På sommarlovet har klasskillnader en tendens att bli extra tydliga, skriver vänsterpartister i Stockholm.

Sommarlovet har börjat och ­äntligen är det dags för långa lata dagar på landet, utflykter med familjen, strandhäng vid Medelhavet och fotbollsläger med kompisarna. Fast inte för alla. När både inflationen och matpriserna nu skenar i höjden riskerar klyftorna mellan ­Stockholms barn och unga att göra detsamma. Nu måste ­staden satsa så att sommarlovet blir något kul för alla barn, inte bara de som har föräldrar med höga inkomster skriver tre företrädare för Vänsterpartiet.

Kommunal regi istället för upphandling? Om staden själv hade tagit ansvar för lånecykelsystemet så hade vi sluppit avtalsstrul, överklaganden och år utan en enda cykel på plats. Klimatet och stockholmarna förtjänar bättre. Det är dags för ny politik i höst, skriver Maria Mustonen (V).

Stockholms så efterlängtade men kraftigt försenade låneelcyklar är minst sagt en flopp. Upphandlingen av cyklarna har tagit i princip hela de blågrönas mandatperiod. Och vad har vi fått? Appar som krånglar, batterier som laddas ur och bara en bråkdel av de utlovade cyklarna på plats. Företaget Inurba Mobility, som ska leverera tjänsten, har nu en vitesskuld till staden på över sju miljoner kronor. Och trafikkontoret kallar läget för bedrövligt.

Med bara ett par hundra cyklar i bruk i dagsläget så är det dessutom inte helt lätt att hitta en cykel när du behöver en. Och att cykla någon annanstans än i innerstaden är bara att glömma. Först om ett år, enligt nuvarande tidsplan som redan spruckit på många punkter, ska systemet vara fullt utbyggt. Då ska det finnas elcyklar i alla stadsdelar.

Precis som när det kommer till de blågrönas allmänna arbete för elektrifiering av transporter så verkar ytterstaden närmast glömmas bort. Det är likadant med laddstolpar för elbil. Vi tycker att det är självklart att möjligheten att göra hållbara val måste finnas över hela staden. Vi som bor i förorten, och dessutom ofta har längre till jobbet, vill också kunna välja elcykeln eller elbilen framför andra alternativ. Ytterstaden måste prioriteras högre.

Under fyra års tid har styret i Stockholm envisats med att sälja eller leja ut stora delar av stadens service och välfärd. Det kanske är dags att ta tillbaka driften i kommunal regi. Det blir varken billigare eller bättre för oss stockholmare bara för att man låter en privat aktör ställa ut cyklar, sköta snöröjningen eller bygga skolor. Det har vi sett alltför många exempel på nu. Vi i Vänsterpartiet vill ta ett större kommunalt ansvar för vårt gemensamma Stockholm. Vi vill ta fram ett regionalt lånecykelsystem med cyklar som går att använda över kommungränserna i hela Stockholmsregionen. Inte bara innanför tullarna.

Det blågröna styret med Miljöpartiet i spetsen skryter gärna om sin trafik- och miljöpolitik, men ytterligare en sak de misslyckats med är att ta tillvara på de positiva resmönster som uppstod under pandemin. Här hade verkligen förändring för klimatet och folkhälsan kunnat åstadkommas. Under 2020 minskade utsläppen från transporter kraftigt, mycket till följd av att cyklandet fick ett enormt uppsving. Men redan 2021 ökade utsläppsnivåerna igen. Många andra länder gjorde stora satsningar under den här perioden för att främja hållbart resande och för att göra mer plats för just gång- och cykeltrafik i städerna. Men från blågrönt håll var initiativen få.

Det är dags för en ny politik i höst. En rättvis och hållbar sådan kommer från vänster och den prioriterar det hållbara resandet över hela vår stad!

Maria Mustonen, Vice ordförande i Stockholm parkering

Denna text är ursprungligen en debattartikel i Tidningen Syre.

