget, säger Clara Lindblom, oppositionsborgarråd för Vänsterpartiet i Stockholms stad.

Enligt uppdragen i majoritetens budget för 2019 ska bostadsbolagen bygga 1500 – 2000 bostäder per år. Det kräver ungefär det dubbla antalet markanvisningar eftersom antalet bostäder i regel minskar under planprocessens gång och ofta försenas av till exempel överklaganden. För att det ska kunna byggas 10 000 bostäder per år måste därför också målet om antalet markanvisningar höjas. Vänsterpartiet vill därför höja målet för Exploateringsnämnden till 15 000 markanvisningar per år, varav minst hälften ska vara hyresrätter.

– Moderaterna säger att de inte vill ge allmännyttan en ”gräddfil” men nu går det så långt att de låter bli att använda det verktyg som faktiskt finns för kommunen att klara bostadsförsörjningsansvaret. Ska vi komma tillrätta med den akuta bostadsbristen måste byggandet av hyresrätter fortsätta även om intresset för bostadsrätter viker. Vi har haft en historiskt hög byggtakt de senaste åren och byggtakten behöver fortsatt vara hög och mer mark måste gå till allmännyttan, säger Clara Lindblom.

Sara Stenudd, halvkropp i vit mönstrad tröja mot vit bakgrund. Foto Jessica Segerberg

Därför röstar vi mot bygget på Lundagatan

Skrivet av stockholmsstad den 26 september, 2019. Postad i Stadsbyggnad. Inga kommentarer till Därför röstar vi mot bygget på Lundagatan

Att den blågröna majoriteten inte lever upp till byggmålen för Stockholm får inte legitimera ogenomtänkta byggprojekt. Slopa byggplanerna på Lundagatan som kommer att ha en alltför negativ inverkan på området för alldeles för få bostäder. Bygg fler hyresrätter istället.

På torsdag läggs det nya förslaget för bostadsbygge på Lundagatan i Stockholm. Från att 16 stadsradhus skulle byggas är nu 40 bostadsrätter på tapeten. Stockholm behöver onekligen fler bostäder men det stora behovet är fler tillgängliga hyresrätter. Det här projektet är ogenomtänkt och borde stoppas. Därför kommer vi i Vänsterpartiet att rösta emot förslaget som behandlas i stadsbyggnadsnämnden på torsdag.

Det här byggprojektet påverkar den kringliggande miljön för mycket och det blir helt enkelt inte värt de 40 nya bostadsrätterna som också riskerar att bli väldigt dyra. Byggprojektet inskränker på en del av grönområdet och det är i nuläget svårt att säga hur spridningsvägarna påverkas. Dessutom kommer förskolan att bli väldigt bullerutsatt.

Området är blå-klassat och har en väldigt distinkt 20-tals karaktär som lockar arkitektstudenter från hela världen. Dessutom så finns det en speciell bergsskärning här som kommer behöva sprängas för att börja bygga. Det kan påverka kommande stadsbyggnadsprojekt negativt.

Det den redan segregerade innerstaden behöver är inte fler dyra bostadsrätter särskilt inte om det sker på bekostnad av kulturmiljö och grönområden. Att den blågröna majoriteten nu inte når upp till stadens byggmål får inte leda till att vi bygger var och hur som helst.

Vi i Vänsterpartiet vill att Stockholm ska växa och för det behöver vi i första hand fler överkomliga hyresrätter.

Sara Stenudd (V), ledamot i stadsbyggnadsnämnden

Det här är en debattartikel som ursprungligen publicerats på Stockholm Direkt

Stockholms nya hbtq-mötesplatser är inte de blågrönas förtjänst

Skrivet av stockholmsstad den 23 september, 2019. Postad i kultur. Inga kommentarer till Stockholms nya hbtq-mötesplatser är inte de blågrönas förtjänst

De hbtq-mötesplatser som finns lokalt ute i stadsdelarna är superviktiga men är knappast den blågröna majoritetens förtjänst. De flesta är planerade för av den förra rödgrönrosa majoriteten som Vänsterpartiet var med i, och nu kommer vi driva på för att hbtq-mötesplatserna ska bli fler.

Under förra mandatperioden planerade vi i den rödgrönrosa majoriteten för fler lokala hbtq-mötesplatser ute i stadsdelarna. Några, som exempelvis den i Hägersten-Liljeholmen, har startat i år men arbetet påbörjades under det rödgrönrosa styret. Sedan den blågröna majoriteten tillträdde har satsningar på kultur, hbtq-mötesplatser och stadsdelarnas arbete i stort uteblivit. Vi ser också en risk i att kommande nedskärningar kommer att försvåra ytterligare för nya hbtq-verksamheter.

