Skip to main content

Etikett: klimat

morförälder och barn går tillsammans i skogen

Att investera i naturreservat är att investera i folkhälsa och gröna jobb

Skrivet av stockholmsstad den . Postad i Klimat. Inga kommentarer till Att investera i naturreservat är att investera i folkhälsa och gröna jobb

Låt oss ta tillvara det ökade friluftsintresset i pandemins spår och satsa på att tillgängliggöra naturen för fler. Det gynnar både folkhälsan, klimatet och sysselsättningen, det skriver vi i tidningen Altinget.

Våra naturreservat, nationalparker och grönområden har sett en stor ökning av besökare under coronapandemin och 2021 har utsetts till friluftslivets år. Det här är en trend som vi politiker bör arbeta för att behålla och förstärka även efter pandemin. Men det kräver att vi också investerar i våra naturområden och ser till att de blir tillgängliga för alla.

Sveriges natur bjuder på underbara klimatsmarta semestrar och stadsnära naturreservat ger otroligt bra effekter på folkhälsan. Eftersom 87 procent av Sveriges befolkning bor i storstäder är urbana grönområden och naturreservat en klart underprioriterad fråga i storstadspolitiken.

Här har vi politiker ett viktigt uppdrag att se till att tillgång till natur inte blir en klass- eller kunskapsfråga.

Får inte bli en klassfråga

Bara i Stockholmsregionen finns så mycket som 330 naturreservat, 10 av dem finns inom Stockholm stads gränser. Att det är nära och enkelt att ta sig till naturområdena är avgörande för att man ska komma ut och studier visar att människor mår bättre om de har god tillgång till gröna miljöer. Det gäller inte minst i områden med låg socioekonomisk status. Här har vi politiker ett viktigt uppdrag att se till att tillgång till natur inte blir en klass- eller kunskapsfråga.

Gröna jobb

Intresset för naturen kan skapa många nya gröna jobb. Av de utländska turistbesök som görs i Sverige görs uppskattningsvis en fjärdedel för att uppleva naturen. Det blir i pengar ungefär 30 miljarder kronor, och lika mycket spenderar vi svenskar på naturupplevelser. Det är pengar och besök som, enligt Naturturismföretagen, skapar omkring 33 000 jobb i Sverige.

Skydda och tillgängliggöra

Vi i Vänsterpartiet vill skapa hållbara och klimatsmarta städer för alla som bor i dem. Och trots att många nu hittar ut i naturreservaten så är det inte lika lätt för den som inte har någon egen bil eller den med bristande kunskaper om vad som gäller i naturen. För många vet inte var man får elda, hur man ska göra med toabesöket i skogen, eller när en får avvika från leden. Därför efterlyser vi fler åtgärder för att skydda våra naturområden och göra dem tillgängliga för fler.

Populariteten i vissa grönområden har nu under pandemin tyvärr fått negativa effekter som överfulla parkeringar, kö till grillplatser, fyllda papperskorgar och att områdena slits och behöver rustas upp. Besöken behöver spridas ut på de reservat som finns och då måste det också finnas välfungerande kollektivtrafik och cykelvägar till och från parkerna. Dessutom behöver antalet grillplatser och papperskorgar öka, såväl som kunskapen om naturliv och allemansrätten.

Gynnar hälsa, klimat och sysselsättning

Vi har följande förslag för att göra naturreservaten ännu mer tillgängliga:

  • Anställ kommunala/regionala värdar i naturreservaten som kan guida besökare i området och berätta vad som gäller. Stockholms stad bör gå före med en satsning på sommarjobb i naturreservaten så att fler ungdomar kan få chansen att komma ut på sitt första arbete.
  • Rusta upp vandrings- och cykelleder som är slitna och behöver nya spänger, skyltar med mera.
  • Möjliggör för sopsortering vid reservaten.
  • Säkerställ goda kollektiva trafikförbindelser till och från naturreservaten.
  • Förbättra cykelvägar och möjliggör för säker låsning av egen cykel såväl som möjlighet att ta lånecykel till naturreservaten.
  • Förbättra tillgängligheten med fler anpassade leder för människor med funktionsnedsättning.
  • Anlägg fler toaletter och grillplatser i de populära naturreservaten.
  • I Stockholm stad bör de planerade naturreservaten i Hagsätraskogen och Kyrkhamnsområdet färdigställas så snart som möjligt och på sikt måste också fler naturreservat inrättas i Stockholmsregionen.