I Järva finns ett starkt föreningsliv med många aktiva eldsjälar som får alldeles för lite stöd och uppmärksamhet. Det är dags att ändra på det, skriver Rashid Mohammed, V, i en debattartikel. Han vill ge mer stöd och bättre förutsättningar till föreningslivet i Järva.

I Järva finns ett stort engagemang bland oss som bor här, och många av oss är också aktiva i olika föreningar och organisationer såsom idrottsföreningar, politiska organisationer, föräldragrupper, Hyresgästföreningen och så vidare. Föreningslivet är en väldigt viktig del av det demokratiska samhället och något som vi inom politiken borde stötta på alla sätt vi kan.

Från de borgerliga partierna får man ofta höra att man är naiv eller idealist för att man vill satsa på verksamheter som fritidsgårdar eller föreningar i syfte att öka tryggheten i Stockholm. De menar att den typen av satsningar inte leder någon vart och att det enda som kan göra samhället tryggare är hårdare tag och mer övervakning. Det tror inte vi. Vi tror på det vi ser, nämligen att engagemang och gemenskap leder till mer trygghet och framtidstro.

När till exempel högerextrema krafter nyligen ville provocera fram upplopp i Järva var det föreningslivet som drog ett stort lass för att bibehålla en lugn stämning genom att anordna aktiviteter som exempelvis fotbollsturneringar. Det är också från föreningslivet som mycket bra samhällsservice i Järva har kommit de senaste året.

Ett bra exempel på det är Folkets Husby som är Järvas största medborgardrivna mötesplats. På Folkets Husby anordnas bland annat föräldrautbildningar, språkcafé, filmvisningar, författarsamtal och dialogmöten, och man erbjuder även föreningsstöd och juridisk och social rådgivning. Den typen av verksamhet är ovärderlig.

Men trots att föreningarna och organisationer som Folkets Husby betyder så mycket för Järva har den blågröna majoriteten som styrt i Stockholm under de senaste fyra åren inte gjort särskilt mycket för att stötta dem. Tvärtom har man till exempel valt att bryta samarbetet med Folkets Husby utan motivering. Det är olyckligt och skickar helt fel signaler till Järvaborna.

Vi i Vänsterpartiet vill istället satsa mer på föreningarna i Järva, och vi tycker också att samarbetsavtalet med Folket Husby ska förnyas. I arbetet för ett tryggare Stockholm och ett tryggare Järva har föreningslivet en central roll, och det ska vi politiker inte ta för givet eller blunda för.

Föreningslivet har en stark tradition i Sverige, och det är glädjande att den traditionen lever och frodas i Järva. Nu måste vi från politikens håll göra vårt allra bästa för att stötta alla goda krafter så att de kan växa och utvecklas ännu mer. 

Rashid Mohammed, vice ordförande i Spånga-Tensta stadsdelsnämnd

Denna text är ursprungligen en debattartikel i Nyhetsbyrån Järva.

Konkurrensverket som är Sveriges tillsynsmyndighet för offentlig upphandling har i veckan påbörjat tre utredningar gällande det blågröna styrets fastighetsaffärer och hyresavtal. Vänsterpartiet i Stockholms stad har tidigare kritiserat flera av försäljningarna för bristande insyn och dålig ekonomi och välkomnar granskningen.

Konkurrensverket som är Sveriges tillsynsmyndighet för offentlig upphandling har i veckan påbörjat tre utredningar gällande det blågröna styrets fastighetsaffärer och hyresavtal. Vänsterpartiet i Stockholms stad har tidigare kritiserat flera av försäljningarna för bristande insyn och dålig ekonomi och välkomnar granskningen.

Utredningarna gäller:

• Byggnation och hyra av idrottshallar i Brännkyrka, Midsommarkransen
• Byggnation och hyra av idrottshall i Slakthusområdet
• Byggnation och hyra av ishallar vid Sätra IP och en multihall vid Vårbergs IP

Några av de frågor Konkurrensverket vill ha svar på är vilka beslut som fattats och på vilka grunder samt frågor kring upphandling. Vänsterpartiet har tidigare kritiserat de här affärerna på grund av att upplägget på sikt är dyrare än om staden själv skulle bygga och förvalta fastigheterna.

