Skip to main content
Clara Lindblom_Foto Jessica Segerberg

Oklarheter kring försäljningen av Gubbängens gymnasium och Gubbängshallen

Nu på måndag (31/1) väntas kommunfullmäktige i Stockholms stad fatta beslut om en försäljning av gamla Gubbängens gymnasium till skandalomsusade Internationella Engelska skolan (IES). Vänsterpartiet är starkt kritiska till beslutet och menar att försäljningen innehåller oacceptabla oklarheter, bland annat saknas information om vad som kommer att hända med Gubbängshallen, som är inkluderad i affären.

I Gubbängen driver IES mellan- och högstadium i lokaler som de hyr av Stockholms stad, en skolfastighet som den blågröna majoriteten nu vill sälja ut. Bredvid skolan ligger Gubbängshallen som används av både IES och de kommunala skolorna i området, liksom föreningslivet. Kommunfullmäktige väntas fatta beslut om att sälja skolan, men ett villkor i affären med IES är att de också ska köpa idrottshallen, samt bygga en till hall och skola på tomten bredvid.

–  Vad kommer den här affären kosta, vad händer med alla föreningar som har verksamhet i Gubbängshallen, får de vara kvar och till vilken hyra? Det är inte klokt att den blågröna majoriteten tycker att kommunfullmäktige ska rösta för den här affären när de helt verkar sakna svar på avgörande frågor, säger Clara Lindblom, oppositionsborgarråd för Vänsterpartiet i Stockholms stad.

Vänsterpartiet vill återremittera ärendet till ritbordet och efterfrågar analyser av vad försäljningen kommer innebära för de kommunala skolorna i området, föreningslivet och för Stockholms stads ekonomi.

– Det här handlar bara om ideologi och kortsiktig vinst. Majoriteten tycker det är bättre att privata företag äger skolor och idrottshallar än att kommunen gör det men vi vet att det i slutändan går ut över både elever och skattebetalare. Det som är riktigt obegripligt är att Miljöpartiet röstar igenom det här. Det kan knappast vara vad de lovat sina väljare innan valet, säger Clara Lindblom.

Fakta: Gubbängshallen hyrs just nu av 37 föreningar, en kommunal skola och en waldorfskola. Bland de föreningar som hyr in sig i Gubbängshallen finns bland andra Stockholms parasportförbund, Hammarby basket och Stockholm Rollerderby.

Debatt: Blågröna styret måste bort för vårdens skull

Situationen inom vården i Region Stockholm är ovärdig för personalen och farlig för patienterna. Konsekvenserna av haveriet är att patienter blir sittandes i ett överfulla väntrum eller i placeras i korridoren mitt i pandemin, skriver Jonas Lindberg (V) och Clara Lindblom (V).

Vården i Region Stockholm är överbelastad och det här började långt innan pandemin. Personalen går på knäna och patienternas väntetider blir allt längre. Och detta sker samtidigt som Region Stockholm med Moderaterna och Liberalerna i spetsen förra året hade ett budget-överskott på 5,8 miljarder. Det är ohållbart och helt orimligt. Det blågröna styret måste röstas bort.

Patientsäkerheten hotas

Om du ramlar på någon av Stockholms isiga trottoarer och skadar dig finns det en stor risk att du blir sittande länge på akuten innan du får hjälp. Vårdförbundet berättar nu att flera patienter får vänta över ett dygn och den som väntat längst har blivit sittandes i väntrummet i 43 timmar. Patientsäkerheten hotas och arbetsmiljön beskrivs som usel. Vissa sjuksköterskor har behövt arbeta så mycket som 24 timmar i sträck.

Det här beror inte bara på att vården är pressad av pandemin och att personalen måste stanna hemma vid minsta symtom, utan också på att vården under en längre tid varit underfinansierad. Personalen har larmat gång på gång men politikerna verkar inte lyssna.

Miljonutdelningar till aktieägarna

Under tiden som Moderaterna styrt i Region Stockholm har vården privatiserats allt mer. Istället för satsningar på våra stora sjukhus har enorma summor pengar skickats till privata vårdbolag och dyra konsulter. Vissa vårdföretag har kunnat göra miljonutdelningar till aktieägarna samtidigt som sjukhusen som tar emot de svårast sjuka patienterna tvingas spara flera hundra miljoner. Det är helt orimligt.