Det glädjer oss dock att Naddebo har behållit många av de verksamheter som vi planerade. Och att han också identifierar både klubbscenen och hbtq-mötesplatser som viktiga. Det är mycket välkommet att det gjorts en utredning kring live- och kulturscenerna i stan och nu hoppas vi att det också leder till handling. Tyvärr så har den tidigare ombildningsvågen i Stockholm försvårat för kulturen.

Erfarenheter från storstäder över hela världen visar att gentrifieringsprocesser i första hand driver bort det småskaliga och alternativa. Ombildningar och utförsäljningar i Stockholm har pressat upp hyrorna och bidragit till en förändrad befolkningssammansättning i innerstaden. I förlängningen tvingar det här bort alternativa scener och mötesplatser som inte har råd eller som på ett eller annat sätt stör de boende.

Majoriteten fortsätter att bedriva den här sortens bostadspolitik med ombildningar och utförsäljningar i fokus. Det gör att Stockholm går miste om bra möjligheter till ett berikat kulturliv. När Slakthusområdet i södra Stockholm nu ska utvecklas med tusentals nya bostäder och arbetsplatser hade staden till exempel kunnat behålla några av de gamla fastigheterna, som redan idag har klubb- och kulturscener, för att säkerställa att den nya stadsdelen har tillgång till icke-kommersiella mötesplatser, alternativa musikscener och hbtq-mötesplatser i klubblivet. Istället väljer man att sälja hela området till Atrium Ljungberg som givetvis inte har något särskilt intresse i att skapa trygga rum eller värna småskalig kulturverksamhet.

Den borgerliga politiken påverkar kulturlivet och tillgängligheten till mötesplatser negativt, oavsett om det handlar om klubbar eller ungdomslokaler. Vi ser också med stor oro på de nedskärningarna i stadsdelarna som kommer göra det allt svårare att bedriva verksamhet framöver. Vi behöver fler alternativa mötesplatser, inte färre.

Clara Lindblom (V), oppositionsborgarråd i Stockholms stad

Torun Boucher (V), vice ordförande i kulturnämnden Stockholm stad

Det här är en debattartikel som ursprungligen publicerats på Stockholm Direkt

Skandalbolagen som vill chockhöja hyrorna

Skrivet av stockholmsstad den 20 september, 2019. Postad i Bostad. Inga kommentarer till Skandalbolagen som vill chockhöja hyrorna

Majoriteten i Stockholms stad öppnar upp för försäljningar av allmännyttan men tar skrämmande lite ansvar för vem som köper. Mark och bostäder riskerar hamna i händerna på skandalbolag vars oetiska affärsmodeller går ut över hyresgäster och lokalsamhälle. Stockholms stad måste därför skärpa sina krav för att säkerställa att inte riskkapitalbolag som varken arbetar miljömässigt eller socialt hållbart kan växa i vår stad.

Stockholms stad är en av Sveriges största mark- och fastighetsägare och dessutom en av landets snabbast växande kommuner. 2040 beräknas ungefär 1,3 miljoner personer att bo i staden. Det här förpliktigar Stockholms stad att ta ett särskilt ansvar för att växa både miljömässigt och socialt hållbart. Stockholm har också förbundit sig att arbeta enligt Agenda 2030, där hållbara städer och samhällen är ett av delmålen.

De senaste årens ökande bostadsbrist i Stockholm tillsammans med tidigare utförsäljningar av allmännyttan har inneburit allt fler oseriösa fastighetsvärdar. Idag finns en lång rad privata fastighetsbolag vars affärsmodell går ut på att köpa upp icke-renoverat miljonprogram, genomföra ytliga renoveringar och sedan chockhöja hyrorna. En av de mest aktiva aktörerna på den växande marknaden är bostadsbolaget Hembla (f.d. D. Carnegie & Co) som till 66 procent ägs av det amerikanska riskkapitalbolaget Blackstone.

Blackstones affärsmodell har till och med fått FN:s rapportör inom bostadsfrågor att reagera. I ett direkt brev till den svenska regeringen varnar rapportören Leilani Farha för att finansieringen av bostäder i den här typen av riskkapitalbolag strider mot internationella människorättsnormer. I brevet pekas särskilt Hembla ut som ett exempel på bolag där lönsamheten alltid ska maximeras, oavsett vilka konsekvenserna blir för hyresgästerna eller området där fastigheterna köps upp.