– I alla de här affärerna har man valt ut en privat aktör helt utan konkurrens. Nu tvingas majoriteten redovisa de här tveksamma affärerna och de komplexa avtal som hör till. Vi stockholmare förtjänar att få veta vad som görs med våra skattepengar och det är välkommet att Konkurrensverket agerar, säger Clara Lindblom oppositionsborgarråd för Vänsterpartiet i Stockholms stad.

Styret i Stockholms stad har till den 22 augusti på sig att inkomma med svar och relevanta handlingar till Konkurrensverket.

– Under mandatperioden har det blågröna styret drivit igenom en rad sådana här affärer som alla har liknande upplägg. Privata aktörer får bygga eller köpa lokaler medan staden sedan hyr in sig i lokalerna igen. Vi vill istället att staden går in och tar ett större ansvar för våra gemensamma tillgångar såsom idrottshallar och skolor, säger Clara Lindblom.

En effektiv klimatpolitik på transportområdet är helt avgörande för om vi ska klara klimatkrisen. Men i Stockholms stad vänder det blågröna styret förhoppningsfullt blicken mot marknadens privata aktörer och missar att ta tag i problemen själva. Vi menar att mer måste göras nu, att vänta in marknadens egna lösningar är att använda tid vi inte har.

Hälften av Stockholm stads klimatutsläpp kommer från vägtransporter. För att vara i linje med Parisavtalets 1,5-gradersmål måste utsläppen halveras varje årtionde, det innebär att Sveriges och Stockholms transportutsläpp ska ha minskat med 70 procent till år 2030.

En viktig nyckel till en hållbar transportsektor är den omtalade elektrifieringen. En ny studie från det statliga forskningsinstitutet RISE visar att det som faktiskt kostar allra mest, det är att inte ställa om i tid. För varje år övergången till elfordon skjuts upp är förknippad med en alternativkostnad på cirka 16 miljarder kronor (för region Stockholm), vilket är dubbelt så mycket som den totala installationskostnaden för laddinfrastrukturen. En långsam omställning blir med andra ord en dyr affär.

Det är bättre för miljön, klimatet och för stockholmarnas ekonomi att ställa om snabbt snarare än att vänta på optimala lösningar. Dessutom så riskerar den förändring som bara drivs av marknadskrafter att bli socialt orättvis. Vi kan till exempel se det genom att nästan alla befintliga laddstolpar för elbilar är placerade i innerstaden. Vi som bor i förort får snällt vänta.

Alltför länge har stadens blågröna majoritet väntat på att privata företag ska lösa transportutsläppen. Det tar för lång tid. Staden själv måste leda arbetet med elektrifiering och höja sina ambitioner. I stället för tandlösa styrdokument och nya utredningar behöver vi investera rejält i laddinfrastrukturen så att alla stockholmare får tillgång till laddning nära hemmet.

Laddinfrastruktur och laddplatser kommer dock inte lösa allt. Frågan om kapacitetsbrist behöver också bemötas. Hälften av alla nya bilar i Stockholm stad är i dag elbilar. Om antalet fortsätter att öka till 2030 kommer Stockholmsregionen behöva mer el varje år, motsvarande ungefär 25 nya vindkraftverk per år. Det här ställer stora krav på våra elnät men också på produktionen av förnybar energi. Vänsterpartiet har länge drivit på för att Stockholm ska investera i havsbaserad vindkraft och etablera ett eget kommunalt bolag för solelsproduktion.

Som det ser ut i dag så ägs laddare på en och samma gata av flera olika företag, vilket skapar samordningssvårigheter. Vi vill att staden tar täten och leder den nödvändiga samordningen för att elen används effektivt, så att den räcker till alla medborgare.

Det är uppenbart att marknaden själv inte kan lösa problemen. Vi behöver en snabbare och mer ansvarsfull omställning som ser till att laddinfrastrukturen sprids till alla områden, inklusive Stockholms ytterområden. För oss i Vänsterpartiet är det självklart att elektrifieringen är stadens ansvar. Bara med den inställningen kan vi åstadkomma klimatomställning i Stockholm som är både snabb och rättvis.

