Skip to main content

Etikett: torun boucher

Vem i välfärden ska bli mer effektiv?

Kan personalen i äldreomsorgen sköta om de äldre på ännu mindre tid? Kan lärarna arbeta snabbare? Kan personalen i förskolan klara större barngrupper? Man skulle kunna tro det med tanke på hur många kommuner som kräver att verksamheterna varje år ska effektivisera sig. Men vi menar att det är hög tid att ifrågasätta de generella effektiviseringarna och utvärdera hur de faktiskt påverkar invånarna.

Många kommuner använder sig av så kallade generella effektiviseringar. Det innebär att verksamheter får generella sparkrav utan att politikerna sänker kraven på vare sig kvalitet eller omfattning. För ”sparkrav” vill ju ingen politiker gå ut med, så man använder ordet ”effektivisering” istället. Som för att antyda att det handlar om hushållning av pengar, inte om ytterligare nedskärningar.

Det som gör sparkravet ”generellt” är att politikerna inte säger vad verksamheterna ska kunna spara på. De ska bara göra samma sak och minst lika bra som förra året, fast med mindre pengar. Så i början av året får alla verksamheter lite mindre pengar än vad de hade året innan. Sedan – om de har tur – får de tillbaka lite pengar i form av ett tillskott som brukar kallas ”satsning” eller en höjning av pengen eller schablonen.

Problemet är bara att tillskottet inte alltid täcker upp för nedskärningen som gjordes från början. Och ännu oftare räcker det inte till höjningar av lokalhyror och löner som ju går upp varje år.

Så även om politikerna går ut och säger ”nu satsar vi på välfärden” så har verksamheterna mindre pengar att röra sig med än året innan. Eller i varje fall mycket mindre än vad politikerna säger att de satsar. Det är oärligt.

Det är dessutom oklart i vilken grad kraven på effektivisering baseras på faktamässigt underbyggda analyser av vad som är möjligt att göra mer effektivt, till exempel till följd av teknisk utveckling, nya arbetsmetoder som tagits i bruk eller tydligt minskade behov.

Det är inget bra eller trovärdigt sätt att styra välfärden på.

Vi menar att även om det idag verkar råda en bred politisk samstämmighet om att kommunernas välfärd är underfinansierad så behövs mer än någonsin en ärlig debatt om vad av det som kallas generella effektivisering som är faktiska effektiviseringar – och vad som istället bör kallas vid sitt rätta namn, nämligen nedskärningar.

För när det ska effektiviseras i verksamheterna är risken överhängande att det istället leder till färre vikarier eller vakanshållningar av anställningar i förskolan, skolan eller i äldreomsorgen, som gör att de redan anställda måste jobba hårdare för att klara målen och bevara kvaliteten. I många välfärdsverksamheter finns det nämligen inget kvar att effektivisera.

Clara Lindblom (V), oppositionsborgarråd Stockholms stad
Torun Boucher (V), vik. oppositionsborgarråd Stockholms stad

Denna text är ursprungligen en debattartikel i Dagens samhälle.

Nej till försäljningar av skolor

Den blågröna majoriteten väljer att sälja ut ytterligare skolbyggnader, denna gång två förskolor, fyra grundskolor och ett gymnasium. Byggnaderna ägs idag av Stockholms stad men säljs alla till ett stort privat fastighetsbolag. Vänsterpartiet menar att försäljningen riskerar leda till en osäker situation för lärare och elever och att kommunen borde fortsätta äga fastigheterna.

Fastigheterna som säljs ägs idag av Stockholms stads bolag för skolfastigheter, men verksamheten drivs av fristående aktörer. Den blågröna majoriteten menar att de hyresgäster som finns i lokalerna idag får en säkerhet för sina hyreskontrakt på tio år. Vänsterpartiet menar att det är en kort tid i förhållande till att driva en skola.

– De här skolorna säljs till ett företag som naturligtvis vill tjäna pengar och ingen vet vad hyrorna blir på sikt. Tio års säkerhet på hyreskontraktet är ju inte särskilt lång tid i skolvärlden, det är bara en årskull. Det säkraste på sikt är att kommunen fortsätter äga skolbyggnaderna, detta eftersom behoven av skolor och förskolor kan öka på sikt och man då måste kunna garantera att det finns skolplatser åt alla barn som behöver, säger Torun Boucher (V), vik. oppositionsborgarråd

Halvkroppsbild på Torun Boucher _Foto Jessica Segerberg

V överklagar sekretess i försäljning till Internationella Engelska skolan

Vänsterpartiet överklagar den sekretess som lagts på försäljningen av gamla Gubbängens gymnasium till Internationella Engelska skolan till kammarrätten. ”Oerhört problematiskt att det mörkas”, menar Torun Boucher, vik. oppositionsborgarråd.