Högsta ansvarig för vårdhaveriet är finansregionrådet Irene Svenonius från Moderaterna, tillsammans med sjukvårdsregionrådet Anna Starbrink från Liberalerna. De två har under den värsta krisen mest gjort sig kända för att ifrågasätta personalens berättelser om hur illa krisen är – för att istället rabbla upp inövade meningar om att de har satsat på vården – vid de få tillfällen de ens gått med på att möta vårdpersonalen i debatt.

Måste få ett slut

Konsekvenserna av haveriet är att patienter blir sittandes i ett överfulla väntrum eller i placeras i korridoren, mitt i pandemin. Och läkare tvingas fatta beslut om vem som ska få en vårdplats nu eller om ett dygn – trots att det kan vara livsavgörande att få en plats snabbt.

Vi i Vänsterpartiet kan inte säga det nog – det här är oacceptabelt och måste få ett slut nu! Det är ovärdigt för personalen som försöker göra sitt jobb och det är farligt för patienterna.

Mer resurser behövs

Den här krisen går inte att lösa i en handvändning. På sikt behöver vården mer resurser och för att någon överhuvudtaget ska vilja arbeta inom vården krävs också bättre arbetsvillkor. Vården av de svårast sjuka patienterna måste också få mest resurser. Pengarna ska inte slussas till vårdföretag, appläkare och konsulter.

Det enda ljusa i vårdhistorien är att det är vi som röstar som kan förändra detta. Är du också less på vården i Region Stockholm? Vill du också känna dig trygg med att det finns förlossningsplatser eller akutvård när du eller en anhörig behöver? Rösta då bort det blågröna styret i höst.

Helt fel att sälja lokal som kan bli boende för äldre hemlösa

Idag, på Micasas styrelsemöte, väntas ett beslut klubbas om att sälja en av stadens lokaler i Axelsberg. Vänsterpartiet tar strid mot förslaget och menar att fastigheten istället bör användas som boende för äldre hemlösa.

Det är fastigheten Västbo 1 i Axelsberg, Hägersten som ska säljas. En lokal där det länge har bedrivits olika typer av social verksamhet.

– Behovet av sådana här lokaler har inte på något sätt minskat och det här är en lämplig lokal som borde prövas som boende för äldre hemlösa. Vi i Vänsterpartiet har målsättningen att inga äldre i Stockholm ska vara hemlösa till år 2025, en ambition jag tycker att alla partier borde dela. Men för att klara det behövs kraftfulla insatser, Alexandra Mattsson  (V), vice ordförande i socialnämnden.

Det kommunala bolaget Micasa har inskrivet sitt budgetuppdrag från den blågröna majoriteten i Stockholm att de ska sälja fastigheter, något som Vänsterpartiet beskriver som ansvarslöst.

– Att ha ett krav på Micasa att sälja fastigheter samtidigt som det finns jättestora behov av bostäder på andra håll i staden framstår som mer och mer obegripligt. Det är en kortsiktig och ansvarslös politik från de blågrönas håll som inte tar hänsyn till helhetsbilden, säger Alexandra Mattsson.

V: Anställ fler för att hantera restriktionerna

Efter folkhälsomyndighetens senaste rekommendationer råder nu långa telefonköer till Stockholms simhallar för att boka tider. Många barnfamiljer hör av sig om att de får köa länge och förgäves när det bara går att boka tider inom två dagar. Vänsterpartiet är kritiska till att det blågröna styret efter nästan två år av pandemi fortfarande inte lyckats göra simhallarna mer tillgängliga.

– Jag får hur många mail som helst från upprörda stockholmare. Inte bara att man måste stå länge i telefonkö, men man måste dessutom ringa runt till varje enskild simhall om man vill gå och bada med sina barn. Alla som har barn förstår att det inte är hållbart, säger Hassan Jama, (V) vice ordförande i idrottsnämnden.

Ett centralt bokningssystem hade varit bäst
Vänsterpartiet hade helst sett ett centralt bokningssystem för stockholmarna att använda, liknande de som idag finns på de flesta muséer, men önskar nu att staden tillfälligt anställer fler för att lösa situationen akut.

– Det nuvarande systemet funkar varken för personalen eller för oss som vill simma. Träning är jätteviktigt för ungas hälsa och här måste vi i Stockholm göra vårt yttersta för att det ska fungera. Vi har haft den här pandemin i snart två år och om vi ska lyckas ta hand om vår hälsa så måste det gå att planera vardagen, säger Hassan Jama.