Låt oss ta tillvara det ökade friluftsintresset i pandemins spår och satsa på att tillgängliggöra naturen för fler. Det gynnar både folkhälsan, klimatet och sysselsättningen.

Jens Holm
klimatpolitisk talesperson Vänsterpartiet
Rikard Warlenius
klimatpolitisk talesperson Vänsterpartiet Stockholms stad
Anna Sehlin
regionråd och ledamot i trafiknämnden för Vänsterpartiet i Region Stockholm

Det här är en debattartikel som ursprungligen publicerats på Altinget.se

Foto på tomma flygplansstolar

Bromma måste läggas ner utan en utbyggnad av Arlanda

Skrivet av stockholmsstad den . Postad i Klimat. Inga kommentarer till Bromma måste läggas ner utan en utbyggnad av Arlanda

I förra veckan kom beskedet att Bromma flygplats kan läggas ner. Tyvärr så verkar det som att regeringen med S och MP i spetsen vill ställa en utveckling av Arlanda som villkor för Brommas nedläggning. Men för klimatets skull så är det oerhört viktigt att flygtrafiken minskar, inte bara flyttas, det skriver vi i Nyhetsmagasinet Syre.

Med brinnande klimatkris, nedåtgående flygtrend och dessutom vikande affärsnytta är det hög tid att lägga ner Bromma flygplats, och det måste göras utan en utbyggnad av Arlanda.

Innan pandemin slog till var över åtta av tio flygningar från Bromma flygplats inrikesresor, ofta till platser som lätt går att nå med tåg. Inrikesflyget började också minska redan 2018. Nu är det flera av de flyglinjer som ligger nere på grund av pandemin som inte kommer att återupptas. Och redan i september 2020 slog Swedavia själva fast att det inte är affärsmässigt motiverat att driva Bromma flygplats vidare.

Det är faktiskt svårt att tänka sig bättre förutsättningar för en nedläggning av Bromma flygplats utan en utbyggnad av Arlanda. Att efter pandemin återigen uppmuntra klimatskadliga inrikesresor med flyg är helt orimligt. Men ändå så lyfter regeringen att kapaciteten på Arlanda måste säkras för att planerna ska kunna fortskrida. Det här verkar Miljöpartiet också vara helt tillfreds med och bara vi i Vänsterpartiet driver den tydliga linjen om avveckling utan utbyggnad.

Hade flygsektorn varit ett land hade det varit världens sjunde största utsläppare och våra flygrelaterade utsläpp är idag lika stora som de samlade utsläppen från Sveriges personbilar

Vad tycker då svenska folket? I en omfattande opinionsundersökning om inställningen till klimat- och pandemifrågor som Europeiska Investeringsbanken (EIB) lät utföra i höstas så framkommer det tydligt att attityderna till flyget förändras. Bland svenskarna i undersökningen så uppgav hela 79 procent att de kommer att resa mindre med flyg efter pandemin. 85 procent sa att de föredrar tåget för resor som är kortare än fem timmar, motsvarande siffra för EU-medborgare låg på 82 procent.

Flyget står för 4-5% av de globala utsläppen och svenskarna flyger 5-7 gånger mer än den globala genomsnittsmedborgaren. I vissa sammanhang lyfts att flygtrafiken kan anses vara en småskurk i det stora sammanhanget klimatbovar. Men hade flygsektorn varit ett land hade det varit världens sjunde största utsläppare och våra flygrelaterade utsläpp är idag lika stora som de samlade utsläppen från Sveriges personbilar. Det här måste förändras om vi ska ha en chans att nå målen i Parisavtalet och begränsa den globala uppvärmningen.

Bromma flygplats måste läggas ner utan en utbyggnad av Arlanda, allt annat är att backa in i framtiden.

Nu har vi en möjlighet för en grön omställning och det är upp till oss politiker att ta tillvara på den. Det är dags att sluta subventionera flyget och börja investera i utbyggd järnväg, hållbara trafiklösningar och klimatsmarta bostäder. För marken vid flygfältet har stor potential att bli en helt ny ekostadsdel med minst 30 000, mycket efterlängtade, lägenheter i Stockholm.