Blackstone gör sig dock inte enbart skyldiga till exploatering av hyresgäster på bostadsmarknaden utan ligger även bakom omfattande skövling i Brasiliens regnskog. Blackstone är nämligen en av huvudägarna bakom det bolag som har byggt hundratals mil motorväg rakt igenom den oersättliga regnskogen i Amazonas. Både bygget och svenska Swedbank, som investerat miljardbelopp i Blackstone, har också med all rätt blivit starkt kritiserade på grund av detta.

Den här typen av aktörer hör inte hemma på Stockholms bostadsmarknad. Men när Hembla senast, i april 2018, fick markanvisning för bostäder i Akalla och Tensta var det endast vi i Vänsterpartiet som motsatte oss beslutet i exploateringsnämnden. Nu är det dags att staden skärper sina regler så att den här typen av aktörer varken får mark, bygglov, detaljplaneändringar eller får göra fastighetsförvärv som gör att de kan växa i Stockholm.

Det är helt avgörande för framtiden att Stockholms stad växer ekologiskt och socialt hållbart. Då krävs det också att politikerna vågar ta det ansvaret – även i bostadspolitiken.

Clara Lindblom (V), Oppositionsborgarråd Stockholms stad

Detta är en debattartikel som ursprungligen publicerats i Expressen

Rikard Warlenius foto Jessica Segerberg. Rikard halvkropp mot grå bakgrund.

Nej MP, elscootrarna är inte klimatsmarta

Skrivet av stockholmsstad den 16 september, 2019. Postad i Klimat. Inga kommentarer till Nej MP, elscootrarna är inte klimatsmarta

I dag finns omkring 7 000 elsparkcyklar på Stockholms gator och ytterligare många tusen i resten av Sverige. De underlättar förstås lokala resor för många, men skräpar också ner och skapar olyckor. De uppfyller inte heller sitt ursprungliga syfte: att erbjuda miljövänliga resor.

Att en elbil är mer miljövänlig än en dieselbil säger sig självt men i elsparkcyklarnas fall är det inte lika enkelt. Det är ett nytt transportslag som i allra bästa fall ersätter bil eller bussresor. Men när de ersätter gång eller vanliga cykelresor blir klimatpåverkan faktiskt negativ. Även elcyklar är mer miljövänliga, visar en undersökning.

Elsparkcyklarnas livslängd är kort, mycket kortare än vad företagen själva först angett. I april i år kom uppgifter från Dagens Industri som pekade på att en uthyrd elsparkcykel har en livslängd på bara cirka 6 veckor. Företagen säger att de jobbar på att få upp livslängden och det är bra, men inte tillräckligt.

Det är heller inte bara själva resan som spelar roll. Cyklarna samlas in, ofta av privatpersoner med egna bilar, de laddas och placeras sedan ut. De tillverkas, transporteras och slängs. En livscykelanalys visar att elsparkcyklarna genererar höga nivåer av koldioxidutsläpp. Enligt en ny undersökning från North Carolina State University är de genomsnittliga utsläppen av växthusgaser per körd mile (1,6 km) drygt 200 gram koldioxid för en elsparkcykel. Motsvarande för en bil är 400 gram.

I New York har man undersökt vilka resor som scootrarna faktiskt ersätter. Då framkom det att 49 procent av resenärerna annars skulle ha gått eller cyklat, 34 procent skulle tagit bilen, 11 procent bussen och 7 procent hade inte gjort resan alls. Några motsvarande undersökningar eller siffror för Stockholm finns inte, men eftersom färre använder bil i Stockholm generellt är det troligt att elsparkcyklarna här ersätter betydligt färre bilresor. Därmed ökar miljöpåverkan ytterligare.

Efter många turer i debatten har Stockholms trafikborgarråd Daniel Helldén (MP) äntligen bytt fot och vill nu göra något åt frågan. Det var väl på tiden. Det gick från hoppfulla önskningar om självreglering från företagens sida och att folk skulle ”lära sig” till att det är regeringen som inte ger kommunen tillräckliga verktyg. Även jag vill gärna se tydligare statlig reglering, men menar att kommunerna inte är så maktlösa som Helldén påstår. Det bör gå att strama upp verksamheten även med nuvarande lagstiftning, en bedömning som delas av såväl jurister på området som av regeringens svar på en interpellation.