Det är Stockholms fastighetsbolag för skolfastigheter (SISAB) som sålt gamla Gubbängens gymnasium till Internationella Engelska skolan för en summa som belagts med sekretess.

Utöver försäljningssumman är även annan viktig information som man kan utgå ifrån rörande köpet sekretessbelagt. Vänsterpartiet menar att ett kommunalt bolag bör vara transparent vid försäljningar så att det blir möjligt för opposition och media att granska affären.

– Att sälja en kommunal skolfastighet till en skola som ägs av ett riskkapitalbolag med säte i Luxemburg är ett kontroversiellt agerande som måste kunna synas av både oppositionen och media. Det blir ett enormt demokratiproblem när det mörkas och vi inte kan agera opposition på ett rimligt sätt. Att belägga något med sekretess ska inte användas för att majoriteten ska slippa kritik, säger Torun Boucher (V), vik. oppositionsborgarråd.

Vänsterpartiet menar att försäljningen av gamla Gubbängens gymnasium till Internationella Engelska skolan är en av många försäljningar som görs utan att oppositionen kan agera. Bland annat finns andra planerade försäljningar som också är belagda med sekretess till dess att de genomförts.

– Det handlar om kommunalt ägda bolag som gör affärer för jättesummor som kommer påverka invånarna i flera decennier framöver. Vi tycker det är helt självklart att det ska vara transparant och därmed möjligt för medborgarna och oppositionen att kritisera affärerna innan de skett, inte bara när det redan är för sent. Vi förstår ju alla att IES inte köper lokalerna för att vara snälla, de är ute efter att tjäna pengar på oss, säger Torun Boucher.

Halvkroppsbild på Torun Boucher _Foto Jessica Segerberg

Risk för brist på bostäder för personer med funktionsnedsättning. V kräver krafttag i byggandet.

Om tio år kommer det saknas över 500 bostäder för personer med funktionsnedsättning som innebär att de behöver extra stöd och service för att klara av vardagen. Det är ungefär hälften av det uppskattade behovet. Vänsterpartiet menar att det är oacceptabelt och kräver att staden tar ett krafttag för att se till att fler bostäder med särskild service planeras för och byggs.

På tisdagens socialnämnd antogs en plan för försörjningen av bostäder för personer med funktionsnedsättning som behöver extra stöd och service. Boendeplanen fastslår att de i nuläget planerade bostäderna inte kommer att räcka till för att täcka framtidens behov, och om inte fler bostäder byggs under de närmste åren kommer det att råda brist.

– Det byggs för få anpassade bostäder i Stockholm idag, och fortsätter det så kan hundratals personer stå utan möjligheten att flytta till en egen bostad i framtiden. Så kan vi inte ha det, det är dags att agera nu, säger Torun Boucher (V), gruppledare i Stockholms stad.

Vänsterpartiet menar att frågan om bostäder för personer med funktionsnedsättning som är i behov av anpassade boenden länge varit underprioriterad, och att det nu måste bli ändring på det.

– Nu måste vi politiker, från höger till vänster, gemensamt se till att bryta den negativa utvecklingen. Vi måste se till att bygga fler bostäder med rimliga hyror för personer som behöver extra stöd, så att alla som vill får möjlighet att leva ett självständigt liv i en egen bostad, säger Torun Boucher.

Halvkroppsbild på Torun Boucher _Foto Jessica Segerberg

Stockholm måste stoppa inköp från Kronfågel

Aftonbladet har avslöjat hur kycklingar har skållats levande på Kronfågels slakteri och hur djuren varit kontaminerade med mag- och tarminnehåll. Vänsterpartiet tycker det är oacceptabel djurhållning och kräver att Stockholms stad följer Göteborgs stads exempel och stoppar produkter från företaget.

Idag finns det möjlighet för stadens verksamheter att köpa produkter från Kronfågel genom grossistavtal med underleverantör, och i avtalet finns krav på god djurhållning

– Såhär ska inte djur behöva ha det och Stockholms stad ska inte bidra till att företag kan tjäna pengar på att djur har det dåligt. Offentlig upphandling är ett starkt verktyg som kan påverka djurens villkor till det bättre och vi ska använda oss av det för att sätta press på de som inte sköter sig, bland annat Kronfågel, säger Torun Boucher, gruppledare för Vänsterpartiet i Stockholms stad.