Vem i välfärden ska bli mer effektiv?

Kan personalen i äldreomsorgen sköta om de äldre på ännu mindre tid? Kan lärarna arbeta snabbare? Kan personalen i förskolan klara större barngrupper? Man skulle kunna tro det med tanke på hur många kommuner som kräver att verksamheterna varje år ska effektivisera sig. Men vi menar att det är hög tid att ifrågasätta de generella effektiviseringarna och utvärdera hur de faktiskt påverkar invånarna.

Många kommuner använder sig av så kallade generella effektiviseringar. Det innebär att verksamheter får generella sparkrav utan att politikerna sänker kraven på vare sig kvalitet eller omfattning. För ”sparkrav” vill ju ingen politiker gå ut med, så man använder ordet ”effektivisering” istället. Som för att antyda att det handlar om hushållning av pengar, inte om ytterligare nedskärningar.

Det som gör sparkravet ”generellt” är att politikerna inte säger vad verksamheterna ska kunna spara på. De ska bara göra samma sak och minst lika bra som förra året, fast med mindre pengar. Så i början av året får alla verksamheter lite mindre pengar än vad de hade året innan. Sedan – om de har tur – får de tillbaka lite pengar i form av ett tillskott som brukar kallas ”satsning” eller en höjning av pengen eller schablonen.

Problemet är bara att tillskottet inte alltid täcker upp för nedskärningen som gjordes från början. Och ännu oftare räcker det inte till höjningar av lokalhyror och löner som ju går upp varje år.

Så även om politikerna går ut och säger ”nu satsar vi på välfärden” så har verksamheterna mindre pengar att röra sig med än året innan. Eller i varje fall mycket mindre än vad politikerna säger att de satsar. Det är oärligt.

Det är dessutom oklart i vilken grad kraven på effektivisering baseras på faktamässigt underbyggda analyser av vad som är möjligt att göra mer effektivt, till exempel till följd av teknisk utveckling, nya arbetsmetoder som tagits i bruk eller tydligt minskade behov.

Det är inget bra eller trovärdigt sätt att styra välfärden på.

Vi menar att även om det idag verkar råda en bred politisk samstämmighet om att kommunernas välfärd är underfinansierad så behövs mer än någonsin en ärlig debatt om vad av det som kallas generella effektivisering som är faktiska effektiviseringar – och vad som istället bör kallas vid sitt rätta namn, nämligen nedskärningar.

För när det ska effektiviseras i verksamheterna är risken överhängande att det istället leder till färre vikarier eller vakanshållningar av anställningar i förskolan, skolan eller i äldreomsorgen, som gör att de redan anställda måste jobba hårdare för att klara målen och bevara kvaliteten. I många välfärdsverksamheter finns det nämligen inget kvar att effektivisera.

Clara Lindblom (V), oppositionsborgarråd Stockholms stad
Torun Boucher (V), vik. oppositionsborgarråd Stockholms stad

Denna text är ursprungligen en debattartikel i Dagens samhälle.

Nej till försäljningar av skolor

Den blågröna majoriteten väljer att sälja ut ytterligare skolbyggnader, denna gång två förskolor, fyra grundskolor och ett gymnasium. Byggnaderna ägs idag av Stockholms stad men säljs alla till ett stort privat fastighetsbolag. Vänsterpartiet menar att försäljningen riskerar leda till en osäker situation för lärare och elever och att kommunen borde fortsätta äga fastigheterna.

Fastigheterna som säljs ägs idag av Stockholms stads bolag för skolfastigheter, men verksamheten drivs av fristående aktörer. Den blågröna majoriteten menar att de hyresgäster som finns i lokalerna idag får en säkerhet för sina hyreskontrakt på tio år. Vänsterpartiet menar att det är en kort tid i förhållande till att driva en skola.

– De här skolorna säljs till ett företag som naturligtvis vill tjäna pengar och ingen vet vad hyrorna blir på sikt. Tio års säkerhet på hyreskontraktet är ju inte särskilt lång tid i skolvärlden, det är bara en årskull. Det säkraste på sikt är att kommunen fortsätter äga skolbyggnaderna, detta eftersom behoven av skolor och förskolor kan öka på sikt och man då måste kunna garantera att det finns skolplatser åt alla barn som behöver, säger Torun Boucher (V), vik. oppositionsborgarråd

En budget för en jämlik, jämställd och klimatsmart stad

Idag släpper Vänsterpartiet sin oppositionsbudget för 2022. Budgeten innehåller omfattande satsningar på välfärdens verksamheter, bland annat förskolan. Byggandet av hyresrätter är fortsatt prioriterat.