Bromma flygplats måste läggas ner utan en utbyggnad av Arlanda, allt annat är att backa in i framtiden.

Jens Holm
klimatpolitisk talesperson Vänsterpartiet
Rikard Warlenius
klimatpolitisk talesperson Vänsterpartiet Stockholms stad Anna Sehlin
regionråd och ledamot i trafiknämnden för Vänsterpartiet i Region Stockholm

Det här är en debattartikel som ursprungligen publicerats i Nyhetsmagasinet Syre

Profilbild på Clara Lindvlom

Börja planera för att bygga i Bromma

Skrivet av stockholmsstad den . Postad i Bostad, Klimat. Inga kommentarer till Börja planera för att bygga i Bromma

Stor oenighet tycks fortfarande råda i det blågröna styret i Stockholm när det gäller att börja planera för bostäder på Bromma flygplats. Men det bör stå högt upp på agendan, det lyfter vi i oppositionen i Stockholms stad på SVD Debatt.

Äntligen! Så lät det på flera håll och kanter när regeringen nu tillkännagav att de vill lägga ner Bromma flygplats. Vi är många som jobbat för detta i åratal. Att lägga ner Bromma flygplats är både en seger för klimatet och en fantastisk möjlighet att bygga bostäder på marken. Vi pratar minst 30 000 klimatsmarta bostäder. Något som Stockholmarna är i skriande behov av men som den blåa delen av styret i Stockholm fortsätter att förhala.

Flygfältet kan göra plats för minst 30 000 men kanske så mycket som 50 000 bostäder.

Här i Stockholm, en av världens rikaste städer, råder idag akut bostadsbrist. Unga har inte möjlighet att flytta hemifrån, det är svårt att byta till större lägenhet för att få plats när familjen växer och våldsutsatta kvinnor kan inte lämna sin förövare för att det inte finns någon annanstans att bo. Dessutom är det brist på byggbar mark i staden.

Flygfältet kan göra plats för minst 30 000 men kanske så mycket som 50 000 bostäder. Detta i ett område som redan har goda trafikförbindelser och infrastruktur. Sedan många år tillbaka finns det gott om idéer på hur en klimatsmart stadsdel skulle kunna ta form här, bland annat med en helt ny tunnelbanelinje. Men finansborgarrådet Anna König Jerlmyr (M) vill inte börja bygga och stor oenighet tycks fortfarande råda i det blågröna styret i Stockholm. Nu undrar vi i oppositionen, hur ska ni ha det?

Frågan om Bromma har minst sagt dragits i långbänk och trots ett tydligt besked från regeringen så säger Moderaterna i Stockholm att det inte går att diskutera en nedläggning av Bromma flygplats innan det finns en plan för hur nationell och internationell tillgänglighet ska säkras. Miljöpartiets Daniel Helldén jublar dock och går så långt som att twittra ”Bromma est mort” – Bromma (flygplats) är död.

Det finns idag inga anledningar kvar att behålla flygplatsen. Och 87 481 anledningar att bygga bostäder.

Länge har styret i Stockholm skjutit över frågan om Bromma flygplats vara eller icke vara på regeringen. Nu finns ett tydligt besked och det är dags att sluta förhala och börja planera för att bygga. Det borde man gjort redan under hösten 2020, när Swedavia själva slog fast att det inte är affärsmässigt motiverat att driva Bromma flygplats vidare. Inrikesflyget har minskat kraftigt redan år 2018 och sedan dess har en rättmätig debatt om flygets klimatpåverkan bara växt sig större. Stort är också behovet av fler bostäder i Stockholm.

Det finns idag inga anledningar kvar att behålla flygplatsen. Och 87 481 anledningar att bygga bostäder. Det är nämligen så många Stockholmare som aktivt söker lägenhet via Bostadsförmedlingen.

Vi i oppositionen i Stockholms stad står redo att göra verklighet av planerna och bygga bort bostadsbristen men vi vill inte vänta till nästa val. Att börja planera för bostäder på Bromma flygplats bör stå högt upp på agendan för den som styr Stockholm. Det finns ingen tid att förlora.