Kronfågel har också varit i blåsväder tidigare och fått både varningar från länsstyrelsen och behövt böta för dålig djurhållning.

Kort efter Vänsterpartiets krav kom beskedet att Stockholm stad stoppar alla inköp från Kronfågel, läs mer här.

Halvkroppsbild på Torun Boucher _Foto Jessica Segerberg

Vi behöver ett maktskifte i Stockholm för att lösa bostadskrisen

Bostadskrisen i Stockholm är nu mer påtaglig än någonsin. Den blågröna majoritetens ambitioner att bygga bort bostadsbristen och att ta fram bostäder till alla lyser med sin frånvaro och det krävs ett maktskifte i Stockholm för att på allvar ta tag i bostadssituationen, det skriver vi i Mitti Stockholm.

Sedan de blågröna partierna kom till makten i Stockholm har flera hundra av våra gemensamt ägda hyresrätter sålts ut och målet för hur många allmännyttiga hyresrätter som staden ska bygga har mer än halverats. I årets budget är det sänkt till 600 hyresrätter om året, vilket är en minskning med 900 lägenheter om året.

Som om det inte vore nog så har de blågröna partierna inte heller nått årsmålen för att bestämma var nya hyresrätter ska byggas, genom så kallade markanvisningar. Och utan tillräckligt många markanvisningar, allt för få bostäder. Samtidigt söker ca 85 000 personer aktivt efter en lägenhet genom Bostadsförmedlingen.

Hot om marknadshyror

Att vi nu också har hotet om marknadshyror, som kommer att leda till högre hyror, svävande över oss gör inte saken bättre. För det som saknas i Stockholm är inte fler dyra lägenheter, utan det är fler hyresrätter där folk med vanliga inkomster har råd att bo.

rika föräldrar eller ett fyllt bankkonto är just vad man behöver för att få en bostad i Stockholm.

Ett uppmärksammat uttalande från Liberalernas Nyamko Sabuni satte fingret på hur långt från verkligheten högerpartierna står. I en debatt om bostadsbristen bland unga i Aktuellt tidigare i maj sa hon att man inte behöver rika föräldrar för att köpa en bostad. Men rika föräldrar eller ett fyllt bankkonto är just vad man behöver för att få en bostad i Stockholm. Eller ca 9,5 års köande i bostadskön, för det är snittiden för att få en hyresrätt i Stockholm idag. Den nuvarande utvecklingen innebär att Stockholm riskerar att bli en stad där bara de allra mest privilegierade har råd att bo.

Stoppade alla ombildningar

När Vänsterpartiet var med och styrde Stockholm mellan 2014 och 2018 så ökade vi byggandet av hyresrätter och stoppade alla ombildningar vilket ledde till att antalet allmännyttiga hyresrätter ökade i staden för första gången på många år. Den politiken vet vi att Stockholm fortfarande behöver. Nästa höst, när vi förhoppningsvis kommer att få ett maktskifte här i Stockholm kommer bostadsfrågan åter att stå högst upp på dagordningen. Då vill vi i Vänsterpartiet sätta stopp för ombildningarna och börja bygga fler hyresrätter som vanliga människor har råd att bo i. Vi vill bygga ett Stockholm där det går att flytta hemifrån efter gymnasiet, där man kan separera och ändå bo kvar nära barnens förskola, där det går att få tag på en större lägenhet när familjen växer och där alla äldre som vill kan få en seniorlägenhet. Ett Stockholm för alla.

Torun Boucher halvkropp röd tröja mot vit bakgrund

Vänsterpartiet kräver utredning efter uppgifter om bristande kohortvård på privat äldreboende

Enligt uppgifter från anställda på äldreboendet Attendo Sabbatsbergsbyn har äldreboendet inte bedrivit kohortvård under coronapandemin trots att man påstått sig göra det. Vänsterpartiet kräver nu att äldreborgarrådet Erik Slottner (Kd) tillsätter en utredning för att ta reda på hur Attendo Sabbatsbergsbyn egentligen har arbetat med kohortvård under pandemin.

Det är P1 Dokumentär som rapporterat om bristerna med kohortvården på Attendo Sabbatsbergsbyn, efter uppgifter från personal. Kohortvård innebär att man separerar smittade och friska personer för att hålla nere smittspridningen, vilket är särskilt viktigt under en pandemi.