Vi behöver en analys av hur elscootrarna påverkar miljön. Stockholms stad har höga klimatmål att leva upp till. Vi behöver ta fler och mer radikala beslut för att bromsa utvecklingen av klimatkrisen som vi de facto befinner oss i. Hur ska Daniel Helldén och de blågröna se till att elsparkcykelkaoset inte blir något som också har en negativ inverkan på miljön? För det är väl inte så att Miljöpartiet nöjer sig med politik som ser miljövänlig ut, men inte är det i verkligheten?

Något som också behöver ses över är de arbetsvillkor som gäller för de som samlar in och laddar elscootrarna. Att smidigt ta sig runt i stan får varken ske till priset av tvivelaktiga arbetsvillkor för utsatta gig-jobbare eller ökade utsläpp.

Rikard Warlenius, klimatpolitisk talesperson Vänsterpartiet Stockholms stad

Detta är en debattartikel som ursprungligen publicerats på Dagens Samhälle.

Staden måste ta ansvar för att skapa fler hbtq-mötesplatser

Skrivet av stockholmsstad den 16 september, 2019. Postad i demokrati, hbtq, kultur. Inga kommentarer till Staden måste ta ansvar för att skapa fler hbtq-mötesplatser

En av sommarens snackisar har varit klubb- och kulturdöden i Stockholm. Det är alltid olyckligt när kulturella mötesplatser och scener försvinner, men än mer allvarligt är det när minoriteters trygga rum tvingas bort. Under sommaren har hbtq-scener som baren Bitter Pills och nattklubben King Kong tvingats stänga och med dem har tillgången till mötesplatser drastiskt minskat.

För dem som inte har ett tryggt rum i det stora, offentliga, rummet är de här mötesplatserna extra viktiga. När det kommer till lagstiftning och policyarbete har hbtq-personers rättigheter ökat under de senaste 30 åren men det är fortfarande många hbtq-personer som utsätts för hot, våld och diskriminering.

Platser som skolan och hemmet upplevs oftare som en otrygg plats av hbtq-ungdomar. En enkät från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) från 2018 visar också att nästan var fjärde ung hbtq-person avstått från fritidsverksamheter av rädsla för att bli dåligt bemött. Mötesplatser i det offentliga rummet otroligt viktigt. Det kan handla om att få slappna av för en kväll eller att inte behöva komma ut eller bli felkönad stup i kvarten. En frizon helt enkelt. Visst finns det sämre platser att vara hbtq-person på än Sverige och Stockholm men situationen för hbtq-personer är långt ifrån tillfredsställande och den riskerar att försämras om vi inte aktivt tar det perspektivet i akt när staden växer och utvecklas.

Det finns ändå några ljusglimtar i tillvaron i Stockholm. Snart öppnar det mötesplatser för hbtq-ungdomar både i Skärholmen och på Kungsholmen och i september slår också en ny gayklubb upp portarna i Vasastan. Men öppettiderna är begränsade och detta är några av mycket få positiva nyheter på kulturområdet.

Staden behöver ta ett större ansvar för att skapa förutsättningar för hbtq-mötesplatser och kultur. Den ansvariga politikern, kulturborgarrådet Jonas Naddebo (C), beklagar mest en ”oroväckande utveckling” i Stockholm och efterlyser ”innovativa lösningar och samverkan” när det pratas om kulturdöden. Några konkreta åtgärder har han däremot inte. Att alliansen mellan 2006-2014 också sålde ut över 25 000 lägenheter i innerstaden hjälper knappast kulturlivet idag.

Vi vet att grannar och bostadsrättsföreningars inflytande över kulturen har ökat när resursstarka människor äger bostadsrättsföreningarna i stan, och det är en direkt följd av de alliansens tidigare ombildningsvåg. I en gentrifierad innerstad är det också det alternativa och småskaliga som försvinner först, det som inte är kommersiellt gångbart för den stora massan eller som sticker i ögonen på grannarna.

Vi vill veta vad Jonas Naddebo tänker göra för att trygga mötesplatser för hbtq-personer i Stockholms kulturliv. Staden måste ta sitt ansvar för att bidra till det viktiga arbetet att möjliggöra mötesplatser för unga hbtq-personer i Stockholm.

Clara Lindblom (V), oppositionsborgarråd i Stockholms stad

Torun Boucher (V), vice ordförande i kulturnämnden Stockholm stad

Detta är en debattartikel som ursprungligen publicerats på Stockholm Direkt