Karin Wanngård (S)
oppositionsborgarråd
Clara Lindblom (V)
oppositionsborgarråd
Lisa Palm (FI)
gruppledare

Texten är en debattartikel som ursprungligen publicerats på SVD Debatt

Årskrönika 2019 – Rikard Warlenius

Skrivet av stockholmsstad den . Postad i Årskrönika 2019. Inga kommentarer till Årskrönika 2019 – Rikard Warlenius

Under december 2019 tittar vi tillbaka på året som gått och låter våra folkvalda ge en tumme upp och en ner för året som gått. Dessutom blickar vi framåt mot 2020 och vad vi kommer fokusera på då för att arbeta för ett mer jämställt, jämlikt och klimatsmart Stockholm.

Nu är det dags för Rikard Warlenuis, vår klimatpolitiska talesperson som också sitter i trafiknämnden och Stockholm Exergi.

Vad ger du tummen upp för under 2019?
2019 har verkligen varit klimatrörelsens år. Det är fantastiskt att se hur engagemanget för klimatet bara växer och växer och hur det sätter press på både företag och politiker världen över. När det kommer till konkreta åtgärder som gynnar klimatet så vill jag lyfta det beslut som klubbades nu i december, att den sista kolpannan i kolkraftverket i Värtahamnen kommer att stängas efter vintern. Det här är en fråga som jag själv har arbetat för i över 10 år så det känns otroligt stort och det är något som kommer göra stor skillnad för utsläppsnivåerna i Stockholm.

Vad ger du tummen ner för?
Generellt så är det så att den blågröna politiken har väldigt långt kvar för att möta kraven och förväntningarna från klimatrörelsen. Vi behöver se en mycket mer drastisk klimatpolitik om vi ska lyckas nå våra klimatmål, både här i Stockholm och i världen. En enskild fråga där man hade kunnat ta ett viktigt steg är Bromma flygplats. Om vi avvecklar Bromma utan att bygga ut Arlanda så kan vi hjälpa till att minska flygtrafiken och dessutom frigöra plats för en helt ny miljövänlig stadsdel med omkring 35 000 bostäder. Den blågröna majoriteten har tyvärr inga ambitioner att påskynda en avveckling av Bromma Flygplats.

Vad kommer du att arbeta för under 2020?
Transporter kommer vara en knäckfråga för klimatet framöver, jag kommer definitivt att jobba med politiska förslag för att minska den fossildrivna trafiken.

 

Skrota Tvärförbindelse Södertörn – bygg ut järnvägen istället

Skrivet av stockholmsstad den . Postad i Klimat. Inga kommentarer till Skrota Tvärförbindelse Södertörn – bygg ut järnvägen istället

Under hösten nåddes vi av nyheten att motorvägen Förbifart Stockholm kommer att kosta 3,3 miljarder mer än beräknat och att den dessutom försenas med fyra år. Förbifarten, precis som alla andra motorvägsbyggen, ökar biltrafiken och utsläppen och slukar pengar. Nu måste ansvariga politiker se till att den dyra motorvägen inte tränger ut nödvändiga investeringar i tunnelbana i Region Stockholm.

Förbifart Stockholm är dåligt för både klimatet, miljön och hälsan. Vi vet att biltrafiken ökar och Trafikverket kräver en minskning av bilresandet i regionen på 14 procent fram till 2030 om vi ska klara de nationella klimatmålen. Att låta skattebetalarnas pengar läggas på ett projekt som garanterar ökad bilismen är, för att beskriva det snällt, tveksamt.

Förutom förbifarten ska ytterligare en motorväg byggas. Tvärförbindelse Södertörn är en trafikled mellan E4/E20 vid Vårby backe i Kungens kurva, via Flemingsberg till väg 73 vid trafikplats Jordbro i Haninge kommun. Vägen ska börja byggas någon gång 2021-2023 och byggtiden uppskattas till åtta år. Tanken är att tvärförbindelsen ska möta behovet av godstransporter till och från den nya hamnen i Norvik.

Vi riskerar att få inte bara ett utan två, svindyra projekt som ökar utsläppen i Stockholmsregionen. Tvärförbindelse Södertörn beräknas kosta över 10 miljarder kronor. Om man istället satsar på dubbelspår på järnvägslinjen och en omlastningscentral vid Norvik så blir det betydligt mycket billigare. Behovet av godstrafik skulle också kunna mötas på ett mycket mer klimatsmart, och dessutom mer kostnadseffektivt sätt.