– Om de här uppgifterna som framkommit stämmer är det fullkomligt oacceptabelt. Kohortvård är grundläggande för att hindra smittspridning och det får inte förekomma att man inte klarar av att separera smittade och friska inom äldreomsorgen. Kan man inte upprätthålla kohortvård kan man helt enkelt inte bedriva äldreomsorg, särskilt inte under en pandemi. Nu måste äldreborgarrådet tillsätta en utredning och gå till botten med det här, och om uppgifterna stämmer så måste staden bryta avtalet med Attendo Sabbatsbergsbyn, säger Torun Boucher (V), gruppledare för Vänsterpartiet Stockholms stad.

Rashid Mohammed, halvkropp i grå kavaj och vit skjorta mot vit bakgrund. Foto Jessica Segerberg

Vänsterpartiet höjer rösten mot försäljningen av Tensta gymnasium

Beskedet om att Stockholms stad planerar att sälja Tensta gymnasium och Tensta träff har väckt starka reaktioner, både politiskt och bland allmänheten. Vi i Vänsterpartiet har tillsammans med Socialdemokraterna i Stockholms stad motsatt oss en försäljning och föreslagit och att en risk- och konsekvensanalys måste göras.

Trots starka protester klubbades beslutet, i ett första steg, på SISAB:s bolagsstämma den 27 april.

– Staden skulle kunna fylla de här lokalerna med liv och engagemang men om man istället säljer till en privat aktör förlorar man all rådighet över lokalerna och platsen. Det kommer inte att göra Tensta tryggare. Det finns också gott om exempel på utförsäljningar i Stockholms förorter som varit rena katastrofer för människorna som bor där, säger Rashid Mohammed, vice ordförande i Spånga-Tensta Stadsdelsnämnd till DN Stockholm.

Vänsterpartiet tycker att man ska göra ett kulturcentrum av lokalerna, med till exempel konstnärsateljéer, danstudios och replokaler.

– De här lokalerna har ett stort kulturhistoriskt värde och ligger på en strategiskt viktig plats. Det vore ett lyft för Tensta att fylla de här lokalerna med liv och verksamhet och ett kulturcentrum skulle passa perfekt här, säger Torun Boucher, vice ordförande i kulturnämnden i Stockholms stad till DN.

Läs mer om vår kritik mot försäljningen här:

Stockholms nya hbtq-mötesplatser är inte de blågrönas förtjänst

De hbtq-mötesplatser som finns lokalt ute i stadsdelarna är superviktiga men är knappast den blågröna majoritetens förtjänst. De flesta är planerade för av den förra rödgrönrosa majoriteten som Vänsterpartiet var med i, och nu kommer vi driva på för att hbtq-mötesplatserna ska bli fler.

Under förra mandatperioden planerade vi i den rödgrönrosa majoriteten för fler lokala hbtq-mötesplatser ute i stadsdelarna. Några, som exempelvis den i Hägersten-Liljeholmen, har startat i år men arbetet påbörjades under det rödgrönrosa styret. Sedan den blågröna majoriteten tillträdde har satsningar på kultur, hbtq-mötesplatser och stadsdelarnas arbete i stort uteblivit. Vi ser också en risk i att kommande nedskärningar kommer att försvåra ytterligare för nya hbtq-verksamheter.

Det glädjer oss dock att Naddebo har behållit många av de verksamheter som vi planerade. Och att han också identifierar både klubbscenen och hbtq-mötesplatser som viktiga. Det är mycket välkommet att det gjorts en utredning kring live- och kulturscenerna i stan och nu hoppas vi att det också leder till handling. Tyvärr så har den tidigare ombildningsvågen i Stockholm försvårat för kulturen.

Erfarenheter från storstäder över hela världen visar att gentrifieringsprocesser i första hand driver bort det småskaliga och alternativa. Ombildningar och utförsäljningar i Stockholm har pressat upp hyrorna och bidragit till en förändrad befolkningssammansättning i innerstaden. I förlängningen tvingar det här bort alternativa scener och mötesplatser som inte har råd eller som på ett eller annat sätt stör de boende.