Denna text är ursprungligen en debattartikel i Tidningen Syre.

Deniz Butros, Ledamot i miljö- och hälsoskyddsnämnden
Rose-Marie Rooth, ledamot i miljö- och hälsoskyddsnämnden
Rikard Warlenius, klimatpolitisk talesperson

10 skolfastigheter, 25 förskolefastigheter och ett gäng tillhörande idrottshallar kommer ha sålts i Stockholm under den senaste mandatperioden. Det är dags att sätta stopp för utförsäljningsrallyt i Stockholm och börja bygga upp nyckelfunktionerna inom välfärden igen – för alla Stockholmares trygghet.

10 skolfastigheter, 25 förskolefastigheter och ett gäng tillhörande idrottshallar kommer ha sålts i Stockholm under den senaste mandatperioden av den blågröna majoriteten med Moderaterna i spetsen. Gamla Gubbängens gymnasium, Tensta gymnasium, Brännkyrkahallen, Gubbängshallen, Västbergaskolan, Riksbyskolan och så vidare. Det handlar om privata aktörer som får sockrade avtal för att köpa loss eller bygga nya skol- eller idrottsfastigheter i vår stad. Ofta förbinder sig kommunen också på förhand till att hyra in sig i lokalerna igen, utan vetskap om vad hyran kommer att landa på.

Vi tar Brännkyrka som exempel. Här pågår just nu ett större projekt som delats upp i två etapper. Det ena är byggandet av tre nya idrottshallar och en skola. Det andra en försäljning och upprustning av den befintliga idrottshallen Brännkyrkahallen.

Det blir dyrare på lång sikt

Företaget Nystad Stockholm idrott & skolfastigheter AB ska få bygga de nya fastigheterna för att kommunen sedan ska hyra in sig i idrottslokalerna, medan Internationella Engelska Skolan ska hyra skollokalerna.

De blågröna i Stockholm driver igenom den här affären trots att de vet att det är en dyrare lösning på lång sikt än om staden själva skulle bygga och förvalta lokalerna.

Hyresavtalet mellan staden och Nystad, som sträcker sig över 20 års tid, var dessutom sekretessbelagt när det behandlades i kommunfullmäktige här om veckan. Vi politiker förväntades alltså klubba ett avtal, med okänd hyresnivå, utan att ens kunna debattera villkoren. Det här är inte bara ekonomiskt galen politik, det är också odemokratiskt.

Ideologin får styra

Detta är tyvärr bara en i raden av de blågrönas utförsäljningar som genomförs av helt ideologiska skäl. Man vill lämpa över ansvaret för viktiga delar av välfärden på den privata marknaden, trots att det bevisligen fungerar dåligt. Aktiebolagen som tillåts bygga och driva skolor är knappast välvilliga entreprenörer som brinner för barns utbildning. De är vinstmaximerande företag som tillåts göra stora pengar på bekostnad av elever och lärare.

Den blågröna majoriteten i Stockholms stad hävdar att det är på grund av kommunens stora investeringsbehov och skulder som utförsäljningar av offentlig verksamhet är det ekonomiskt bästa alternativet. Detta trots att de blivit motbevisade flera gånger. En rapport från Kommuninvest visar att det på 25 års sikt är dyrare för en kommun att hyra in sig hos en privat aktör än att själv äga sina lokaler och verksamheter. Utförsäljningspolitiken tar helt enkelt från skattebetalarna och ger till privata bolag.

Stoppa utförsäljningsrallyt

Stockholms stad måste, precis som en privat aktör, ta lån för att bygga eller renovera lokaler. Men den privata aktören behöver också leverera en vinst, vilket kommunen inte behöver. Och en stor kommun som Stockholm kommer alltid få bättre lånevillkor än ett enskilt privat företag. Så, på vilket sätt är det här en bra affär för stockholmarna?