Motorvägsbygget Förbifart Stockholm är direkt beroende av ökande bilism eftersom det till stor del är intäkterna från trängselskatten som ska finansiera projekten. Förbifarten kostnadsberäknades år 2009 till 27,6 miljarder. Nu blir projektet fördyrat med 3,3 miljarder och kommer att kosta 37,7 miljarder kronor i nationella planen för infrastruktur. De pengarna hade vi kunnat bygga en kollektiv- och cykeltrafik i världsklass och fått pengar över.

Fördyrningen av förbifarten på minst 3,3 miljoner är det oklart vem som kommer få stå för i slutändan. I Stockholm stad skjuter Anna König Jerlemyr (M) ifrån sig ansvar och i Region Stockholm säger Kristoffer Tamsons (M) att han tycker regeringen ska betala fördyringen. Men oavsett om det är kommunen, regionen eller staten som får betala så är det vi resenärer som blir lidande i slutändan.

Många vill resa klimatsmart och kollektivt och det är upp till oss politiker att göra det lättare för människor att välja de alternativen. Idag står bilisterna för 90 procent av de utsläpp som kommer från arbetspendling. Bättre och tillräckligt utbyggd kollektivtrafik leder till ett ökat kollektivt åkande och minskade utsläpp.

Det är befogat att faktiskt ställa frågan om bygget av förbifarten bör fortgå. Projektet är dock långt gånget och nu är det dags för damage control, samt att tänka framåt. Inga mer pengar ska få gå till nya motorvägar utan måste läggas på nödvändiga investeringar i kollektivt och klimatsmart resande.

Jens Holm (V), ordförande Riksdagens trafikutskott

Clara Lindblom (V), oppositionsborgarråd Vänsterpartiet

Anna Sehlin (V), oppositionsregionsråd Vänsterpartiet Region

Detta är en debattartikel som ursprungligen publicerats på Stockholm Direkt

 

 

Profilbild på Clara Lindvlom

”Vi kan inte voia oss ur klimatkrisen”

Skrivet av stockholmsstad den . Postad i Budget. Inga kommentarer till ”Vi kan inte voia oss ur klimatkrisen”

I januari börjar min dotter förskolan. Förut var jag mest orolig för att hon inte skulle få några kompisar eller bli bjuden på kalas. Men efter att ha läst majoritetens förslag till budget är det istället själva kvaliteten i förskolan jag oroar mig över.

Varje år ökar priser, lokalhyror och löner i alla verksamheter – det gäller oavsett vem som styr i Stadshuset. Men varken förskolan, grundskolan, gymnasiet, fritidshemmen eller äldreomsorgen får tillräckliga tillskott i nästa års budget för att täcka de här kostnadsökningarna.

Det ni presenterar här idag är inga satsningar, det är luftslott. De täcker nämligen inte ens pris- och löneökningarna för nästa år.

Självklart kan förskolan, skolan och äldreomsorgen jobba smartare. Men inte i hur många år som helst. Vad som händer till slut kan ni läsa i den här boken. ”De effektiva” – av Tankesmedjan Balans. Den är utdelad på pressläktaren och kommer att skickas till era partikanslier efter den här debatten.

Och jag tycker ni ska ta er tid att läsa den, för där beskrivs väldigt tydligt hur bristen på pris- och lönekompensation och ständiga krav på generella effektiviseringar bryter sönder medarbetarna i välfärden. De kan snart inte springa snabbare. De orkar inte mycket längre till.

Men era nedskärningar drabbar inte bara de som arbetar i välfärden. Den drabbar också helt vanliga barnfamiljer, särskilt i ytterstaden.

Jag bor i Hökarängen och ute hos oss ska Fagerlids och Odlarängens parklek lägga ner, liksom fritidsgården för högstadieelever i centrala Farsta.

Det är en direkt konsekvens av den nedskärningen på 11 miljoner kronor som ni gör på stadsdelarnas förebyggande verksamhet i budgeten för nästa år. Det vill säga de verksamheter som erbjuder ett socialt sammanhang, som tidigt upptäcker barn och föräldrar som behöver stöttning och som ger unga en meningsfull fritid med stabila vuxna förebilder istället för att hänga i centrum.