– Vi står för en kraftigt utökad välfärd och vår budget genomsyras av satsningar på bland annat förskolan och äldreomsorgen. Personalen i välfärden har fått gå på knäna under åren av blågrönt styre och inte ens i deras senaste budget satsar de tillräckligt för att kompensera för alla besparingar. För oss är det otänkbart att behandla personalen på det viset och vi står för ett alternativ till nedskärningspolitiken som majoriteten för, säger Torun Boucher , vik. oppositionsborgarråd.

Vänsterpartiet föreslår också en höjning av stadens byggande, från dagens 600 allmännyttiga hyresrätter om året, till 2000.

– Vi vill se en kraftig ökning av byggandet av hyresrätter och det är också en fråga som kommer vara central för oss i nästa års valrörelse. Att det byggs fler hyresrätter med lägre hyror är helt avgörande för stadens utveckling och för att Stockholm inte ska bli ett reservat för rika, säger Torun Boucher.

Några punkter ur Vänsterpartiets budget ”En jämlik, jämställd och klimatsmart stad”:

  • Att staden ska bygga 2000 allmännyttiga hyresrätter om året, vilket är 1400 fler hyresrätter om året än i majoritetens budget där målet är 600.
  • Dubblad satsning på förskolan, ca 165 miljoner kronor mer än majoriteten skjuter till i sin budget.
  • En satsning på äldreomsorgen som innebär ca 164 miljoner kronor mer i tillskott till äldreomsorgen än den styrande majoriteten lägger.
  • Att Stockholm ska vara fossilbränslefritt 2035.
  • 8 miljoner kronor mer till kvinnojourerna än den styrande majoriteten.
  • Återinförd gratis simskola för alla barn.
  • Över 85 miljoner kronor mer till kulturen i Stockholm än majoriteten satsar.

Läs hela budgeten:
En jämlik, jämställd och klimatsmart stad

Halvkroppsbild på Torun Boucher _Foto Jessica Segerberg

V om budgeten: ”Fyra förlorade år”

Det blågröna styret i Stockholms stad presenterade idag sin budget för 2022. Vänsterpartiet är kritiska och menar att budgeten innebär nedskärningar inom viktiga områden. Bland annat får gymnasieskolan i Stockholm inte tillräckligt med resurser för att täcka pris och löneökningar.

– Majoriteten lägger en budget där de strösslar pengar på ordningsvakter och klottersanering medan det långsiktiga arbetet för att skapa trygghet inte prioriteras. Pengarna fortsätter att utebli till gymnasiet, och inga extra satsningar på förskolan och skolan. Då spelar det ingen roll hur mycket majoriteten lägger på ordningsvakter, klottersanering och bättre belysning, eftersom otryggheten kommer öka på sikt när unga inte klarar skolan, säger Torun Boucher (V), vikarierande oppositionsborgarråd.

Den blågröna majoriteten har fortsatt låga byggmål för allmännyttiga hyresrätter, något Vänsterpartiet är mycket kritiska till.

– Det här är fyra förlorade år för Stockholms alla bostadssökande. Med över 87 000 aktivt sökande i bostadskön är det usel politik av majoriteten att ha så låga mål för byggandet. Det är en visionslös bostadspolitik som alla bostadssökande i Stockholm drabbas hårt av. Det är en bostadspolitik som inte håller, säger Torun Boucher (V), vikarierande oppositionsborgarråd.

För frågor kontakta
Maurits Otterloo, pressereterare
Tel: 076 122 91 58
Mail: [email protected]

 

Alexandra Mattson (V). Foto: Erik Nordblad

Vi kräver att mer görs åt våld och övergrepp

Med samma kraft som samhället ställt om för att möta coronaviruset borde samhället ställa om för att få bort våldet och de sexuella övergreppen mot tjejer och kvinnor, skriver Alexandra Mattsson, vice ordförande i Stockholms socialnämnd.

En ökande andel unga flickor i Stockholm har tvingats till sex eller blivit våldtagna. Det handlar om var tjugonde tjej i årskurs 9 och nästan var tionde tjej i årskurs 2 på gymnasiet. Det här är otroligt upprörande och visar på att det finns ett enormt behov av att vuxenvärlden gör mer.