Majoriteten fortsätter att bedriva den här sortens bostadspolitik med ombildningar och utförsäljningar i fokus. Det gör att Stockholm går miste om bra möjligheter till ett berikat kulturliv. När Slakthusområdet i södra Stockholm nu ska utvecklas med tusentals nya bostäder och arbetsplatser hade staden till exempel kunnat behålla några av de gamla fastigheterna, som redan idag har klubb- och kulturscener, för att säkerställa att den nya stadsdelen har tillgång till icke-kommersiella mötesplatser, alternativa musikscener och hbtq-mötesplatser i klubblivet. Istället väljer man att sälja hela området till Atrium Ljungberg som givetvis inte har något särskilt intresse i att skapa trygga rum eller värna småskalig kulturverksamhet.

Den borgerliga politiken påverkar kulturlivet och tillgängligheten till mötesplatser negativt, oavsett om det handlar om klubbar eller ungdomslokaler. Vi ser också med stor oro på de nedskärningarna i stadsdelarna som kommer göra det allt svårare att bedriva verksamhet framöver. Vi behöver fler alternativa mötesplatser, inte färre.

Clara Lindblom (V), oppositionsborgarråd i Stockholms stad

Torun Boucher (V), vice ordförande i kulturnämnden Stockholm stad

Det här är en debattartikel som ursprungligen publicerats på Stockholm Direkt

Staden måste ta ansvar för att skapa fler hbtq-mötesplatser

En av sommarens snackisar har varit klubb- och kulturdöden i Stockholm. Det är alltid olyckligt när kulturella mötesplatser och scener försvinner, men än mer allvarligt är det när minoriteters trygga rum tvingas bort. Under sommaren har hbtq-scener som baren Bitter Pills och nattklubben King Kong tvingats stänga och med dem har tillgången till mötesplatser drastiskt minskat.

För dem som inte har ett tryggt rum i det stora, offentliga, rummet är de här mötesplatserna extra viktiga. När det kommer till lagstiftning och policyarbete har hbtq-personers rättigheter ökat under de senaste 30 åren men det är fortfarande många hbtq-personer som utsätts för hot, våld och diskriminering.

Platser som skolan och hemmet upplevs oftare som en otrygg plats av hbtq-ungdomar. En enkät från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) från 2018 visar också att nästan var fjärde ung hbtq-person avstått från fritidsverksamheter av rädsla för att bli dåligt bemött. Mötesplatser i det offentliga rummet otroligt viktigt. Det kan handla om att få slappna av för en kväll eller att inte behöva komma ut eller bli felkönad stup i kvarten. En frizon helt enkelt. Visst finns det sämre platser att vara hbtq-person på än Sverige och Stockholm men situationen för hbtq-personer är långt ifrån tillfredsställande och den riskerar att försämras om vi inte aktivt tar det perspektivet i akt när staden växer och utvecklas.

Det finns ändå några ljusglimtar i tillvaron i Stockholm. Snart öppnar det mötesplatser för hbtq-ungdomar både i Skärholmen och på Kungsholmen och i september slår också en ny gayklubb upp portarna i Vasastan. Men öppettiderna är begränsade och detta är några av mycket få positiva nyheter på kulturområdet.

Staden behöver ta ett större ansvar för att skapa förutsättningar för hbtq-mötesplatser och kultur. Den ansvariga politikern, kulturborgarrådet Jonas Naddebo (C), beklagar mest en ”oroväckande utveckling” i Stockholm och efterlyser ”innovativa lösningar och samverkan” när det pratas om kulturdöden. Några konkreta åtgärder har han däremot inte. Att alliansen mellan 2006-2014 också sålde ut över 25 000 lägenheter i innerstaden hjälper knappast kulturlivet idag.

Vi vet att grannar och bostadsrättsföreningars inflytande över kulturen har ökat när resursstarka människor äger bostadsrättsföreningarna i stan, och det är en direkt följd av de alliansens tidigare ombildningsvåg. I en gentrifierad innerstad är det också det alternativa och småskaliga som försvinner först, det som inte är kommersiellt gångbart för den stora massan eller som sticker i ögonen på grannarna.

Vi vill veta vad Jonas Naddebo tänker göra för att trygga mötesplatser för hbtq-personer i Stockholms kulturliv. Staden måste ta sitt ansvar för att bidra till det viktiga arbetet att möjliggöra mötesplatser för unga hbtq-personer i Stockholm.

Clara Lindblom (V), oppositionsborgarråd i Stockholms stad

Torun Boucher (V), vice ordförande i kulturnämnden Stockholm stad

Detta är en debattartikel som ursprungligen publicerats på Stockholm Direkt