Ni pratar gärna om trygghet och förebyggande insatser i den här salen – men därutanför tvingar ni förebyggande verksamheter att lägga ner. Och det för att ni valde att sänka skatten med över 400 miljoner kronor istället för att satsa på våra barn och unga.

Det är väldigt tydligt att det behövs en helt annan politik för Stockholm och för det här landet.

En politik som prioriterar välfärden och kvinnorna som arbetar i den framför sänkt skatt.

Som prioriterar hyresrätter med överkomliga hyror framför ekonomiska intressen hos privata fastighetsägare.

Och en politik som prioriterar klimatet framför oljebolagen och elitens lyxkonsumtion.

För vi kan inte voia oss ur klimatkrisen.

Det räcker inte med att förändra saker på marginalen, vi måste ställa om hela det här samhället i grunden. Det handlar om allt från transporter till energisystem, till hur vi bor och ekonomin som helhet. Vi måste våga omfördela från den ekonomiska elit vars konsumtion gör att utsläppen bara fortsätter öka, till att stärka den gemensamma välfärden som både har betydligt mindre utsläpp och gynnar så många fler.

För mig, personligen, så handlar klimatkampen om att jag vill kunna se min dotter i ögonen och säga att vi faktiskt gjorde vad vi kunde. För dig, och för alla andra barn, var vi beredda att göra allt.

Den här texten är Clara Lindbloms huvudanförande vid budgetdebatten för Stockholms stad 2019-11-20

Vänsterpartiet vill införa ”Greta Thunbergs fond” för grön omställning

Skrivet av stockholmsstad den . Postad i Budget, Klimat. Inga kommentarer till Vänsterpartiet vill införa ”Greta Thunbergs fond” för grön omställning

100 miljoner kronor avsätts i Vänsterpartiets oppositionsbudget till en fond som ska stödja forsknings- och utvecklingsprojekt för omställning och klimatanpassning. Fonden, som döps efter Greta Thunberg kan minska utsläppen och göra klimatpolitiken mer effektiv.

 Både akademin och stadens egna verksamheter ska kunna söka medel ur fonden för att finansiera forskningsstudier och utvecklingsprojekt.

– Tiden är knapp och vi behöver göra allt vi kan för att minska utsläppen av växthusgaser och skynda på omställningen till ett hållbart samhälle. Idag lever ofta forskningen och den praktiska verksamheten alltför långt ifrån varandra. Genom att minska det glappet kan vi snabbare omsätta nya metoder i praktik och utforma en så verkningsfull politik som möjligt, säger Clara Lindblom, oppositionsborgarråd för Vänsterpartiet Stockholms stad.

Vänsterpartiet föreslår även att staden tillsätter en vetenskaplig klimatpanel med ledande forskare som har i uppdrag att stödja, följa och kritiskt granska stadens arbete för att uppnå ett fossilfritt Stockholm senast år 2040. Klimatpanelen skulle vara den som hanterar inkomna ansökningar och beviljar medel ur Greta Thunberg-fonden.

– Det kan till exempel handla om att utvärdera klimateffekten av olika satsningar och investeringar i syfte att hjälpa staden att fatta politiska beslut som kan minska klimatutsläppen så mycket som möjligt. Vi behöver också stödja verksamheternas arbete med att identifiera risk- och sårbarhetsfaktorer kopplade till exempelvis skyfall och värmeböljor, säger Clara Lindblom.

Här kan du läsa mer om vår oppositionsbudget

 

V-budget 2020: ”Vi satsar nästan en miljard mer på välfärden än majoriteten”

Skrivet av stockholmsstad den . Postad i Budget. Inga kommentarer till V-budget 2020: ”Vi satsar nästan en miljard mer på välfärden än majoriteten”

Vänsterpartiet i Stockholms stad släpper idag sin oppositionsbudget för 2020 som innehåller stora satsningar på välfärdsområdena. Vänsterpartiet föreslår i sin budget en skattesats på 30 öre mer i förhållande till finansborgarrådets förslag, vilket gör att man kan satsa sammanlagt 985 miljoner kronor mer på välfärden jämfört med de blågrönas budget.