Det är dags att sätta stopp för utförsäljningsrallyt i Stockholm och börja bygga upp nyckelfunktionerna inom välfärden igen – för alla Stockholmares trygghet.

Clara Lindblom, oppositionsborgarråd, Vänsterpartiet Stockholm

Denna text är ursprungligen en debattartikel i Altinget.

Idag behandlar Stockholms kommunfullmäktige ett ärende om byggnation och uthyrning av två nya idrottshallar i Brännkyrka. Hyresavtalet mellan staden och Nystad Stockholm idrott & skolfastigheter AB, som ska bygga hallarna, sträcker sig över 20-års tid. Men eftersom avtalet är lagt under sekretess så kan hyresnivån och övriga villkor inte kritiseras av varken opposition eller allmänhet. Vänsterpartiet, tillsammans med S och Fi begär nu att ärendet skickas tillbaka i en återremiss.

– Flera affärer med liknande upplägg är på gång ibland annat Sätra och Gubbängen. Privata aktörer får bygga eller köpa lokaler medan staden sedan hyr in sig i lokalerna igen. Det görs trots att man vet att det är en dyr lösning på lång sikt. Dessutom verkar de blågröna vilja pressa igenom den här affären snabbt för att det ska bli klart innan valet i höst, säger Clara Lindblom, oppositionsborgarråd för Vänsterpartiet i Stockholms stad.

Bygget i Brännkyrka är en del av ett större projekt som delats upp i två etapper. Det första är byggandet av de två idrottshallarna och en skola och det andra är en försäljning och upprustning av den befintliga idrottshallen Brännkyrkahallen. Tanken är att Nystad ska bygga de nya fastigheterna och att staden sedan ska hyra in sig i idrottslokalerna medan Internationella Engelska Skolan ska hyra skollokalerna. Vänsterpartiet menar att hela upplägget är en ekonomiskt dålig affär för staden.

– Vi vet att den här lösningen blir dyrare än om staden själv skulle byggt och förvaltat fastigheterna men hur mycket dyrare det blir kommer vi inte att kunna debattera ikväll. Det är under all kritik, vi stockholmare förtjänar att veta vad som görs med våra skattepengar, säger Clara Lindblom.

Även idrottsförvaltningen i Stockholms stad har lyft att lösningen riskerar att bli kostsam för staden. Hyresavtalet med Nystad har redan gått igenom idrottsnämnden och exploateringsnämnden, även i exploateringsnämnden var avtalet sekretessbelagt.

Vänsterpartiet Stockholms stad föreslår att staden ska slopa egenavgiften för skyddat boende. Egenavgiften är den avgift som den som vistas på ett skyddat boende får betala, och idag ligger kostnaden på 70 kr per dag. Vänsterpartiet menar att det är en onödig summa att kräva av den som är utsatt för våld och som måste söka skydd för att rädda sitt liv.

– Kommunen har råd att betala hela beloppet för den som måste vistas på skyddat boende, så egentligen är det obegripligt att den här avgiften finns. Brottsoffer ska inte behöva betala för att komma undan sin förövare, säger Alexandra Mattsson (V), vice ordförande i socialnämnden.

Idag antar socialnämnden i Stockholms stad nya riktlinjer för handläggning av avgifter för vård och olika typer av boenden, och Vänsterpartiet menar att det vore ett lämpligt tillfälle att helt göra sig av med egenavgiften för skyddat boende, vilket man också kommer att lägga förslag om.

– Ekonomin ska aldrig vara ett hinder för någon att söka sig till ett skyddat boenden. Dessutom är kvinnor som är utsatta för våld är ofta även ekonomiskt utsatta, och då ska man inte behöva fundera på vad det kostar att söka skydd. Istället borde vi göra allt vi kan för att sänka trösklarna för att söka hjälp, säger Alexandra Mattson.

Efter pandemin ser nu många fram emot att återigen få ta del av kulturlivet igen. Att få gå på teater, konserter och konst­utställningar är något som många har längtat efter. Men pandemin har slagit hårt mot frilansande kulturarbetare, och krisstöden har varit alltför små och tagit för lång tid att betala ut. Om vi vill kunna ta del av ett brett och rikt kulturliv efter pandemin måste vi öka stödet till kulturbranschen.