Det är den så kallade Stockholmsenkäten, som är en mätning som genomförs av Stockholms stad där ungdomar i årskurs 9 och år 2 på gymnasiet får svara på frågor om bland annat brott och psykisk hälsa, som visar de här siffrorna.

Det är väldigt allvarliga resultat och det är tydligt att behovet av kraftfulla åtgärder är akut.

Vi i Vänsterpartiet vill därför att kommunen omedelbart genomför ett antal åtgärder för att stärka arbetet mot våld och sexuella övergrepp – utöver de rättsliga och polisiära åtgärder vi vill se beslutas om i riksdagen.

Våra krav är bland annat:

  •  Öka resurserna till tjejjourerna och kvinnojourerna och säkra deras långsiktiga finansiering.
  • Förstärk ungdomsmottagningarna så att de har tid och möjlighet att bedriva ett förebyggande arbete och erbjuda stöd samt gruppverksamhet. Idag finns gruppverksamhet för tjejer utsatta för övergrepp på endast en ungdomsmottagning i staden.
  • Stärk sexualundervisningen i skolan.
  •  Inrätta ett stödcentrum där unga som blivit utsatta för sexuella övergrepp kan få stöd och hjälp med bland annat anmälan, rådgivning och stödsamtal på ett och samma ställe genom ett samarbete mellan kommun, region och polis.
  •  Att kommunen utvecklar metoder och arbetssätt för att hitta och stödja personer med funktionsnedsättning som är utsatta för våld i nära relationer.
  • Att kommunen genomför utbildningsinsatser så att alla stadens medarbetare får relevant kunskap om våld i nära relationer, sexuellt våld och om samtyckeskultur.
  •  Inrätta fler mellanboenden för våldsutsatta personer.

 

Det har sagts tidigare men våldet mot tjejer och kvinnor är en pandemi som kostar liv. Och med samma kraft som samhället ställt om för att möta coronaviruset borde samhället ställa om för att få bort våldet och de sexuella övergreppen.

Varje övergrepp som sker är ett övergrepp för mycket. Detta misslyckande måste få ett slut. Vi tjejer och kvinnor har rätt till vår trygghet!

Det måste byggas fler boenden för äldre hemlösa

Den positiva trenden med färre äldre hemlösa i Stockholm är bruten. Under förra mandatperioden påbörjades ett arbete för att motverka hemlöshet bland äldre och antalet minskade från 204 till 167 personer. Under 2020 har antalet äldre hemlösa återigen ökat, nu till 175 personer.

Boendet Monumentet som startades förra mandatperioden är fullbelagt, så även boendet Gamlebo. Enligt den blågröna majoritetens budget ska stadens bostadsbolag öronmärka 25 lägenheter per år till äldre hemlösa, men under året har endast 14 lägenheter förmedlats till ändamålet.

– Det är inte klokt att äldre människor sitter och åker nattbuss för att de inte har någonstans att sova. Hemlöshet slår hårt mot äldre, bland annat av hälsoskäl, och det är väldigt viktigt att de riktade insatser som finns faktiskt genomförs. Tyvärr har den blågröna majoriteten misslyckats med att ta över det här arbetet från den tidigare majoriteten, säger Alexandra Mattsson (V), vice ordförande i Stockholms stads socialnämnd.

Kvinnor med barn också svårt drabbade
Antalet barnfamiljer med behov för stöd till bostäder har också ökat. Den blågröna majoriteten skriver i sin budget att 150 lägenheter per år ska öronmärkas för barnfamiljer men hittills i år har endast 3 stycken lägenheter förmedlats från Bostadsförmedlingen till denna grupp.

– Samtidigt som antalet hemlösa barnfamiljer ökar har man gjort det ännu svårare att få en hyresrätt genom att ombilda en del av stadens äldre och billigare hyresrätter till bostadsrätter. Det är inte konstigt att majoriteten misslyckas med sina mål. Det som verkligen upprör mig är att deras politik leder till att ännu fler barn tvingas bo i otrygga boenden. Vi kräver nu att majoriteten agerar för att få fram lägenheter, säger Alexandra Mattsson.

Andra åtgärder som behövs: Vänsterpartiet föreslår bland annat ett till boende för äldre hemlösa samt förstärkt vräkningsförebyggande arbete.