– Vi kan satsa nästan en miljard mer på välfärden än majoriteten, eftersom vi prioriterar barn och äldre framför sänkt skatt. Alla välfärdsverksamheter får förstärkningar i vår budget och mest satsar vi på förskolan där majoriteten istället skär ner, säger Clara Lindblom (V), oppositionsborgarråd i Stockholms stad.

Den blågröna majoritetens budget innehåller stora besparingar och bland de värst drabbade är förskolan som får en historiskt låg peng. Majoriteten menar att anledningen till den strama budgeten är konjunkturläget, men Vänsterpartiet menar att orsaken är förra årets skattesänkning.

– Majoriteten skyller sin nedskärningsbudget på lågkonjunkturen, men glömmer att nämna att man sänkte skatten med över 400 miljoner förra året. Vår budget visar att det går att satsa på kvinnorna i välfärden, bygga fler hyresrätter och investera stort i klimatomställningen om den politiska viljan finns, säger Clara Lindblom.

Några punkter ur Vänsterpartiets budget ”En jämlik, jämställd och klimatsmart stad”:

  • En schablonökning till förskolan på 4 procent som innebär nästan 270 miljoner kronor mer än vad majoriteten lägger.
  • En schablonökning till grund- och grundsärskolan på 3 procent som innebär 34 miljoner kronor mer än majoriteten.
  • En schablonökning till gymnasie- och gymnasiesärskolan på 3 procent som innebär 105 miljoner kronor mer än majoriteten.
  • En höjning av hemtjänstpengen på 3,5 procent som innebär 27 miljoner mer än majoriteten.
  • Gratis arbetsskor till alla hel- och deltidsanställda inom äldreomsorgen.
  • 105 miljoner kronor mer direkt till socialtjänsten.
  • 54 miljoner kronor till trygghetsskapande förebyggande arbete, såsom fler fältassistenter, socialpedagoger i skolorna och tidiga insatser riktade till barnfamiljer.
  • 10 miljoner till ett nytt skyddat boende för kvinnor som lever i gängmiljö.
  • Satsning på biblioteken och kulturskolan på sammanlagt 36 miljoner kronor.
  • Ny dans- och cirkusscen för barn och unga i Järvaområdet
  • Klimatfond på 100 miljoner som ska stödja forskning och utvecklingsprojekt för omställning och klimatanpassning.
  • Investeringar i vindkraft och solkraft med målet att allmännyttan ska vara fossilfri och självförsörjande på el till år 2040.
  • Sänkta borgarrådslöner till 65 000 kronor i månaden, vilket ger 16 miljoner kronor mer till välfärden.

Här kan du ta del av budgeten i sin helhet.

Rikard Warlenius foto Jessica Segerberg. Rikard halvkropp mot grå bakgrund.

Nej MP, elscootrarna är inte klimatsmarta

Skrivet av stockholmsstad den . Postad i Klimat. Inga kommentarer till Nej MP, elscootrarna är inte klimatsmarta

I dag finns omkring 7 000 elsparkcyklar på Stockholms gator och ytterligare många tusen i resten av Sverige. De underlättar förstås lokala resor för många, men skräpar också ner och skapar olyckor. De uppfyller inte heller sitt ursprungliga syfte: att erbjuda miljövänliga resor.

Att en elbil är mer miljövänlig än en dieselbil säger sig självt men i elsparkcyklarnas fall är det inte lika enkelt. Det är ett nytt transportslag som i allra bästa fall ersätter bil eller bussresor. Men när de ersätter gång eller vanliga cykelresor blir klimatpåverkan faktiskt negativ. Även elcyklar är mer miljövänliga, visar en undersökning.

Elsparkcyklarnas livslängd är kort, mycket kortare än vad företagen själva först angett. I april i år kom uppgifter från Dagens Industri som pekade på att en uthyrd elsparkcykel har en livslängd på bara cirka 6 veckor. Företagen säger att de jobbar på att få upp livslängden och det är bra, men inte tillräckligt.