Att få träffa människor och ta del av kulturupplevelser som inspirerar och utmanar oss är en viktig del av livet. Dessvärre har många frilans­ande kulturarbetare haft svårt att komma på fötter efter pandemin, och etablerade kulturskapare har helt tvingats lämna kulturbranschen för att över huvud taget få en inkomst. Det har inneburit en kompetensflykt som påverkar konstnärlig kvalitet och frihet, kulturell mångfald, och tillgången till konst och kultur.

Stockholms stad måste sluta sälja ut lägenheter och bygga många fler hyresrätter. Annars har vi snart ett Stockholm där bara de rika har råd att bo, skriver Clara Lindblom, gruppledare för Vänsterpartiet i Stockholm.

Sedan de blågröna kom till makten i Stockholms stad har snart 19 hyreshus sålts ut och nära 1 700 hyresrätter i allmännyttan ombildats till bostadsrätter. Utförsäljningarna av lägenheter har förvärrat bostadskrisen i Stockholm och dessutom har hyresgäster kommit i kläm.

I höst krävs maktskifte om vanligt folk ska ha råd att bo i Stockholm. Att nästan 1 700 hyresrätter kommer att ha ombildats under mandatperioden är ett hårt slag mot bostadsmarknaden i Stockholm.

Skapar snabba vinster

Ombildningarna skapar snabba vinster och driver på bostadskrisen samt tömmer staden på hyresrätter med rimliga hyror. Det blir allt svårare för den som saknar pengar att få lägenhet.

Dessutom har ombildningsprocesserna kantats av skandaler och tvivelaktiga metoder. Nyligen framkom att vd:n för ombildningsföretaget Restate skrivit sina bekanta som hyresgäster i ett hyreshus i Rågsved, som ägdes av en privat hyresvärd. Detta för att kunna få fler ja till att göra om hyresrätterna till bostadsrätter, och fortsätta tjäna pengar på sin verksamhetatt driva igenom ombildningar.

Hyresrätter med lägre hyror säljs

Här har hyresgäster som inte velat ombilda sina lägenheter kommit i kläm. De lägenheter som de borgerliga partierna och Miljöpartiet sålt ut kan vi heller aldrig bygga ikapp. För vid ombildningar är det äldre hyresrätter med lägre hyror som säljs. Och en nybyggd hyresrätt blir aldrig lika billig som en äldre.

När lägenheter säljs ut får kommunen också betydligt svårare att leva upp till sitt bostadsförsörjningsansvar. Alla har inte heller möjligheten att köpa sin bostad. Det kräver hundratusentals kronor på banken. Och som det ser ut idag krävs det över tio års tid i bostadskön för att hitta en hyresrätt.

Domineras av villor och bostadsrätter

Så var ska en undersköterska, busschaufför eller barnskötare kunna bo? Var ska alla med helt vanliga inkomster bo när staden blir allt dyrare?

Den styrande majoriteten använder ofta argumentet att möjligheten att köpa loss sin hyresrätt leder till bostadskarriär och mer blandade stadsdelar. Men att blanda verkar inte alls stå lika högt i kurs när Vänsterpartiet vill bygga fler hyresrätter i de många rika områden som domineras av villor och bostadsrätter.

Slutlekt med Stockholmarnas pengar

Vi i Vänsterpartiet tycker att det är slutlekt med stockholmarnas pengar. Inte en enda lägenhet till ska ombildas i vårt Stockholm. Det kommer ta tid men nu måste vi ta tillbaka kontrollen över bostadsmarknaden i Stockholm och bygga många fler hyresrätter.

Och för att det ska bli möjligt måste vi byta ut det blågröna styret. Annars har vi snart ett Stockholm där bara de rika har råd att bo.

Clara Lindblom, oppositionsborgarråd, Vänsterpartiet Stockholm

Denna text är ursprungligen en debattartikel i Mitti.