Det är heller inte bara själva resan som spelar roll. Cyklarna samlas in, ofta av privatpersoner med egna bilar, de laddas och placeras sedan ut. De tillverkas, transporteras och slängs. En livscykelanalys visar att elsparkcyklarna genererar höga nivåer av koldioxidutsläpp. Enligt en ny undersökning från North Carolina State University är de genomsnittliga utsläppen av växthusgaser per körd mile (1,6 km) drygt 200 gram koldioxid för en elsparkcykel. Motsvarande för en bil är 400 gram.

I New York har man undersökt vilka resor som scootrarna faktiskt ersätter. Då framkom det att 49 procent av resenärerna annars skulle ha gått eller cyklat, 34 procent skulle tagit bilen, 11 procent bussen och 7 procent hade inte gjort resan alls. Några motsvarande undersökningar eller siffror för Stockholm finns inte, men eftersom färre använder bil i Stockholm generellt är det troligt att elsparkcyklarna här ersätter betydligt färre bilresor. Därmed ökar miljöpåverkan ytterligare.

Efter många turer i debatten har Stockholms trafikborgarråd Daniel Helldén (MP) äntligen bytt fot och vill nu göra något åt frågan. Det var väl på tiden. Det gick från hoppfulla önskningar om självreglering från företagens sida och att folk skulle ”lära sig” till att det är regeringen som inte ger kommunen tillräckliga verktyg. Även jag vill gärna se tydligare statlig reglering, men menar att kommunerna inte är så maktlösa som Helldén påstår. Det bör gå att strama upp verksamheten även med nuvarande lagstiftning, en bedömning som delas av såväl jurister på området som av regeringens svar på en interpellation.

Vi behöver en analys av hur elscootrarna påverkar miljön. Stockholms stad har höga klimatmål att leva upp till. Vi behöver ta fler och mer radikala beslut för att bromsa utvecklingen av klimatkrisen som vi de facto befinner oss i. Hur ska Daniel Helldén och de blågröna se till att elsparkcykelkaoset inte blir något som också har en negativ inverkan på miljön? För det är väl inte så att Miljöpartiet nöjer sig med politik som ser miljövänlig ut, men inte är det i verkligheten?

Något som också behöver ses över är de arbetsvillkor som gäller för de som samlar in och laddar elscootrarna. Att smidigt ta sig runt i stan får varken ske till priset av tvivelaktiga arbetsvillkor för utsatta gig-jobbare eller ökade utsläpp.

Rikard Warlenius, klimatpolitisk talesperson Vänsterpartiet Stockholms stad

Detta är en debattartikel som ursprungligen publicerats på Dagens Samhälle. 

 

Sara Stenudd, halvkropp i vit mönstrad tröja mot vit bakgrund. Foto Jessica Segerberg

Återta parkskötseln i kommunal regi

Skrivet av stockholmsstad den . Postad i Parkernas dag. Inga kommentarer till Återta parkskötseln i kommunal regi

Inför Parkernas dag nu på lördag vill Vänsterpartiet i Stockholms stad se över möjligheten att återta skötseln av stadens parker i kommunal regi. Förslaget syftar till att skötseln av parkerna ska bli bättre och mer kontinuerligt, men även till att främja den biologiska mångfalden i staden.

– Vem som har ansvar för att sköta parker och grönområden är avgörande för hur grundläggande service till medborgarna, som exempelvis renhållning, snöröjning och underhåll av viktiga mötesplatser, fungerar i praktiken. Jag har träffat många stockholmare som är trötta på att det till exempel är skräpigt eller inte sandas ordentligt i många parker på vintern, säger Sara Stenudd (V), ledamot i stadsbyggnadsnämnden.

Ett återtagande av parkskötseln i kommunal regi skulle även kunna främja den biologiska mångfalden och klimatet, så som i till exempel Skärholmen. Där har det kommunala arbetslaget som sköter om parkerna fokuserat på klimatvänliga lösningar, och bland annat omvandlat gräsmattor till ängsmarker, vilket har främjat biologisk mångfald och minskat utsläppen av växthusgaser.

– Om skötseln av parkerna i Stockholm återgick i kommunal regi skulle det vara mycket enklare att använda parkerna på ett strategiskt och klimatsmart sätt. Välskötta parker kan både främja biologisk mångfald och fungera som en viktig resurs när det kommer till skyfallshantering till följd av klimatförändringar, säger Sara Stenudd.